Veckans sista skrivdag,

 och då målet är 10 000 per vecka, så ska mätaren stå på 30 000 innan jag får lätta på rumpan. Lediga dagar finns inte nu, det har jag inte tid med. Det kommer att komma ett par ändå när jag ska åka till Fjällbacka men väl där måste jag jobba. Jag har en känsla av att jag kommer att bli tvungen att förklara det tusen gånger, men böcker skriver inte sig själva. Enda dagen jag kommer att vara helt ledig där är den 13 juli när mamma fyller 100. 

Skojade bara. 85. 

Så planeringen är minutiös, minst sagt. Just nu är jag helt inne i det och lämnar helst inte manusbubblan alls, även om jag slutar skriva på eftermiddagen så är hjärnan påkopplad hela tiden. Tänk att klara att ha småbarn och samtidigt skriva? Eller att vara ensamstående. Jonathan var trots allt 14 när jag skrev Casanovas kvinna, och var måttlig intresserad av vad jag höll på med. Senare, när jag skrev Sonjas sista vilja, var han typ 17 och gjorde själv musik, så han har alltid fattat och respekterat min process eftersom våra jobb har haft stora likheter. 

Om jag bara får 4 timmar per dag när vi är i Fjällbacka, kommer det att funka. Det betyder att Jonathan och Linnea måste ta Selma då, sedan kan jag ta henne resten av dagarna. Får jag morgnarna kommer jag att klara det. Vikten av det här kommer jag att pränta i dem innan vi åker, så det är klart. Men jag tror att de fattar. 

För 30 000 när vi går in i juli är inte mycket. Det återstår nästan 50 skulle jag tro. På 4,5 vecka. Det är nästan ogörligt, men jag ska ge det en chans. 

1a augusti måste jag börja redigera Spanien 2 för den 1a september ska den till redaktör (har jag för mig) och det återstår en hel del skrivjobb på den, och sedan ska jag dessutom direkt börja skriva på del två av projektet jag skriver på nu. Det har jag lovat inför typ 1000 pers på ett möte på förlaget. Alltså vet vi vad jag ska göra fram till mitten av november. 

Men Jonathan och Linnea har gärna Selma så mycket som möjligt och det är tack och lov vad jag också vill. Jag tänker att om de får barn någon gång, vilket ju vore förfärligt roligt, kommer jag att ha Selma mer. Just nu är det här perfekt för alla parter. 

Med det sagt: PÅ DET!

Det är varmt idag också och inte en droppe regn i sikte. Det kanske kommer. Håret är nytvättat men jag svettas i nacken. Det är ju synd, för den nya kortare frisyren är fin när det hänger, men lite för kort att sätta upp som jag brukar. Min inbakade fläta går inte att få till nu . Alltså får det nog växa lite ett tag, för jag vill kunna ha uppsatt hår.