Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

fredag 16 september 2016

Det är precis sju år sedan min första bok kom ut.

Jag berättade om den högt första gången på ett seminarium på bokmässan i Göteborg, 2009. Sedan blev det en jäkla snurr med intervjuer för precis alla medier. Jag har en lunta verkligen som jag har sparat och kanske borde klippa ur grejer från. Så många tidningar kan jag ju inte spara i alla evighetet.

I alla fall.
Luntan efter det är inte lika stor. Det ligger av någon anledning inte samma dragningskraft i kärlek som i kärleksmissbruk.

Jag har, till skillnad från många andra, inte drömt om att skriva. Jo, som i en sådan där "jag skulle vilja skriva en bok nångång", en mening helt utan substans eftersom jag aldrig tänkte längre än så även om min allra äldsta vän inte är ett dugg förvånad eftersom hon säger att jag sa det där ofta. Jaja.
Jag gjorde inga försök i alla fall, hade ingenting skrivet, utan Casanova blev startskottet.

Det var när den gick lätt som en plätt att få ur sig som jag kom på att jag kanske skulle skriva något mer. Och då landade saker i den där byrålådan. För inget av det hade tonen jag var ute efter. Det blev för mörkt, för tråkigt och alldeles trist att skriva. (Även om faktiskt karaktärer som Elsa från En liten värld, och Susanne från Sonjaböckerna hittades där.)
Tills jag på sommaren 2011 träffade Sonja. Då blev det roligt igen (ettan och sen tvåan kom båda ut 2012.)

Sju år senare alltså.
Sju komma en skrivna böcker senare (Nikki är ju skriven om än inte utgiven än och jag har skrivit en tiondel av åttan).
Tänk som livet blev på bara några få år.

Idag ska jag träffa dem jag arbetade med för åtta år sedan.
Jag brände ut mig årsskiftet 2007 - 2008 och sedan kom jag aldrig tillbaka till jobbet igen. Då hette företaget Kraft Foods  och tillverkade och sålde produkter som Marabou, Gevalia och Estrella. Idag heter det Mondelez, i övrigt är nog mycket sig likt tror jag.
Anyhow.

En fråga på FB om vi skulle dra ihop ett gäng som jobbade på Kraft, och ikväll är vi 54 anmälda. Det ska förstås bli galet roligt att träffa dem igen.

Så, med det sagt, idag tar jag det lite lugnare. Om jag får ihop 1500 ord är jag tvärnöjd och kan sen måla naglarna fina inför kvällen.

Wohoo.


5 kommentarer:

Simona sa...

Woho!

Hoppas ni får en FAB kväll!

Ezter sa...

Hoppas kvällen blir jätterolig!

Agneta sa...

Det är så roligt att ha fått följa dig på din resa.
Jag tror att Casanova var nyss utgiven när jag började följa dig, och någon gång då bestämde jag mig för att jag också skulle (testa att) skriva en bok. Jag tror faktiskt att jag tänkte att kan Åsa, då kan jag.
Fast du är mycket mer produktiv än jag. Men jag jobbar på det ... :)

Ha en kul kväll!

Anonym sa...

Det känns som en evighet samtidigt som det känns som nyss du gav ut Casanova.
Jag tycker att det är kul att du bytt ut generet (hur det nu stavas).
Hoppas jag kan/får vara med och se fler böcker från dig.
Sanna

Åsa Hellberg sa...

Simona Ezter; tack, det blev en superkväll.

Agneta; härligt! :)

Sanna; ja, hoppas att du hänger med:). (ps. Genre)