Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 4 januari 2026

Sista manusdagen, innan läsning.

Jag måste komma till slutet.

20 sidor kvar dit och det är möjligt att jag behöver skriva i morgon också. Det enda som kommer att hända är att jag inte kan läsa i så fall.

HERREJÖSSES, vad tiden går fort. Jag har nog aldrig varit mindre förberedd för en resa än den här gången. Jag brukar vara full av resfeber, men har exakt noll av det nu. Men jag är förstås oerhört glad över att äntligen få åka tillbaka till mitt fina fina bästa hotell, det är bara det att jag inte hinner hetsa upp mig alls. Jag har alldeles för mycket att göra. OCH jag har tagit fram alldeles för mycket kläder, så nu måste dessutom ägna mig åt att VÄLJA! 



Det syns inte att hela min garderob i princip hänger här


JAJA. När jag åker till New York har jag två väskor, här får man bara ha en, men jag har förstås uppgraderat vikten så att jag kan packa 30 kilo totalt. 5 av dem är handbagage. 

Precis som jag gjorde förra gången jag var där ska jag ta en taxi till Mogan, på södra ön, för bussresan dit tar en evighet (två timmar, minst, ibland uppför läskiga backar) och jag vill komma igång med mitt och då slipper jag dessutom checkin-köer. Ska se om jag ska förboka taxi eller ta en där. Bilresan tar en timma, ungefär.

Den första resan från det här hotellet, var läskig på riktigt. Bussen var gammal, vinglig, och en man som satt bakom mig trodde att däck var på väg att trilla av. Vi var alla genomsvettiga när bussen äntligen anlände till flygplatsen. 

Den gången åkte jag till Mogan och bodde på ett annat hotell, högt upp på en sluttning. Hotellet hade inte Wifi mer än i foajén. Det är ju helt omöjligt med det här jobbet. 

Så jag bytte hotell, fick utmärkt uppkoppling, och blev så förälskad i det jag nu åker tillbaka för fjärde gången. 

Jag har åkt buss någon gång sedan första resan (Vingresor har alltid bra bussar), men föredrar taxi. 

Nu är maten i ugnen, vi sov länge (vaknade efter 8, vi sov nog i 10 timmar, tror jag) så först nu när klockan är  10 är jag igång med jobbet, men det kommer att gå finemang. Kyckling och grönsaker till frukost är en bra start som håller mig piggelin, tjohej.


Inga kommentarer: