Lågtryck, och det känns i mitt huvud.

Är det inte det vet jag inte varför jag har varit tung/haft lite huvudvärk de senaste dagarna. Det känns som det gör om jag av någon anledning inte har fått mitt morgonkaffe.  

Just idag snöar det. Vräker ned. Från Sjunde himlen ser man ju alla hustak och de har ett vitt täcke över sig just nu. Men det är nollgradigt, ska regna senare, så det här är förhoppningsvis snart över.

Igår gick vi inte många steg, Selma och jag, vilket är bra för min höft men kanske mindre bra för henne. MEN, vädret var uselt, det regnade hela dagen, och både hon och jag blev plaskblöta när vi var ute. 

Vi sparkade fotboll inomhus istället. Jag har köpt mjuka barnbollar på Ikea som kan träffa precis vad som helst utan att det går sönder. 

Vi börjar som vanligt dagen i soffan i köket. Jag dricker två baljor kaffe och sedan går vi ut. Det här är så mysigt, i lilla soffan och det är så trist att det är fult, för bort måste den nog när jag väl renoverar köket. I alla fall om jag vill att det ska vara fint.

Men det känns som om jag inte har energi nog till renovering. Det är så mycket att tänka på att jag blir alldeles snurrig. Just nu tänker jag att jag bara byter bänkskivor/diskbänk och klistrar upp de kakelplattor som saknas, så får precis allt annat vänta. Å andra sidan kanske det är lika bra att få allt gjort direkt: golv, skåp, etc. GRRRRR. Så mycket att tänka på!

Jag ska i alla fall klistra en list mellan vardagsrum och kök så att vi slipper de svarta soppåsar som jag har tryckt ned i skarven för att inte Selma ska äta det som ligger mellan. Det får duga innan jag har bestämt mig. 

Tröttheten igår satt i, alltså blev det inte ett dugg jobbat. Istället gav jag mig själv ledigt, latade mig, och började inte ens jobba efter att jag hade sovit på eftermiddagen som jag hade planerat. 

NOLL jobb igår är lika med DUBBELT jobb idag. 100 sidor korrläsning. Jag börjar efter nästa kopp kaffe. 

Efter två timmars tupplur igår eftermiddag och prick åtta timmars sömn i natt (tror inte ens att jag var uppe och kissade, men är inte helt säker) är jag mer än redo för en långkörare. 

Några långa promenader blir det verkligen inte idag heller i det här eländiga vädret. Den stackars hunden får gå runt och sniffa lite, men det är allt.

I morgon ska vi, Selma och jag, till förlaget på uppstartsmöte för Ske din vilja och på tisdag ska vi träffa Tage och Ninni. Men först måste jag korrläsa 50 sidor, både i morgon och på tisdag. De sista 30 sidorna (det är 330 sidor totalt) tar jag på onsdag morgon. Lena ska ha manus kl 9.00 så om jag går upp kl 5.30 hinner jag.

Sedan får jag tillbaka det igen på torsdag och då har jag typ fem dagar för sista korrläsningen, eller något sådant.

1a april börjar jag skriva nästa del. 

Det känns tryggt att veta vad jag ska göra och ge ut de närmaste tre åren: 2027, 2028 och 2029 är ju liksom spikat redan. Och det är det enda jag har att göra. Ingen coaching, inget kontrakt på en andra bok samma år, nada, utöver en deckare per år.

Det är lyxigt och det var länge sedan jag kunde ha det så. 

Jag när en pytteliten dröm om att skriva ett hobbyprojekt vid sidan om, kanske ge ut något under pseudonym och skriva det helt annorlunda än jag gör nu. Något som får ta flera år i anspråk (bara det vore ju nytt!) 

Problemet med det är om hobbyn blir roligare än huvudprojektet. Vi får se. Jag tycker i alla fall om att ha en möjlighet öppen. Det gör det här jobbet ÄNNU roligare. 

I bok tre tror jag just nu att det ska få vara smällkall vinter. Det har jag ALDRIG skrivit om, såvitt jag minns. Jo, i den korta julboken om Sonja. Men inte i en fullängdsroman. 

Det var det. Söndag 15e mars. Bra dag, så här långt.