Herrejösses,

vad hjärnan jobbar.
Just nu har jag fastnat i struktur, och med det menar jag nog egentligen tempo.
Hur långa kapitel ska det vara, hur fort ska storyn gå. Ska den utspelas under ett år, eller en månad?

En struktur som jag har använt mig av tidigare är ju att jag skiftar perspektiv, att jag har flera huvudkaraktärer som jag växlar mellan kapitelvis.
Hur blir det om jag skulle välja att bara ha en?
Hur påverkar det cliffhangers (I love cliffhangers.)

Det är väsentligare än man kanske kan tro att tidigt sätta den strukturen, för det kan på verka en hel del mer, inte minst det som är min egen favvis;
rytmen.
Att rytmen är densamma genom en hel bok gör den läsvänlig.
Och skrivvänlig.
När jag känner rytmen går det bra, när jag har tappat den så går det trögt.
Rytm i meningar, rytm i stycken, rytm i kapitlet.
Det är mycket viktigare för mig än hur jag uttrycker mig.
Rytm, inte ord. Viktigt, viktigt.

(Inte minst när någon sedan ska läsa in din bok som ljudbok. Läs det du har skrivit högt ibland, det är jättenyttigt.)

Så utöver att ha skrivit och tagit bort det jag ska idag, så har jag strukturfnulat.
Och sett det första avsnittet av The Newsroom.
Finns på HBO Nordic nu.
Och de har i första avsnittet lagt ut tre-fyra trådar som jag skulle tro kommer att löpa genom hela seriens tredje säsong.
Den är exakt samma strategi som man använder sig av som författare.
Jag säger ju att teve är bra inspiration!