Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 4 maj 2017

Vad viktigt det är att vara oberoende.

Jag tänker ofta på det.
Hur jag närmar mig det men ännu inte är där riktigt.
Sådana lyxfunderingar har jag medan jag gäspar, kliar mig i huvudet och ser ut genom köksfönstret på morgontrafiken.

Och så tänker jag på dem som sitter  som fångar för att de har utövat sitt yrke som journalist. Där deras jobb har varit att rapportera verkligheten.
Hur ser deras tillvaro ut? Kan de fortfarande ha hopp om att bli släppta? Vad gör det med en människa att inte ha någon frihet alls,  att inte få tala i sin sak eller få en rättegång.
Eller mina banala saker: ta en kaffe när man är sugen, gå på toa , ta en tupplur i lugn och ro.
Sitta gäspande vid ett köksbord och se ut på morgontrafiken.

Dawit Isaak och många med honom sitter utan rättegång, är inte det otroligt svårt att förstå?

I USA, denna demokrati, sitter också många utan att få en rättegång.
4 miljoner fångar i USA (de står för 25% av världens alla fångar, men har bara 5% av världens befolkning) och mer än 90% av dem – i huvudsak svarta och spansktalande – har inte fått en rättegång. Istället erbjuder man kortare fängelsestraff, hotar med att om man inte erkänner och tar erbjudandet riskerar man att sitta inne för alltid.
En så kallad plea bargain.

Inga rättegångar.
Vad gör det med en nation?

Har ni sett 13:th, denna fantastiska dokumentär som går på Netflix?
Om inte, GÖR DET.
Allt den berättar är förstås ingen hemlighet, men jag hade faktiskt inte en aning.

Morgonfunderingar innan jag ska redigera Sonjas andra chans.
Lyllos mig.




3 kommentarer:

Anna Christina sa...

Oberoende - av någon, eller något. Blir man någonsin det ...

Linas drake sa...

Intressanta tankar. Själv har jag hakat upp mig (trots alla fångar som hålls på guantanamo t.ex) på tankar på amerikanen som har tagits i Nordkorea... Hur har den personen det? I en så skakig värld mitt emellan två mer eller mindre galna ledare....

Idag ska jag annars mest fixa ute, så tankarna byts nog mot angenämare allteftersom.
Vår numera väldigt magre sjukling (katten) traskar omkring ute i solen, så jag ska göra honom sällskap med t.ex. nedklippning av (törnsnår) nej jag menar ros... Dessutom har jag två nysande hostande småloppor hemma från skolan idag så jag flyr gärna ut en stund...

Åsa Hellberg sa...

Ann Christina; så långt det går i alla fall:)

Lina; är det den missen som också har struma? Visst medicinerar du den?