och jag har inte ens bett om lov.
Hur fin?
Jag såg det första gången när jag träffade Teresa innan jul, och nu är det klart!
Vid sju är några uppe, då ser jag att de går ut och röker, eller bara har tänt, men fram tills dess är det bara jag (som jag ser från min lägenhet i alla fall). Det är ju många pensionärer i vårt 55+boende.
Så förresten igår att Flanagans, som ju kom ut i Argentina förra året, nu är ute i Uruguay och i Chile. Hur coolt? Det är samma upplaga som i Spanien och jag antar att Maeva, som har gett ut den där, också finns i andra länder. Men eftersom jag inte har sett något om det förrän nu, måste lanseringen har skett nyss. Jag har inte hört ett ljud om det från min agent, så jag yvs kanske på grund av ingenting. Men jag tycker ÄNDÅ att det är coolt att böckerna läses i Sydamerika.
Det betyder ju att jag måste lägga på ännu fler länder på listan, det gör mig glad! Flanagans är ju min största succé utomlands efter Sonja, inte för att den har sålt så himla bra (mer än i Holland – och Belgien, med samma utgåva), men den översattes till 9 språk. Inte norska. Alla andra feelgoodförfattare säljer böcker i Norge utom jag. (Jag är lite sur på det!)
Men när det gäller antal länder så är vi nog uppe i 13-14 kanske.
I Europa vet jag till exempel att de rumänska böckerna också säljs i Bulgarien. Tror inte att de köpte Flanagans dock, men de har köpt många tidigare.
Där har vi det, lördag. Igår skickade jag första arbetsuppgiften till mina coachinggrupper. Tjohooo!
Nu ska jag dricka min andra kopp kaffe. Rutiner. You´ve got to love it!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar