Jag är tankemässigt

upptagen med min nya roman, sådär så att det nog är det enda jag tänker på faktiskt.
Karaktärerna börjar leta sig in i mig och det är oftast då det blir roligt på riktigt.

Det är inte alltid roligt att skriva. Det går emellanåt trögt, känns tjatigt och karaktärerna känns platta. Men så passerar man jag hälften och då är det som om något händer med min känsla för både flöde och innehåll.
Hjärnan skuttar till, blir yster och så känns alla som befolkar boken riktigt bekanta.
Det är också först nu jag inte arbetar med två manus samtidigt, utan kan helt och hållet fokusera enbart på Sjuan.

Idag blir det en skrivvända först i eftermiddag, jag ska hänga med Jonathan innan dess.
Hurra för mig!

Igår när vi var skrivklara, Misse och jag, låg vi så här hela kvällen. Båda han och jag gillar min morgonrock.