och jobbet går därmed liiiite segare. Igår så segt att jag kanske redigerade fem sidor och sedan kroknade. Kan också bero på januarimörkret, som jag inte lider av ett dugg annat än att jag kanske blir lite tröttare.
Idag, på första kisspromenaden, som för övrigt alltid är över så fort båda behoven är uträttade efter fem minuter, hann vi bli pissblöta. Det spöregnar verkligen.
Dagens irritation är inte ny, men jag har verkligen inte kommit över den:
Utforska.
I boken utforskar han
I serien utforskar man
Hennes mål är att utforska
Det är kanske det mest pretantiösa ordet någonsin. Som om en underhållningsbok/serie, UTFORSKAR, något. Nej, det gör den inte. Då skulle det inte vara underhållning utan fakta.
Och om någon i serien/boken utforskar så får den banne mig ha en titel som forskare!
Undersöker.
Precis lika illa.
I boken undersöker han
Som om en underhållnings(författare) skulle komma med svar på livet mysterier.
Jag känner mig väldigt lättad över att ha fått ur mig detta, tack så mycket!
Inom tre veckor har vi en bebis i familjen. Helt galet.
Linneas syster har två barn, en bebis på 7 månader och en kille som är 4 år och fem månader. De är i Solna och hälsar på just nu. Numera har ju Jonathan och Linnea ett gästrum som ska bli bebisens rum så småningom, och där sover syrran och barnen. I hallen har de matbordet som passar perfekt där.
I morse när 4-åringen kom upp sa han: Moster, ni måste köpa ett större hus, ni kan inte äta i hallen. Vi bor i Sverige.
Så rolig liten människa. Han kan också säga: Jag känner mig inte så glad idag. Plutten. 4a år. Enormt ordförråd och han använder det helt rätt.
I morgon ska Selma dit igen och jag ska stå på gasen med jobbet.
Jag tittar på tv4 som handlar om att ta till vara gamla kläder, och jag tror att jag möjligtvis har slängt trosor, trasiga strumpor och någon enstaka t-shirt med hål i, men allt annat har jag skänkt eller sålt vidare genom åren. Nu vet jag ju inte om det skänkta tas om hand, men hoppas ju det. Jag köper visserligen från H&M och Zara, också, men mina plagg används ju sparsamt och jag har dem i evigheter om jag behåller min vikt. Annars hänger de där som ett hååååån och det vill jag inte. Jag älskar ju min garderob, mina väskor och skor. Jag är ju pysslig med det, kombinerar, funderar på vad som är fint (till exempel nu när jag ska ta nya författarfoton)
Men jag förstår ju att man lockas av de kinesiska kedjorna som är så billiga, särskilt om man är ung, växer och har lite pengar. Eller om man har små barn.
Linnea och Jonathan har skaffat väldigt lite nytt. De har köpt begagnat från Vinted för en spottstyver, fina grejer som har använts få gånger som ju spädbarnskläder gör, de har fått av hennes syrra och till och med några gamla plagg från Jonathan ligger i lådan. Bebisen blir ungefär ett halv kilo större än snittet, så strlk 50 lär nog aldrig passa och 56 i kanske ett par veckor. Jonathan var ju 56 redan när han föddes (han är 1,90 nu) och hur lång den här bebisen är tror jag inte att man vet.
Typ så, sent jobb idag också. Och vi måste åka och handla mat till Selma. Förhoppnningsvis kan jag i alla fall redigera 10 sidor idag. Det är målet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar