Korrläsning, minsann.

Jag printar nog inte den här omgången, gör det i nästa, den sista när bara jag läser.

Igår skulle jag också jobba, men var mest låg och ledsen. Jag körde Selma till Sumpan på morgonen och hade varit arg på henne kvällen innan, vilket gav mig dåligt samvete. Det var mitt fel, såklart, hon envisades och jag exploderade, ute, 22.15, typ. Min lilla skrutta. Vi blev vänner så fort vi kom in, men jag vill inte bli så arg så nästa gång ska jag plocka upp henne istället. Det gjorde jag nu också, men för sent. Då var jag redan förbannad. 

Det som utlöste det var hundars mattar som inte fattar att min hund behöver lugn och ro för att göra det hon ska. Hundmöten är jobbiga för hon vill alltid fram till hunden, alltid, och vi tränar på att ta det lite lugnt men det är svårt. Hon får hälsa på några få på samma gata, men inte på alla och det är ju omöjligt för henne att skilja på. Är det en hund i närheten är det helt ointressant att kissa. Och det var det den kvällen, tack vare hundens matte som gick efter oss med sin hund. 

JAJA, mitt fel, och jag behöver uppenbarligen träna lika mycket som hon gör. Hoppas bara att hon inte har blivit rädd för mig. 99% av tiden är jag en härlig matte, det var ju bara synd att jag inte lyckades med det sista kvällen här. 

Pluttan. Hon är så söt i sin nya korta frisyr. Jonathan är inte lika nöjd, han gillar lurvet, men jag tycker att hon är superfin. 

Jag vet inte när jag får tillbaka henne nästa gång, det är svårt att få ur mina delägare hur de vill ha det framöver, vad de har bokat och inte. Kanske får jag veta mer i morgon. Vi ska äta middag ute, vi tre, och på något sätt ska Selma passas av någon. Vem och hur lägger jag mig inte i, så länge hon inte behöver vara ensam. 

Hoppas att ni får en fin helg!