Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 20 januari 2025

Till banken idag alltså.

 Jag hoppas att det är så som killen på Nordea sa igår, att det bara är att gå in. Håll en tumme.

Därefter ska jag sola och sedan jobba, såklart, något annat finns inte just nu. Jag har fått bra feedback att utgå ifrån, vissa grejer måste skärpas till, bli tydligare, mer begripliga för den som läser. Inga strykningar den här gången heller. Inget flyttande av text heller. 

Man kan väl kalla det "fördjupning", kanske?

Min redaktör hade återigen lagt till ett utropstecken, hon har svårt att komma ihåg min aversion mot det. Jag vill heller inte förklara dialog, det som sägs måsta vara tydligt nog. Exempel "Jag hatar dig din jävla kossa", sa hon argt. Argt ryker naturligtvis. Så också av redaktören tillagda rynkade pannor och suckar. Ni vet de där små händelserna, som ska göra att texten mer levande. Det måste finnas annat tänker jag. Jag är trött på suckar.  Så då måste jag jobba med det, såklart. 



Min fina röda rum, jag gillar verkligen det. Fåtöljen står mot väggen, vilket inte är så fint som om de stod lite snett, men vad gör man inte för att hunden ska kunna ligga tryggt där bakom mig och inte ramla ned. Hon ligger gärna på en filt där när jag sitter i fåtöljen och jobbar.

Typ så, näst sista redigeringsomgången. 

(I ärlighetens namn skulle jag kunna redigera i all evighet, en bok kan skrivas på tusen sätt. Men till sist måste man sätta punkt, vara nöjd, inse att det är good enough.)

Inga kommentarer: