Fastställt höstprogram

ÅSAS HÖSTPLANER.

12 september, Eskilstuna stadsbibliotek
19 september Books & Dreams, Stockholm
21 september, Biblioteket Farsta
28 september, Books & Dreams, Göteborg
28 september-1 okt, Bokmässa, Göteborg
5 oktober, Forsbacka Bibliotek, Gävle
9,10,11 oktober, ej helt fastställt: Vimmerby, Västervik, Eksjö
16, 17, 18 oktober ej helt fastställt: Ystad, Höganäs Båstad.
21 oktober, Sala stadsbibliotek
23 november, Vuxenskolan, Stockholm. Samtal med Annika Estassy
Ej fastställda datum: Tanumshede, Uddevalla, Lysekil.



måndag 22 maj 2017

söndag 21 maj 2017

Sista dagen


Och när jag kommer hem ska jag leva en vecka i tystnad, känns det som. Jag har inget emot varken att prata eller att det är livat runt om, men jag behöver ladda om med tystnad. IntrovertaBerta behöver sitt – och det får jag ju med besked hemma.

I morse tog vi en promenad till en annan strand och på tillbakavägen fotade mamma ett gammalt hotell hon har bott på, och jag passade på att fota henne.
Och stranden.
Det vita huset ni ser vid hennes högerhand är vårt hotell. Fram till det är det bara strand.

Nu har vi en matpaus i lägenheten (bröd bröd och bröd och kaffe) och sedan går vi tillbaka till våra hyrda stolar där våra handdukar ligger.
Ett sista bad står på schemat för oss båda två.
Det var inte så skönt idag, tyckte jag efter doppet tidigare, men har upptäckt att mina händer och fötter älskar saltvattnet. Jag åkte hit med torra, hemska, nariga saker och åker hem men något mjukt och väldigt behagligt.
Jag tror bestämt att det är vattnet och därför badar jag vare sig det är skönt eller inte.




Armen ser konstig ut (och huvudet pyttelitet), men det är vinkeln som gör det. Vanligtvis ser min mamma alldeles normal ut!

lördag 20 maj 2017

I morse,

efter frukosten, satt jag i min bäddsoffa när den plötsligt började röra sig. Och bordet framför, och vattnet i flaskan som stod på bordet.
Mamma, i sitt sovrum, märkte inget.

Nu hittade jag vad som hände.
Min första.
Lite märklig känsla, och jag kan bara tänka mig hur en starkare skulle kännas.

Det blev sol till sist idag. Och storm. Vi tar en paus en stund och tupplurar.

I går kväll åt vi ett ställe där ägaren luktade pyton. Så illa att det faktiskt var kväljande så fort han gick förbi. Vi slängde i oss maten och jag bad om notan innan vi ens ätit upp.
Sedan gick vi till ett favvisställe och åt glass och jordgubbar som tröst.
Äckliga gubbar som inte tvättar sig utan bara öser på mer parfym.
Urk urk urk!

Nu har jag ätit choklad utan att behöva tröstas ett enda dugg.
Bara för att det är lördag.
Och semester.
Nästa vecka blir det en skvätt redigering igen.
Häpp!




Vädret gör mig uppriktigt besviken,

det är molnigt (igår), regn (i förrgår) och just nu regnar och blåser det.
Min solsäkra ö har bestämt sig för att det är dags för regn den här veckan, tydligen.
Annars regnar det en dag under maj. Från juni till augusti inte en enda dag.
Statistiskt, alltså.

Well.
Jag forsätter läsa korta snuttar. Blir så trött på kvällen att jag hinner en sida, sedan vill jag sova.
Så om det ska regna idag kanske jag kan läsa mer.
Alltid något.

(Mitt tjureri går snart över. Jag behöver verkligen ingen tröst – för att jag har möjlighet att åka till den här vackra, härliga ön, en vecka med min mamma.)


fredag 19 maj 2017

Molnen vill inte riktigt ge sig.




Cypern utan sol är ungefär som Coca-Cola utan kolsyra. 
Blänket där ute på havet är sol, så vi håller en tumme för ett genombrott.
Det är det  - eller ett sammanbrott i vår lägenhet.


torsdag 18 maj 2017

Morsan och jag i regnet.

Jag har sett regn en gång i det här landet,

och det var när Jonathan var liten och vi landade på Larnaca. En skur, sedan var det över. Sedan dess har jag varit här sex gånger och det är sällan mer än ett moln då och då.
Idag är det för första gången helmulet och vi är inte i närheten av varken baddräkter eller att ens lämna lägenheten.

Mig gör det inte så mycket. Jag har flera böcker på tur. Har just avslutat Mitt namn är Lucy Barton. av Elizabeth Strout.
Kort roman (ca 160 sidor) och annorlunda för mig som oftast läser underhållningslitteratur.
Den handlar om Lucy Barton som i korta kapitel ger oss fragment av sitt liv. Skrivet utan dramatik, helt osentimentalt, bara konstateranden och smarta reflektioner.
Mycket läsvärt!



Torsdag 10.30 cypriotisk tid

onsdag 17 maj 2017

Jag sover i vardagsrummet.



I soffan. Fin utsikt, eller hur?
Det går finfint men nacken gillar det inte något särskilt. Men det är nog mer kudden än bädden i sig. Jag kanske ska be receptionen om en till?

Annars då?
Jo tack som den värsta amatör brände jag min rygg igår.
Jag hade förstås solskyddsfaktor på mig, men det är möjligt att jag tvätta bort den när jag fick för mig att det var skönt att bada ... och mer än en gång.
Det var mycket vågor igår och det tilltalar mitt barnsliga jag enormt.

Idag ska jag vara mer rädd om mig så att svidet går över.

Det var väl det.
Tjohej från Cypern.





tisdag 16 maj 2017

Tisdag.

Förmodar att det kommer att bli same, same.
Sol, sol, sol.

Over and out.

(för fler bilder; https://www.instagram.com/asahellberg/ )