Jag har en lillebror (och sju halva till som jag inte räknar överhuvudtaget).
Idag fyller han 40.
Jag beundrar honom storligen. Han gick från att vara en rätt bortskämd, klemad ung man (jo, mamma, verkligen!) till vuxen över en natt när hans pappa dog för nio år sedan och han plötsligt stod med en jättegård som skulle tas hand om.
Åkermark, skog och djur. Maskinpark, vägar och byggnader.
Han visste förstås att han skulle ha gården en vacker dag, men hans pappa var inte ens 65 när han dog, så det skulle ju dröja ytterligare ett tag trodde och önskade vi alla.
Så blev det då inte.
Mamma flyttade till ett annat hus de ägde, jag köpte huset i Fjällbacka av mamma och brorsan och hans tjej (numera fru) flyttade till gården och började renovera.
Innan de var helt klara (så länge bodde de i lilla huset jag nu har hyrt som skrivstuga) föddes deras äldste son som snart fyller 8. Sedan kom dottern, 4,5 och så mini som är drygt 2.
Gården är välskött, familjen happy och jag tror att min styvpappa ler i sin himmel.
Det gick ju fint, trots allt.
Grattis brorsan.
Jag hoppas så att vi kan ses på lördag!
5 kommentarer:
Det har hänt mycket de senaste åren. 3 fasta jobb. Varav det senaste är rena drömjobbet. Köpt en fastighet till m.m m.m
Ja, nio år, lång tid.
Jag är syskonlös. Skönt när jag var yngre, men nu hade jag (kanske) uppskattat ett syskon :)
Ja, det förstår jag:)
Jag är pappas fjärde barn, yngst alltså. Men jag hade bara EN helbror - som dog när han var 17.
Två äldre halvsystrar fanns således - den ena dog hon också, i början på 2000.
Den ena halva systern har jag kvar - hon är 14 år äldre än jag.
Förövrigt har jag själv känt mig halv sedan min storebror dog.
Skicka en kommentar