kan det hända att man lider lite av det idag.
Typ ond arm och sånt.
Då kan man lägga sig i ett svalt sovrum och när man har lagt sig kan man slå på teven och se ett par avsnitt av en bra serie, en film eller något annat intressant.
Man behöver inte.
Men man kan.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Visst är det fint att man kan?
När jag kom hem i dag satte jag bara på fläkten, sjönk ned i fåtöljen med en bulle och ett glas juice och tittade på sista hälften av Mannen som talar med hundar. Handlade om en hund som var rädd för havet.
Det låter skönt, Elisabeth!
Att man kan är bra att veta :)
Och att man kan tillåta sig också :-)
Skicka en kommentar