vi får väl se hur det gå. Igår fastnade jag. Petade och petade och petade. Det tar tid, kan jag meddela. Dessutom skulle jag kunna peta i eeeevighet och det funkar ju inte. Någonstans måste man säga nu räcker det.
Men det är något speciellt när texten ligger som den ska. Det är då själva broderandet kan ta sin början.
Well.
Jag har till på onsdag på mig. På måndag ska jag på lunch i stan och jag kanske skulle ta datorn med mig och sätta mig någonstans innan dess. Det är ju faktiskt ingen dum idé alls. Andra skriver på café, det kanske jag också kan göra.
Fredag som känns som en torsdag.
Det kan bli en vinnare.
1 kommentar:
Tvärtom här. Torsdagen kändes som en fredag. Vi hämtade våra pass. Behöver jag ens säga hur de såg ut? Ändå såååååååååå mycket bättre än de gamla!
Skicka en kommentar