i Upplands-Väsby.
Och så ska jag shoppa i butiken.
Marabou.
Jättemånga sorters choklad.
Jonathan köpte aldrig godis när han var liten, jag handlade alltid på jobbet. Då var Estrella ett av varumärkena, så helgerna var liksom räddade utan sega grodor.
På jularna fick vi en presentkarong från företaget där årets nyheter var med, även från norska Freiafabriken. Och kaffe, Gevalia såklart, och chips och/ eller nötter.
En jättekartong.
När vi fick den tog jag hem den till Jonathan och så spred vi ut allt på golvet för att han skulle kunna välja sina favoriter.
(Sen åt vi ändå upp alltihop.)
Det var tider det.
Vid årsskiftet 2007-2008 gick jag in i väggen och sedan kom jag aldrig tillbaka igen.
Jag sa upp mig, utbildade mig till coach och har skrivit fem böcker sedan dess.
7 år.
Det har gått skrämmande fort!
4 kommentarer:
Och vilken bra förändring det blev :-)
Ibland är det tydligen bra att gå in i väggen. Med facit i hand åtminstone!
Venus, Ezter; ja, men det var tufft på alla plan då. Fy tusan.
Men visst, med facit så:)
Att träffa gamla jobbarkompisar brukar vara kul.
Säger som de andra att nu när du tänker tillbaka är väl förändringen bra?
Skicka en kommentar