Och när jag kommer hem ska jag leva en vecka i tystnad, känns det som. Jag har inget emot varken att prata eller att det är livat runt om, men jag behöver ladda om med tystnad. IntrovertaBerta behöver sitt – och det får jag ju med besked hemma.
I morse tog vi en promenad till en annan strand och på tillbakavägen fotade mamma ett gammalt hotell hon har bott på, och jag passade på att fota henne.
Och stranden.
Det vita huset ni ser vid hennes högerhand är vårt hotell. Fram till det är det bara strand.
Nu har vi en matpaus i lägenheten (bröd bröd och bröd och kaffe) och sedan går vi tillbaka till våra hyrda stolar där våra handdukar ligger.
Ett sista bad står på schemat för oss båda två.
Det var inte så skönt idag, tyckte jag efter doppet tidigare, men har upptäckt att mina händer och fötter älskar saltvattnet. Jag åkte hit med torra, hemska, nariga saker och åker hem men något mjukt och väldigt behagligt.
Jag tror bestämt att det är vattnet och därför badar jag vare sig det är skönt eller inte.
 |
| Armen ser konstig ut (och huvudet pyttelitet), men det är vinkeln som gör det. Vanligtvis ser min mamma alldeles normal ut! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar