MIO FYLLER 1 ÅR IDAG!

Hipp hipp hurra!

Jag minns väntan för ett år sedan! Och glädjen när allt hade gått bra.

Nu är också operationen och gipset avklarat. Förmodligen kommer fötterna att behöva fler operationer men en sak i taget. Just nu ska han upp på benen igen, och hitta musklerna som inte har kunnat jobba på ett tag. 

Lilla hjärtat. Jag fick se en film på när han var hemma efter att ha blivit av med gipset och han undersökte sina fötter och ben så noga när han satt på golvet. Han hade förstås glömt hur det var att inte ha gipsade ben. 

I morgon är det kalas och jag längtar så efter att få träffa honom. Jag ska ringa och sjunga på facetime sen.

Och jag är klar med manus och momsredovisning för den här gången. Tjohooo, så lättad. Idag har jag ett coachingsamtal kl 13, men det är allt. 

Igår bokade jag en skrivresa till Cypern i sommar, i juni. (samma samma samma samma som alla andra år). Jag skriver ju nytt då och ingen gång går det bättre än på mina skrivresor. 

Jag hade gärna åkt senare, i juli, men det var de här veckorna som passade Solnafamiljen bäst. 

Tänk när det här pyret kan åka någonstans med mig!

Och vem är jag att inte anpassa mig ... min paradgren. Fast jag har gränser numera, tro det eller ej. Det har krävts många år av träning, terapi och självinsikt. 

Alltså, dessa byxor i Fleece. Superfula, förstås, och hel underbara i den här brutala kylan. 

Hela dagen här igår. 

Jag har köpt fler böcker i födelsedagspresent. Och ett pussel. Och en liten resväska som inte var så liten ändå.