Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

lördag 14 september 2024

Näst sista arbetsdagen,

 och nu har jag lite fart äntligen. Jag kommer inte att hinna igenom hela manuset, men drygt hälften i alla fall. 



Nästa vecka får jag tillbaka manuset på Espana och sedan kommer jag att varva manuset framöver. Plust skriva nytt det jag kan. Det kommer att gå!

Pratade med Jonathan länge idag, och det är så kul att höra hur de planerar framåt mot bebisen och livet efter den kommer. Hur de delar sin ekonomi rakt av, oavsett vem som drar in mest pengar, sparar tillsammans och agerar som ett riktigt team. Båda är duktiga ekonomsik och ingen av dem en slösaflösa, som jag alltid har varit.

Om det är något jag är stolt över som förälder så är det att ha gett Jonathan en helt odramatisk syn på pengar. Och jag gjorde det genom att 

1. aldrig säga att vi inte hade råd (vi var svinfattiga men det var inte hans sak att bära) 

2. Alltid säga att man fick önska sig precis vad man ville och kanske skulle man få det en vacker dag. 

3. Aldrig sucka, stöna, eller håna, om han bad om hjälp med pengar. ALLTID hjälpa till med glädje, om jag kunde. 

Själv kom jag på när jag var på stranden idag att jag ville föreslå att vi tillsammans började spara till en jätteresa om tio år. 

Vi har pratat om att vi ska bila genom USA i massor av år, men det har ju aldrig blivt av. Nu tänker jag att om tio år, tillsammans Jonathan, Linnea och barnbarn (som ju då är nästan 10 då), är det är dags. 

Jonathan tände på idén och jag hoppas att Linnea gör det också. Det är förstås en dyr resa men så kul att göra med en tioåring (tror det är en perfekt ålder, faktiskt). Som farmor är man ju dessutom fortfarande populär då. Sedan går det nog bara utför (som det ska göra.)

Och börjar vi spara lite varje månad redan nu får vi ihop till hela resan. Blir det inte av så får vi väl göra något annat med pengarna. 

Kul också att ha en såpass långsiktig plan med Jonathans lilla familj.

Det var det, lördag på Cypern. Nu ska jag jobba igen, tjohej!



Söndag: Färdigsolad, kanske för hela året.


onsdag 11 september 2024

Onsdag,

 och bara hostan kvar. Men jag MÅR bra igen. 



Jobbet tagit stryk under de här dagarna. Även om jag har haft dator och manus framför näsan, har det gått trögt. För att få lite fart på mig har jag tänkt om. Istället för 20 sidor om dagen, som jag vanligtvis redigerar, så har jag lyft ut de olika tidsplanen och arbetat med dem. Tagit bort någon karaktär, ersatt den texten med ny, etc. 

Så två av tidsplanen är "klara", nu är huvudstoryn den jag ska fokusera på, med början idag.

Fem arbetsdagar kvar. Jag kommer att ha klarat av några kapitel i alla fall innan jag åker hem på måndag.

Jag längtar hem. Den här resan blev lite misslyckad med 4 heldagar inomhus, mest i sängen. Men så är det ibland, inte så mycket att gnälla på. Jag hoppas bara att jag klarar öronen på hemresan och inte drar på mig någon annan skit. 

Idag åt jag frukost hemma, hade bra bröd och pålägg, och ska jobba till kl 10, då jag ska gå ut och ta en paus, simma och sola mina eksam. Sedan ska jag handla och kommer att sitta framför datorn igen klockan 12. 



Förmodligen kommer jag att ta en tupplur i eftermiddag, jag vaknade för tidigt i morse och är redan trött. 

Typ så, från Cypern. Tjohoo


PS Har jag berättat att jag ska bli farmor i februari? Vilken lycka!

fredag 6 september 2024

Sjuk på Cypern

 och det är inte första gången. Tack och lov, peppar peppar, är det inte Corona utan bara en vanlig förkylning (har testat 2 ggr). Coronan kändes, har haft det två gånger, hårdare, på något sätt, så visste rätt säkert att det inte var det.








En nyklippt Selma!

Men det är klart att det inte är kul att bli förkyld här återigen. En gång låg jag en vecka av två, den andra gången gick det lite snabbare. Sedan har jag ju vid två tillfällen kommit hem med skit, förra året med Corona. 

Så trots mask och grejer, måste jag har blivit smittat på Arlanda, flyget eller köerna på Larnaca flygplats. Någon nära kontakt har jag ju inte med en enda människa, men jag blir smittad ändå, kanske just för att jag inte har kontakt och mitt immunförsvar aldrig behöver jobba. 

Well. Är glad så länge det inte är halsfluss eller någon maginfektion som utlöser mer av mitt psoriasis. 

Det här är dag 2 av inomhus. Att vara ute i 31 graders värme känns omysigt. I morgon kanske. Hoppas!

Jag jobbar istället. Inte i full fart, men halv i alla fall. Gott så. Bara jag blir frisk till hemresan är jag glad. Jag är livrädd för förkylning och flygplan. Fy satan. 

Där har vi det. Dag 4 av arbete på Cypern. Tjoattjo!



 

tisdag 3 september 2024

Cypern dag 2, dag 1 av jobb.

 Då är jag igång. 

Redigering står på schemat pga omstuvad utgivning, så jag ska ägna mina två veckor åt det. Djupdyka och utveckla. Har en fyrasidigt printat dokument med Teresas anteckningar med mig,. Hon är grymt pedagogisk och har delat in det i handling, karatärer etc. Jag har inte en enda invändning mot det hon säger. Det kanske kommer men det känns inte så just nu, tvärtom har hon verkligen rätt i allt.

Det är en historia berättat i tre tidsplan, och hon ville till exempel att jag ska börja med ett annat än jag hade gjort. Det i sin tur får ju konsekvenser. Så det har jag jobbat med idag innan jag kroknade. 

Jag har också varit i havet och testat min simkunnighet och det verkade funka också i år. 

Typ så. Jag är av någon anledning inte dödstrött just nu, men borde släcka snart eftersom jag vill gå upp i tid i morgon och börja jobba. 





Flygstalj. Samma som alltid. 


Poolen där jag bor



Poolen vid systerhotellet där jag också har bott många gånger.

Det var väl det. Här är sig likt, kan man säga. Sova, jobba, siesta och äta. Varje dag samma sak. Me like a lot!