När jag fyllde 52 åkte jag till ett chartermål och redigerade Toscana tur och retur.
Det gick jättebra, men när jag hade varit hemma i två månader tog jag bort mer än halva boken och gjorde om, och gjorde rätt.
Att lyfta ut en huvudkaraktär som jag gjorde är förenat med en hel del pyssel, kan jag berätta.
(Men nu var det inte den karaktären som hade med chartermålet att göra, så just den researchen kom väl till pass i Toscanaboken ändå).
Jag vet att vissa räds redigering, det gör inte jag.
Däremot tycker jag inte om att få kritiken från förlaget (för att jag känner mig så dålig just när jag får den), men har en förmåga att vända det för om jag hade fastnat där hade det inte blivit någon bok.
Det hade inte heller blivit någon bra bok om jag inte hade varit beredd på att ta bort hälften (den tredje personen var ju inblandad i det mesta de andra två gjorde) och ge manuset nytt syre.
Det var en egen idé. Jag hade nog dött lite om förlaget hade föreslagit det.
Dött, men rest mig på andra dagen.
Kanske är det just det som skiljer mig och flera andra som har gett ut mer än en bok; vi gör jobbet, hur tufft och tungt det än verkar när vi sätter igång.
Målet är att det ska bli en sjuhelvetes bra bok, och om jag får säga det själv ... det har Toscana blivit.
Tjoheeeeeej!
Om två veckor finns hon i butik!
När ni läser henne, kan ni tänka er det här.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det ska bli spännande att se vad du åstadkommit den här gången. Och lite sydländsk hetta kan ju aldrig vara fel ...
Hurra för dig!
Spännande!
Och en resa är ju inte fel, även om researchen inte skulle ha kommit till användning...
Tänk, jag kommer ihåg när du blev 50 - har blivit en del böcker sedan dess - bravo bästa Åsa!
Skicka en kommentar