Idag packar jag ihop julen i Årstadal.

Det känns alltid lite vemodigt att göra det, jag vet inte varför. Kanske för att julen alltid är så känslofylld för mig. Enbart positivt. Jag är så himla lättrörd att jag gråter en skvätt varje dag. Och njuter av det.

Men samtidigt vill jag få in ny luft och se om lägenheten är lika mysig utan tomtar och gran. Vi får väl se.

Annars, denna mormors födelesedag (hon skulle fyllt 105), har jag tagit ledigt igen. Jag vill få klart lägenheten, ska tvätta klockan ett, och småpysslandet med ditt och datt kommer att ta hela dagen.

I morgon hoppas jag kunna säga att jag har tömt och flyttat en byrå i sovrummet, borrat upp en spegel, slängt ett gammalt vingligt balkongbord och ett trasigt skåp från Ikea, hittat mina kuddfodral, packat julsakerna, ställt ned ljusstake i källaren, bäddat rent, hittat en bra plats till stegen jag alltid måste använda till de höga skåpen här, kommit på vad jag ska ha på den breda köksdisken när tomtarna försvinner  - eftersom tomt inte är min grej, tvättat och dammsugit... ja, ni fattar.

I morgon börjar 2018 och jag tänker stå redo!
Jag älskar nytt år.
Jag förstår inte att jag inte kan få till samma nykänsla andra datum, men det här är alltid speciellt. Första januari. Möjligheterna är plötsligt där  - som om de inte har varit det tidigare.

Så välkommet, du nya år där så mycket än så länge ligger öppet för mig att förvalta  och starta upp.

Det känns härligt!