Sista coachingen är avklarad

och ett års arbete till ända. Jag hoppas att de som coachats är nöjda, och har fått med sig något i sitt fortsatta arbete. 

För mig är det perfekt att det är över just nu. I morgon kommer korret, på eftermiddagen ska jag till ett bibliotek i Sollentuna/Rotebro (då ska Selma vara i Solna) och sedan är det bara korrläsning på schemat fram till nästa onsdag. 

Nästa fredag åker jag Åland med slutkorret i väskan och då har jag några dagar till på mig. MEN två dagar av dem går ju till Åland, så det blir tajt då också. 

Fast jag klarade att redigera med influensa, och då klarar jag att korrläsa manus på 3 dagar eller vad det nu blir. 

Sedan är det påsk och då börjar jag med nästa bok i serien. Fyra hela månader av enbart romanbygge. Inget som stör under den perioden. Jag ska visserligen till New York i en vecka men den andra resan är ju en två veckors skrivresa. 

Så en liten utandning i några timmar innan jag drar in igen och tar tag i det sista innan Ske din vilja går till tryck. 

Det är sådant här stretchande jag behöver ägna mig åt, tror jag. Min stackars höft är helt kass just nu. Jag har vid väldigt få tillfällen tagit piller mot ondet i den men i natt var jag tvungen. Jag hade ett annat ont när jag hade min förra bil, då stelnade jag till när jag körde och när jag klev ur hade jag sååå ont. Det blev bättre när jag ställde in sätet annorlunda och i den här bilen har jag aldrig känt det. Det jag har nu är något annat, en utveckling från den där punkten som gjorde ont från början. Det jag kallade trokadero igår heter Trokanderit. 

Så hade tänkt gå och ta prover idag eftersom jag inte kom ihåg att jag hade dagens första samtal 9.00, men gör det i morgon bitti istället. 

Tjohejtjohopp (alltså hopp vet jag inte, men tjohej i alla fall)!