Gott nytt år!

 Bloggen går in på 16e året och ger mig fortfarande mycket. Ingenstans har jag en bättre dagbok, så är det ju. Jag vet varje förkylning, varje resa, varje manus tack vare den.

När vi var ute igår hörde Selma sådant jag inte gjorde, och ville inte gå på en promenad efter att det hade blivit mörkt. Nu var inte det heller min plan kanske, men längre än gräsplätten vid huset kunde vi ju gå, tyckte jag. Men nej, hon vägrade, så efter att ha kissat strax efter 20 gick vi in, och gjorde kväll. Hennes hörsel är förstås mycket bättre än min men det var inga smällare nära (det går ju inte att missa ens för mig), hon hörde dem uppenbarligen på håll.

Så vi la oss typ kvart över åtta, såg lite på tv, jag tittade på den UNDERBARA två-avsnitts långa The Split Barcelona. Vilken serie det har varit. Men nu är det nog slut på riktigt, tror jag. Se hela serien om du har missat den. Svtplay. 

Anyhow, jag tror att jag stängde av runt 23.30 och vaknade inte förrän Selma rörde sig runt mig (som jag sällan vaknar av, men jag var ju lite orolig för raketerna kl 00.00 så jag vaknade väldigt lätt) och då var klockan 00.45, och vi hade sovit över alltihop. 

I morse vaknade jag redan halv sju, smög upp, tände, klädde på mig, och tog fram datorn, när jag hörde pipet från sovrummet. Jag vet inte riktigt varför hon inte hoppar ned själv, men det gör hon inte. Hon piper och blir väldigt glad när jag hämtar henne.

Och när vi kom ut var det 1 dm snö på backen. Och regnade, upptäckte vi raskt. Så roligt men inte jätteroligt, hälsar Selma som har somnat om i fönstret.

Jag ska jobba. Gick hyfsat i mål med huvudhistorien igår och nu ska jag redigera de två parallella. Jag vet inte hur mycket jobb det är, säkert mer än en dag, men har inte fått svar från Lena på om jag får också i morgon. 

Annars får jag jobba med det medan jag skickar allt annat och så får hon peta in det i manus när jag är klar. 

Där har vi 2025. Inget nytt sedan 2024, ändå känns allt nytt, öppet och möjligt. Man måste ju bara gilla det!