kommer från Kristina.
"Eftersom du ville ha jobbfrågor så passar jag på! Hur gör du research? Intervjuar du en massa folk eller läser du dig till det du behöver veta om hur det egentligen ligger till? Jag tänker främst på olika yrken. (De flesta karaktärer i böcker sysslar ju med någonting, hur tusan kan författare hålla koll på att det blir rätt så att ingen stackare blir förnärmad.)"
Generellt fördjupar jag mig sällan i yrken. Alltså skriver jag så lite som jag behöver för att det ska vara trovärdigt. Än så länge har jag inte fått någon kritik på det, faktiskt.
I Sonjaböckerna hade de mina gamla jobb, så det var ju kirrat direkt, förutom hotellprojekt och husbygge där jag mest använde google.
I En liten värld skaffade tjejerna ett B&B, och det var också något jag fick läsa mig till. Någon var skådis i ett tidigare liv, men det nämnde jag nog bara tror jag. Sam ägde fastigheter men så mycket djupare än så gick jag inte in på eftersom det inte var det viktiga.
I Toscana hade vi en författare, och en journalist som fick en helt egen påhittad gren som äventyrsjournalist. Så får man göra. Men hade en sådan gren funnits på riktigt hade jag fått hålla mig till regler, som jag alltså inte behövde när det var påhittat. (tjoho)
I Gloria gjorde jag massor med research, där det var så speciellt med henne som operasångerska och då det hela utspelar sig under repetitioner.
Först och främst såg jag Carmen på nätet. Hela föreställningen, från Covent Garden i London, såg jag om och om igen för att hitta rätt i scenerna. Det kanske inte verkar så svårt när man läser Gloria men då har jag lyckats för det var knepigt att få det att hänga ihop. Det är det mest avancerade jag någonsin har gjort, skrivmässigt.
Att jag dessutom hade ett dag för dagförlopp och fyra akter gjorde det ännu mer intrikat, såklart.
På Operan i Stockholm fick jag först en privat visning. Det var då jag bestämde mig för att hon skulle jobba kvar, inte gå i pension som var min idé från början. Det var ett alldeles för häftigt ställe att lämna.
Jag hade ingen story då, bara karaktären Gloria. En sångerska med stora härliga känslor.
Jag intervjuade två sångerskor: En solist, och en som har jobbat i kören.
Jag pratade med dem som bygger scenerna, arkivariet och högsta chefen (Birgitta Svendén) högg jag på en repetition.
Det var också under genrepet på Carmen som jag fick möjlighet att sitta med inspicienten för att fatta hennes jobb lite bättre eftersom någon i Gloria arbetar med just det.
Glorias syster Agnes är pilot och via en kontakt fick jag möjlighet att mejla hundra frågor till en kapten på SAS , vilket förstås var toppen, särskilt som hon besvarade dem med allt jag behövde och lite till.
Jag har lite sjukdomsfall med i Gloria, och kunde mejla en överläkare på Akademiska i Uppsala för att ställa de frågor jag behövde svar på.
Jag träffade inte, men kunde betrakta, en regissörs arbete live från en läktare i repetitionslokalen. Superbra, verkligen.
Sedan såg jag tre föreställningar live, en i NY, två i Stockholm (genrep och premiär).
Det finns en bi-historia i Gloria också och den har jag enbart researchat på nätet.
Alltså; research med att intervjua men också via böcker/tidningar/nätet.
Tack Kristina, nu en paus innan jag återkommer till dagens sista fråga.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
måndag 21 november 2016
Vilken bra fråga (som får ett låååångt svar. Jag har ju semester)!
"Hej Åsa! Du har säkert svarat på den här frågan flertalet gånger men jag är så nyfiken på hur din väg mot utgivning såg ut? Vad jobbade du med innan och när blev du författare på heltid?"
Frågar Johanna.
Hej Johanna, och tack.
Min väg till utgivning gick via en självbiografi, som handlade om mitt medberoende som utvecklades rejält när jag var tillsammans med en var missbrukare.
Den skrev jag 2008 (släpptes 2009 på Kalla Kulors förlag), efter att ha gått in i väggen, sagt upp mig på jobbet som jag var underkvalificerad för och äntligen slapp att åka mellan Farsta och Upplands-Väsby varje dag, som jag hade gjort i åratal trots att jag var ensam med min son och borde haft något närmare hemmet.
Jag arbetade vid det tillfället som Brand manager vilket är samma sak som produktchef. När jag gick in i väggen/sa upp mig, hade jag den positionen på Estrella men har haft samma jobb för varumärken som Gevalia, Blå Mocca och Maxwell House.
Jag har också jobbat som flygvärdinna, dörrvakt, säljare och varit värdinna på skidanläggningen i Tandådalen i tre år där jag bland annat satt i morgontv-rutan tillsammans med min kompis Lena. Hon filmade och jag var programledare, eller tvärtom. (Någon gång måste jag lägga över ett sådan program på en sticka ... Jag har något på en VHS.)
Jag har inte pluggat efter gymnasiet (mer än till coach som är en privat utbildning utan några universitetspoäng) och det avslutade jag knappt. Jag började på NA, eftersom jag var en strålande högstadieelev, efter en termin bytte jag till Samhälll och efter ytterligare en termin avslutade jag med andra året på tvåårig Social linje.
Jag har alltid varit glupsk, tagit stora bitar av livet på en gång. Haft bråttom, oerhört bråttom. Det ställde till det för mig många gånger.
I alla fall: Lös och ledig efter att ha sagt upp mig (när jag mådde bättre) kom jag på att jag ville bli coach, så jag pluggade det i ett och ett halvt år, och var klar ungefär när Casanovas kvinna kom ut.
Det blev en ganska stor medial uppståndelse runt den boken så klienterna strömmade till och jag fick dessutom jobb på den kliniken som jag själv hade fått behandling på några år tidigare.
2011 var jag redo att skriva igen, och då visste jag att jag ville göra något med high heels och läppstift, snarare än otrohet och bedrövelse och så kom första Sonjaboken till, som blev antagen av Bra Böcker och gavs ut 2012.
Innan den kom ut i maj var också tvåan, Sonjas hemlighet, klar och vi släppte den senare samma år vid bokmässan i slutet av september.
Tyvärr bestämde sig sedan Bra böcker för att packa ihop verksamheten och när jag föreläste på Bokens dag i Karlskoga samma höst kontaktade Forum mig, min nuvarande förläggare Teresa satt i publiken, och ville läsa Sonjorna och sedan äta lunch, och på den vägen är det.
Forum fick manuset till En liten värld i december 2012 (den kom ut först våren 2014) och samtidigt hörde Grand Agency av sig och ville representera mig utomlands.
I det här läget hade mina pengar börjat tryta rejält. Jag hade tappat jobbet på kliniken, och orkade mentalt inte ha hur många klienter som helst, så jag började söka andra jobb.
No way leverpastej.
Jag kom inte ens till intervju.
De flesta fick jag inte ens svar ifrån.
Så till sist sålde jag min bostadsrätt för att kunna överleva. Det är ungefär tre år sedan nu. Jag stod tillräckligt långt fram i bostadskön för att få en hyreslägenhet och jag är så glad över min tvåa strax utanför Farsta.
Trots utlandskontrakt och bra försäljning av Sonjorna så tar det så låång tid innan det kommer några pengar, och inte ens idag är jag trygg i mer än ett år i taget.
Många heltidsförfattare släpper flera böcker om året (Rudberg, Janouch till exempel) och det kanske är det jag ska göra om jag kommer på rätt idé och något förlag vill ha det.
Mer än en romcom per år blir det i alla fall inte:)
Jag har fått alla mina bokkontrakt genom att visa upp ett manus och jag har aldrig blivit refuserad.
Jo, när jag redan hade kontrakt med Bra Böcker tackade Norstedts nej till Sonjas sista vilja, för jag skickade till dem också när jag ivrig som jag var, tyckte det tog lite lång tid för Bra Böcker att läsa och bestämma sig. Möjligtvis sa några fler nej till Casanovas kvinna (Forum till och med, kanske?), men då var jag redan antagen av Kalla Kulor och brydde mig inte.
När jag var yngre hade jag aldrig de här ambitionerna. Jag ville stå på en scen, det var min hemmaplan på något sätt. Jag skulle både sjunga, dansa och spela teater helst vilket jag också gjorde i många år.
Än idag tycker jag ju att det är galet roligt att framträda, och nu får jag ju göra det ibland med mina böcker, senast på bibblan i Bollnäs.
Men skriva, nä. Min gamla bästis sa senast vi sågs att jag alltid hade näsan i en bok och att jag sa då att jag ville skriva barnböcker.
Det minns inte jag att jag har sagt, men håller det inte för otroligt.
Däremot vet jag att jag älskade Lotta-böckerna, och att mina böcker är en omedveten förlängning av dem. Medveten om det blev jag när jag flyttade och hitta alla sparade Lottor i en låda. Det är exakt samma energi i dem som i mina böcker.
Och jag har nog inte en enda gammal svenskalärare som är förvånad över att jag skriver böcker idag, det tror jag inte. Jag har alltid fått uppskattning för texter, brev och sånt som jag har ägnat mig åt under åren.
Att jag skrev om kvinnor i min egen ålder var ingen strategi, utan något som var självklart. Jag utgår från mig själv i mina karaktärer (både män och kvinnor) och det är lättare för mig att återge det än att fabulera ihop en tjugotreåring.
Så.
Vägen gick genom medberoende, in i väggen och modet att välja nytt, gång på gång:)
Där har ni den:)
Tack för frågan Johanna.
Jag återkommer senare med fler frågor, bland annat från Kristina och Cyndi.
Hurra!
Frågar Johanna.
Hej Johanna, och tack.
Min väg till utgivning gick via en självbiografi, som handlade om mitt medberoende som utvecklades rejält när jag var tillsammans med en var missbrukare.
Den skrev jag 2008 (släpptes 2009 på Kalla Kulors förlag), efter att ha gått in i väggen, sagt upp mig på jobbet som jag var underkvalificerad för och äntligen slapp att åka mellan Farsta och Upplands-Väsby varje dag, som jag hade gjort i åratal trots att jag var ensam med min son och borde haft något närmare hemmet.
Jag arbetade vid det tillfället som Brand manager vilket är samma sak som produktchef. När jag gick in i väggen/sa upp mig, hade jag den positionen på Estrella men har haft samma jobb för varumärken som Gevalia, Blå Mocca och Maxwell House.
Jag har också jobbat som flygvärdinna, dörrvakt, säljare och varit värdinna på skidanläggningen i Tandådalen i tre år där jag bland annat satt i morgontv-rutan tillsammans med min kompis Lena. Hon filmade och jag var programledare, eller tvärtom. (Någon gång måste jag lägga över ett sådan program på en sticka ... Jag har något på en VHS.)
Jag har inte pluggat efter gymnasiet (mer än till coach som är en privat utbildning utan några universitetspoäng) och det avslutade jag knappt. Jag började på NA, eftersom jag var en strålande högstadieelev, efter en termin bytte jag till Samhälll och efter ytterligare en termin avslutade jag med andra året på tvåårig Social linje.
Jag har alltid varit glupsk, tagit stora bitar av livet på en gång. Haft bråttom, oerhört bråttom. Det ställde till det för mig många gånger.
I alla fall: Lös och ledig efter att ha sagt upp mig (när jag mådde bättre) kom jag på att jag ville bli coach, så jag pluggade det i ett och ett halvt år, och var klar ungefär när Casanovas kvinna kom ut.
Det blev en ganska stor medial uppståndelse runt den boken så klienterna strömmade till och jag fick dessutom jobb på den kliniken som jag själv hade fått behandling på några år tidigare.
2011 var jag redo att skriva igen, och då visste jag att jag ville göra något med high heels och läppstift, snarare än otrohet och bedrövelse och så kom första Sonjaboken till, som blev antagen av Bra Böcker och gavs ut 2012.
Innan den kom ut i maj var också tvåan, Sonjas hemlighet, klar och vi släppte den senare samma år vid bokmässan i slutet av september.
Tyvärr bestämde sig sedan Bra böcker för att packa ihop verksamheten och när jag föreläste på Bokens dag i Karlskoga samma höst kontaktade Forum mig, min nuvarande förläggare Teresa satt i publiken, och ville läsa Sonjorna och sedan äta lunch, och på den vägen är det.
Forum fick manuset till En liten värld i december 2012 (den kom ut först våren 2014) och samtidigt hörde Grand Agency av sig och ville representera mig utomlands.
I det här läget hade mina pengar börjat tryta rejält. Jag hade tappat jobbet på kliniken, och orkade mentalt inte ha hur många klienter som helst, så jag började söka andra jobb.
No way leverpastej.
Jag kom inte ens till intervju.
De flesta fick jag inte ens svar ifrån.
Så till sist sålde jag min bostadsrätt för att kunna överleva. Det är ungefär tre år sedan nu. Jag stod tillräckligt långt fram i bostadskön för att få en hyreslägenhet och jag är så glad över min tvåa strax utanför Farsta.
Trots utlandskontrakt och bra försäljning av Sonjorna så tar det så låång tid innan det kommer några pengar, och inte ens idag är jag trygg i mer än ett år i taget.
Många heltidsförfattare släpper flera böcker om året (Rudberg, Janouch till exempel) och det kanske är det jag ska göra om jag kommer på rätt idé och något förlag vill ha det.
Mer än en romcom per år blir det i alla fall inte:)
Jag har fått alla mina bokkontrakt genom att visa upp ett manus och jag har aldrig blivit refuserad.
Jo, när jag redan hade kontrakt med Bra Böcker tackade Norstedts nej till Sonjas sista vilja, för jag skickade till dem också när jag ivrig som jag var, tyckte det tog lite lång tid för Bra Böcker att läsa och bestämma sig. Möjligtvis sa några fler nej till Casanovas kvinna (Forum till och med, kanske?), men då var jag redan antagen av Kalla Kulor och brydde mig inte.
När jag var yngre hade jag aldrig de här ambitionerna. Jag ville stå på en scen, det var min hemmaplan på något sätt. Jag skulle både sjunga, dansa och spela teater helst vilket jag också gjorde i många år.
Än idag tycker jag ju att det är galet roligt att framträda, och nu får jag ju göra det ibland med mina böcker, senast på bibblan i Bollnäs.
Men skriva, nä. Min gamla bästis sa senast vi sågs att jag alltid hade näsan i en bok och att jag sa då att jag ville skriva barnböcker.
Det minns inte jag att jag har sagt, men håller det inte för otroligt.
Däremot vet jag att jag älskade Lotta-böckerna, och att mina böcker är en omedveten förlängning av dem. Medveten om det blev jag när jag flyttade och hitta alla sparade Lottor i en låda. Det är exakt samma energi i dem som i mina böcker.
Och jag har nog inte en enda gammal svenskalärare som är förvånad över att jag skriver böcker idag, det tror jag inte. Jag har alltid fått uppskattning för texter, brev och sånt som jag har ägnat mig åt under åren.
Att jag skrev om kvinnor i min egen ålder var ingen strategi, utan något som var självklart. Jag utgår från mig själv i mina karaktärer (både män och kvinnor) och det är lättare för mig att återge det än att fabulera ihop en tjugotreåring.
Så.
Vägen gick genom medberoende, in i väggen och modet att välja nytt, gång på gång:)
Där har ni den:)
Tack för frågan Johanna.
Jag återkommer senare med fler frågor, bland annat från Kristina och Cyndi.
Hurra!
söndag 20 november 2016
Söndag, tralala.
Jag sov länge, har ätit frukost (utan avokado=ingen magpanik! Hurra!), dricker kaffe, ska duscha och sedan läsa.
På fyran ser jag att årets julskyltning på NK öppnar idag.
Själv har jag köpt biljetter till en luciakonsert 10 december i en kyrka. Väl värda pengarna. Har varit där en gång tidigare och det var så fint.
Förra året var jag på två konserter. En på Operan med Adolf Fredriks musikklasser och en i kyrkan bredvid med Operans solister.
I år blir det bara luciakonsterten vad jag vet än så länge. Operan har ingen musikklassföreställning, "bara" en julkonsert som jag tyckte biljetterna var lite för dyra till eftersom jag redan hade bokat kyrkan.
Jag är redan igång med julmusiken på Lugna favoriter (bara julmusik fram till Annandagen) och balkongen pyntade jag igår.
Om en vecka kommer Jonathan och Linnea hit och bakar och gör julgodis. Förra året var just det julens absolut finaste dag när vi tre jobbade i köket. Medan allt gräddades, kyldes och svalnade, såg vi på Frost.
Jonathan säger att det här är den enda högtiden vi firar (har firat) och det kanske är så Men vi har haft traditioner när han var yngre. På midsommar dansade vi runt en midsommarstång i Fjällbacka eller så såg vi på schimpanser på Kolmården. Varje påsk hade vi gul duk, påskris och ägg stora nog att fylla med en människa. Dessutom fick man leta efter det, och om det inte är ett firande så vet då inte jag.
(Japp, jag får lite dåligt samvete när han säger sånt där och måste tänka efter på vad jag har gjort och inte. Har den stackarn inte fått det han har behövt, tänker jag och mår lite dåligt. Borde jag kanske ha firat halloween, är det det han tänker på? Hm. Måste fråga.)
På fyran ser jag att årets julskyltning på NK öppnar idag.
Själv har jag köpt biljetter till en luciakonsert 10 december i en kyrka. Väl värda pengarna. Har varit där en gång tidigare och det var så fint.
Förra året var jag på två konserter. En på Operan med Adolf Fredriks musikklasser och en i kyrkan bredvid med Operans solister.
I år blir det bara luciakonsterten vad jag vet än så länge. Operan har ingen musikklassföreställning, "bara" en julkonsert som jag tyckte biljetterna var lite för dyra till eftersom jag redan hade bokat kyrkan.
Jag är redan igång med julmusiken på Lugna favoriter (bara julmusik fram till Annandagen) och balkongen pyntade jag igår.
Om en vecka kommer Jonathan och Linnea hit och bakar och gör julgodis. Förra året var just det julens absolut finaste dag när vi tre jobbade i köket. Medan allt gräddades, kyldes och svalnade, såg vi på Frost.
Jonathan säger att det här är den enda högtiden vi firar (har firat) och det kanske är så Men vi har haft traditioner när han var yngre. På midsommar dansade vi runt en midsommarstång i Fjällbacka eller så såg vi på schimpanser på Kolmården. Varje påsk hade vi gul duk, påskris och ägg stora nog att fylla med en människa. Dessutom fick man leta efter det, och om det inte är ett firande så vet då inte jag.
(Japp, jag får lite dåligt samvete när han säger sånt där och måste tänka efter på vad jag har gjort och inte. Har den stackarn inte fått det han har behövt, tänker jag och mår lite dåligt. Borde jag kanske ha firat halloween, är det det han tänker på? Hm. Måste fråga.)
![]() |
| Balkongen sett från mitt sovrumsfönster. |
lördag 19 november 2016
En helg när jag bara ska läsa,
först mina månadstidningar sedan någon av mina påbörjade böcker.
Jag är för trött för att träna idag, det går helt enkelt inte, men det är okej.
Och:
Idag ska jag bryta mot mina egna julregler som inte alls är så stränga längre, och sätta upp min balkongbelysning.
På DOMSÖNDAGEN? frågade min ickereligiösa mamma häromdagen. Och det är klart att jag inte gör det på DOMSÖNDAGEN.
Jag gör det dagen innan.
Häpp.
Jag är för trött för att träna idag, det går helt enkelt inte, men det är okej.
Och:
Idag ska jag bryta mot mina egna julregler som inte alls är så stränga längre, och sätta upp min balkongbelysning.
På DOMSÖNDAGEN? frågade min ickereligiösa mamma häromdagen. Och det är klart att jag inte gör det på DOMSÖNDAGEN.
Jag gör det dagen innan.
Häpp.
fredag 18 november 2016
Saker jag irriterar mig på idag.
1. Butikspersonal som pratar med mig som om jag är tre år.
2. Människor som säger att SD pratar om integration när det enda de pratar om är invandring.
Eftersom jag har semester kan jag ägna mig åt sådant.
Annars försöker jag ladda om för middag ikväll.
Jag vet att det blir supertrevligt, men jag är så himla slut. Skulle lätt kunna lägga mig och sova till i morgon.
Två månader på gaspedalen tar nog ut sin rätt nu. Bra att jag har bestämt att jag ska vara helt ledig fram till första december. Det känns helt underbart!
Och I morgon börjar jag träna igen.
Som jag har saknat att jag alltid valt att gå dit, det har jag inte gjort nu sedan höstterminen drog igång.
Nu måste jag det för att få igång min supersega kropp.
Inga ursäkter, jag har inget manus som måste skrivas på förmiddagen när jag har mina träningspass.
I morgon klockan 10 ska jag träna mage och rygg.
Tjohooo.
2. Människor som säger att SD pratar om integration när det enda de pratar om är invandring.
Eftersom jag har semester kan jag ägna mig åt sådant.
Annars försöker jag ladda om för middag ikväll.
Jag vet att det blir supertrevligt, men jag är så himla slut. Skulle lätt kunna lägga mig och sova till i morgon.
Två månader på gaspedalen tar nog ut sin rätt nu. Bra att jag har bestämt att jag ska vara helt ledig fram till första december. Det känns helt underbart!
Och I morgon börjar jag träna igen.
Som jag har saknat att jag alltid valt att gå dit, det har jag inte gjort nu sedan höstterminen drog igång.
Nu måste jag det för att få igång min supersega kropp.
Inga ursäkter, jag har inget manus som måste skrivas på förmiddagen när jag har mina träningspass.
I morgon klockan 10 ska jag träna mage och rygg.
Tjohooo.
Hos frissan igår.
Och blev lite mörkare. Askiga toner, snarare än röda.
Jag har hittills inte sett det i dagsljus så egentligen vet jag inte hur det ser ut, men tror att det är fint.
Igår var det fest och jag var som vanligt lite sen på kameran, men Simona skötte det med den ära så gå in till henne och spana in kavalkaden.
Fredag och jag ska 1. hämta nya glasögon. 2. handla 3. på middag.
Lördag och söndag ska jag bara pust ut!
Jag har hittills inte sett det i dagsljus så egentligen vet jag inte hur det ser ut, men tror att det är fint.
Igår var det fest och jag var som vanligt lite sen på kameran, men Simona skötte det med den ära så gå in till henne och spana in kavalkaden.
Fredag och jag ska 1. hämta nya glasögon. 2. handla 3. på middag.
Lördag och söndag ska jag bara pust ut!
![]() |
| Josefine som kikar fram är just nu på radio Stockholm och är inte ens hes. Bra jobbat för det var höög volym igår och jag är själv knappt pratbar. |
![]() |
| Mörkt hår och rynkig hals. TantÅsa var på fest. Körde hem vid kvart över nio, då var jag och mina fötter helt slut. |
| Bonnierhusets ljusgård. 200gäster. |
![]() |
| Simona, Catharina, Mariette och moi. |
torsdag 17 november 2016
Ungefär tre gånger per år
går jag till frissan. Idag är en av dem.
Numera får jag grå tinningar och det är inte så charmigt tycker jag själv. Resten syns inte så mycket och utväxten är fortfarande blond men lite dassigare i färgen kanske.
Anyhow, det är ju ett sådan lyft för håret att få kemikalier i det!
Och sedan är det ju roligt att vara fin när jag ska UMGÅS resten av året.
Ikväll ska jag på Forumfest och bland annat umgås med den här glada bönan
i morgon på födelsedagsmiddag.
Nästa helg, första advent, har vi traditionsenligt bull - och julgodisbak och tecknad film här hos mig (bara min lilla familj)
och första december ska jag på julbord.
17 december är det 50-års partaj för Jonathans pappas flickvän och då är jag bjuden.
Ni fattar att jag är busy (nej, inte jämfört med vanligt folk men jämfört med mig själv!) och behöver bli fin i håret?
Allt ska bli superkul!
And yes.
Avokadon ser ut att vara boven till mitt "magproblem."
Wohooo.
Numera får jag grå tinningar och det är inte så charmigt tycker jag själv. Resten syns inte så mycket och utväxten är fortfarande blond men lite dassigare i färgen kanske.
Anyhow, det är ju ett sådan lyft för håret att få kemikalier i det!
Och sedan är det ju roligt att vara fin när jag ska UMGÅS resten av året.
Ikväll ska jag på Forumfest och bland annat umgås med den här glada bönan
i morgon på födelsedagsmiddag.
Nästa helg, första advent, har vi traditionsenligt bull - och julgodisbak och tecknad film här hos mig (bara min lilla familj)
och första december ska jag på julbord.
17 december är det 50-års partaj för Jonathans pappas flickvän och då är jag bjuden.
Ni fattar att jag är busy (nej, inte jämfört med vanligt folk men jämfört med mig själv!) och behöver bli fin i håret?
Allt ska bli superkul!
And yes.
Avokadon ser ut att vara boven till mitt "magproblem."
Wohooo.
onsdag 16 november 2016
Lina ställer en fråga.
Jag älskar att få frågor om mitt jobb, så har ni några så ös på i kommentarsfältet!!
"Jag har en undran. Läste någonstans att många anser att man skaffar sig en agent innan man kontaktar förlagen? Hur tycker du och hur gjorde du?"
Jag tror att man kan gå båda vägar idag. Har man ett KOMPLETT manus (för det måste man alltid ha första gången om man inte är kändis) så är det nog fortfarande så att de flesta kontaktar förlagen direkt genom att helt enkelt skicka sitt manus dit.
Men.
Jag har också hört att vissa agenter säger att det är okej att skicka manus direkt till dem, så funkar det till exempel på den amerikanska marknaden Där går allt via agenter som alltså bedömer ditt manus.
I mitt fall hade jag, rätt framgångsrikt med tanke på att jag var romandebutant, släppt Sonjas sista vilja och blev kontaktad av Maria Enberg på Grand Agency som ville representera mig. När hon sedan startade eget i början av det här året valde jag att följa med henne till Enberg agency.
Hur man ska göra är svårt att rekommendera, men jag själv hade nog valt att gå till förlagen direkt så länge de säger att de tar emot manus.
Ungefär så.
Tack Lina!
"Jag har en undran. Läste någonstans att många anser att man skaffar sig en agent innan man kontaktar förlagen? Hur tycker du och hur gjorde du?"
Jag tror att man kan gå båda vägar idag. Har man ett KOMPLETT manus (för det måste man alltid ha första gången om man inte är kändis) så är det nog fortfarande så att de flesta kontaktar förlagen direkt genom att helt enkelt skicka sitt manus dit.
Men.
Jag har också hört att vissa agenter säger att det är okej att skicka manus direkt till dem, så funkar det till exempel på den amerikanska marknaden Där går allt via agenter som alltså bedömer ditt manus.
I mitt fall hade jag, rätt framgångsrikt med tanke på att jag var romandebutant, släppt Sonjas sista vilja och blev kontaktad av Maria Enberg på Grand Agency som ville representera mig. När hon sedan startade eget i början av det här året valde jag att följa med henne till Enberg agency.
Hur man ska göra är svårt att rekommendera, men jag själv hade nog valt att gå till förlagen direkt så länge de säger att de tar emot manus.
Ungefär så.
Tack Lina!
Precis när jag var klar med allt utom golven
kom ventilationsrensarna.
Två unga artiga herrar.
Så fort de har gått ska jag dammsuga och tvätta golven, stackars Misses värsta värsta värsta med det är tvunget emellanåt när det inte att funkar att sopa (som jag gör ofta och gärna.)
Det är helt perfekt timing.
Senare ska jag rensa balkongen och se hur mina julbelysningar ser ut.
Det är snart dags, and I löööv it!
Men först vill jag rekommendera bra dokumentärer som jag har sett den senaste tiden.
På SvtPlay:
Vägen till vita huset. Två avsnitt. Om Clinton och Trump.
Ditt förutbestämda liv, fyra avsnitt men verkar bara vara tre kvar på play nu. Superintressant för oss som intresserar oss för människor. Väldigt intressant avsnitt om droger (tror att det var det tredje), bland annat cannabis och psykoser.
Sedan gjorde Folke Rydén en bra innan valet som är väl värd att se. Från Clinton till Clinton.
På Netflix:
Audrey & Daisy. En gripande dokumentär om sexuella övergrepp och om näthat, om att inte bli trodd. Om samhällen som tar förövarnas parti.
Varsågoda!
Två unga artiga herrar.
Så fort de har gått ska jag dammsuga och tvätta golven, stackars Misses värsta värsta värsta med det är tvunget emellanåt när det inte att funkar att sopa (som jag gör ofta och gärna.)
Det är helt perfekt timing.
Senare ska jag rensa balkongen och se hur mina julbelysningar ser ut.
Det är snart dags, and I löööv it!
Men först vill jag rekommendera bra dokumentärer som jag har sett den senaste tiden.
På SvtPlay:
Vägen till vita huset. Två avsnitt. Om Clinton och Trump.
Ditt förutbestämda liv, fyra avsnitt men verkar bara vara tre kvar på play nu. Superintressant för oss som intresserar oss för människor. Väldigt intressant avsnitt om droger (tror att det var det tredje), bland annat cannabis och psykoser.
Sedan gjorde Folke Rydén en bra innan valet som är väl värd att se. Från Clinton till Clinton.
På Netflix:
Audrey & Daisy. En gripande dokumentär om sexuella övergrepp och om näthat, om att inte bli trodd. Om samhällen som tar förövarnas parti.
Varsågoda!
Vissa författare är ju supermegakändisar,
medan de allra flesta nog är som jag, det vill säga totalt anonyma.
Fy bubblan för att bli igenkänd annat än som ett namn på en bok.
För det finns två sidor.
Jag vill att alla i hela världen ska vilja ha en bok med mitt namn på, men jag vill inte att de ska veta vem jag är när jag går på stan (nu är ju den risken minimal eftersom jag nästan aldrig är i stan ... men ni fattar) däremot gärna om jag är med på bokmässan.
Nu finns det tyvärr ofta en koppling mellan att synas och att sälja. För sälja är superviktigt om man ska kunna överleva på sin konst (om nu någon undrar varför man jobbar som en blådåre så är det en starkt bidragande orsak.)
Well. Jag frågade Jonathan och han har inga som helst problem med att bli igenkänd (när det händer) och jag tror att jag nog gärna också blivit det när jag var 22.
Det gick över.
Jonathan skrev igår på ett avtal med världens största publishingbolag, Sony/ATV, vilket är fantastiskt roligt för de kan hjälpa honom att sprida musiken till reklam, film och sådana där extragrejer som kanske också kan trygga hans inkomst framöver.
Det är tufft i början som artiskt men han är galet produktiv och ambitiös och Sony kan vara precis det han behöver som stöd och hjälp.
Åsapedia förklarar: Skillnaden mellan ett publishing- och skivbolag är ungefär som i bokbranschen. Bokförlaget motsvarar skivbolaget som gör och ger ut produkten.
Agenten motsvarar publishingbolaget och ser till att den färdiga musiken säljs vidare till andra branscher (jmf noveller, översatta böcker, film etc).
Tänk vad man lär sig på den här otroligt braiga bloggen!
Min unge tvåa till vänster.
Fy bubblan för att bli igenkänd annat än som ett namn på en bok.
För det finns två sidor.
Jag vill att alla i hela världen ska vilja ha en bok med mitt namn på, men jag vill inte att de ska veta vem jag är när jag går på stan (nu är ju den risken minimal eftersom jag nästan aldrig är i stan ... men ni fattar) däremot gärna om jag är med på bokmässan.
Nu finns det tyvärr ofta en koppling mellan att synas och att sälja. För sälja är superviktigt om man ska kunna överleva på sin konst (om nu någon undrar varför man jobbar som en blådåre så är det en starkt bidragande orsak.)
Well. Jag frågade Jonathan och han har inga som helst problem med att bli igenkänd (när det händer) och jag tror att jag nog gärna också blivit det när jag var 22.
Det gick över.
Jonathan skrev igår på ett avtal med världens största publishingbolag, Sony/ATV, vilket är fantastiskt roligt för de kan hjälpa honom att sprida musiken till reklam, film och sådana där extragrejer som kanske också kan trygga hans inkomst framöver.
Det är tufft i början som artiskt men han är galet produktiv och ambitiös och Sony kan vara precis det han behöver som stöd och hjälp.
Åsapedia förklarar: Skillnaden mellan ett publishing- och skivbolag är ungefär som i bokbranschen. Bokförlaget motsvarar skivbolaget som gör och ger ut produkten.
Agenten motsvarar publishingbolaget och ser till att den färdiga musiken säljs vidare till andra branscher (jmf noveller, översatta böcker, film etc).
Tänk vad man lär sig på den här otroligt braiga bloggen!
Min unge tvåa till vänster.
tisdag 15 november 2016
Hur har du det på semestern då, Åsa?
Jo tack, än så länge går det väldigt bra, måste jag säga.
Jag har sett ett par avsnitt av Luther, som jag inte har sett tidigare (trots snyggingen Idris Elba), har pratat med Helen, borstat Misse, försökt fatta varför han sitter och stirrar på mig, gett honom godis som han åt upp, och nu sitter han och stirrar på mig igen.
Snart kommer han att börja putta på mig och då ger han inte upp om jag inte kliar honom.
Jaja.
Han är gammal och får precis allt han pekar på.
I morgon måste jag vara hemma precis hela dagen (vilket är synd för jag att tänkt träna) för då kommer någon som ska göra rent ventilationen.
Mellan 8 och 17 är det sagt (eller lämna nyckel men jag har träffat för många hantverkare som inte fattar det där med katt och öppna dörrar) om nu inte min lägenhet är först ut, vilket inte är troligt eftersom jag bor på andra våningen.
Men det är en helt perfekt dag för att städa så i morgon ska jag vara lika grundlig som städfirman var som jag anlitade när jag var sjuk.
Det kommer att bli så himla rent att jag kan äta på golvet efteråt.
Wohoo.
Semester.
I love it.
So far.
Jag har sett ett par avsnitt av Luther, som jag inte har sett tidigare (trots snyggingen Idris Elba), har pratat med Helen, borstat Misse, försökt fatta varför han sitter och stirrar på mig, gett honom godis som han åt upp, och nu sitter han och stirrar på mig igen.
Snart kommer han att börja putta på mig och då ger han inte upp om jag inte kliar honom.
Jaja.
Han är gammal och får precis allt han pekar på.
I morgon måste jag vara hemma precis hela dagen (vilket är synd för jag att tänkt träna) för då kommer någon som ska göra rent ventilationen.
Mellan 8 och 17 är det sagt (eller lämna nyckel men jag har träffat för många hantverkare som inte fattar det där med katt och öppna dörrar) om nu inte min lägenhet är först ut, vilket inte är troligt eftersom jag bor på andra våningen.
Men det är en helt perfekt dag för att städa så i morgon ska jag vara lika grundlig som städfirman var som jag anlitade när jag var sjuk.
Det kommer att bli så himla rent att jag kan äta på golvet efteråt.
Wohoo.
Semester.
I love it.
So far.
Och DÄR gick jag på semester.
Sicken grej.
Jag älskar Sonja tre!
Nu har jag skickat det till Teresa och till min agent.
Hoppas, hoppas, hoppas att de känner som jag!
Nu ska jag äta lunch, kolla på något tv-aktigt och bara njuta av att det är en supermolnig dag och därför mörkt och mysig inomhus.
Mina stearinljus har fladdrat sedan sju i morse.
Hurra.
Fy fasiken vad bra jobbat av mig!
Jag älskar Sonja tre!
Nu har jag skickat det till Teresa och till min agent.
Hoppas, hoppas, hoppas att de känner som jag!
Nu ska jag äta lunch, kolla på något tv-aktigt och bara njuta av att det är en supermolnig dag och därför mörkt och mysig inomhus.
Mina stearinljus har fladdrat sedan sju i morse.
Hurra.
Fy fasiken vad bra jobbat av mig!
Stockholm.
Etta 40 kvm, på Söder.
Det är budgivning.
Utgångsbudet låg på 2 750 000
Det är nu uppe på 3 710 000.
Inga märkvärdigheter alls. Ingen kakelugn, ingen balkong.
Jag vet inte vad ni tänker om den här galenskapen, men som förälder undrar man ju hur ens barn någonsin ska komma in på bostadmarknaden.
Och det där med att utgångsbudet ska ligga på värdet av bostaden är nu helt satt ur spel.
Mäklarfirmorna verkar återigen ha väldans svårt att värdera bostäderna ...
Well.
Jag hoppas att Jonathan får en hyreslägenhet någon gång. Han har i alla fall stått i kö sedan har var arton.
Jag fick den här efter sex-sju år, men nu krävs det visst 8-9 även här. Så kan han hanka sig fram i andra hand några år till så kanske.
Min plan om de förlorar sin andrahandstvåa, som de hyr ett år i taget, är att de får flytta in här så länge så tar jag mig till ett annat land ett tag.
Jag skulle tycka att det vore jätteroligt att prova på, så det är ingen uppoffring. Och även om de inte flyttar hit skulle det vara kul att prova när jag inte har min Misse längre.
Men så länge är jag fast i soffan med honom bredvid mig.
Det är deadline-dag och jag ska fixa med smågrejer innan jag skickar in manuset till Teresa.
Tjohhej!
Det är budgivning.
Utgångsbudet låg på 2 750 000
Det är nu uppe på 3 710 000.
Inga märkvärdigheter alls. Ingen kakelugn, ingen balkong.
Jag vet inte vad ni tänker om den här galenskapen, men som förälder undrar man ju hur ens barn någonsin ska komma in på bostadmarknaden.
Och det där med att utgångsbudet ska ligga på värdet av bostaden är nu helt satt ur spel.
Mäklarfirmorna verkar återigen ha väldans svårt att värdera bostäderna ...
Well.
Jag hoppas att Jonathan får en hyreslägenhet någon gång. Han har i alla fall stått i kö sedan har var arton.
Jag fick den här efter sex-sju år, men nu krävs det visst 8-9 även här. Så kan han hanka sig fram i andra hand några år till så kanske.
Min plan om de förlorar sin andrahandstvåa, som de hyr ett år i taget, är att de får flytta in här så länge så tar jag mig till ett annat land ett tag.
Jag skulle tycka att det vore jätteroligt att prova på, så det är ingen uppoffring. Och även om de inte flyttar hit skulle det vara kul att prova när jag inte har min Misse längre.
Men så länge är jag fast i soffan med honom bredvid mig.
Det är deadline-dag och jag ska fixa med smågrejer innan jag skickar in manuset till Teresa.
Tjohhej!
måndag 14 november 2016
Här kan vi ha hittat boven
I morgon slutar jag äta avokado som jag alltid äter till frukost. Jag har skyllt både på äggen och kaffet. Men det kan mycket väl vara den här rackaren som sabbar min mage!
Någon här som inte tål avokado?
Måndag,
och jag har inte så mycket kvar av manuset att läsa (och redigera).
När jag är klar ska jag gå tillbaka och ägna mig åt dutterier innan jag skickar det till Teresa i morgon.
På onsdag kommer någon hit och ska kolla ventilationen
på torsdag ska jag till frissan och på förlagsfest och på
fredag,
lördag och
söndag
är jag ledig.
I hela två veckor ska jag läsa, träna (har jag inte gjort på evigheter) och vila rumpan har jag bestämt idag.
Jag tror inte att jag får feedback på Sonja förrän efter jul.
Jag började skriva Nikki första oktober förra året (visst älskar man sin blogg som talar om exakt när man påbörjade och avslutade saker), lämnade in den sista februari men då hade jag också slutredigerat Gloria under den tiden. Jag minns att jag hade mycket med henne att göra under hela december.
Så två skrivna böcker på 13 månader (Nikki och Sonja) och två redigerade (Nikki och Gloria).
1 december börjar jag i alla fall provskriva nästa.
Jag tänker mig ju något annat, kanske. Vi får se om det går eller om jag ska bliva vid min läst.
Sedan förra årets långa sjukdom har jag i alla fall en enorm arbetslust och den känns finfint att utnyttja nu.
Och på tal om sjukdom, eller nåt, så har jag brutit mitt brödförbud idag. Jag får inte riktigt ordning på toabesöken, det mesta rinner igenom mig. Inte helt ovanligt när man äter LCHF men brukar vara övergående. Jag har ätit så här i fem månader nu och det stabiliseras inte för mig. Så jag testar ett par mackor på morgonen för att se om det hjälper.
Jag kan inte riktigt beskriva hur mycket det bär mig emot men jag tycker inte att jag längre har något att välja på.
Ps. I love Sonja3!
När jag är klar ska jag gå tillbaka och ägna mig åt dutterier innan jag skickar det till Teresa i morgon.
På onsdag kommer någon hit och ska kolla ventilationen
på torsdag ska jag till frissan och på förlagsfest och på
fredag,
lördag och
söndag
är jag ledig.
I hela två veckor ska jag läsa, träna (har jag inte gjort på evigheter) och vila rumpan har jag bestämt idag.
Jag tror inte att jag får feedback på Sonja förrän efter jul.
Jag började skriva Nikki första oktober förra året (visst älskar man sin blogg som talar om exakt när man påbörjade och avslutade saker), lämnade in den sista februari men då hade jag också slutredigerat Gloria under den tiden. Jag minns att jag hade mycket med henne att göra under hela december.
Så två skrivna böcker på 13 månader (Nikki och Sonja) och två redigerade (Nikki och Gloria).
1 december börjar jag i alla fall provskriva nästa.
Jag tänker mig ju något annat, kanske. Vi får se om det går eller om jag ska bliva vid min läst.
Sedan förra årets långa sjukdom har jag i alla fall en enorm arbetslust och den känns finfint att utnyttja nu.
Och på tal om sjukdom, eller nåt, så har jag brutit mitt brödförbud idag. Jag får inte riktigt ordning på toabesöken, det mesta rinner igenom mig. Inte helt ovanligt när man äter LCHF men brukar vara övergående. Jag har ätit så här i fem månader nu och det stabiliseras inte för mig. Så jag testar ett par mackor på morgonen för att se om det hjälper.
Jag kan inte riktigt beskriva hur mycket det bär mig emot men jag tycker inte att jag längre har något att välja på.
Ps. I love Sonja3!
lördag 12 november 2016
Sov länge.
Men nu är jag redo för att läsa och redigera.
Hurra!
Resten av helgen tar jag bloggledigt.
Vi hörs på måndag igen.
Hurra!
Resten av helgen tar jag bloggledigt.
Vi hörs på måndag igen.
fredag 11 november 2016
Jag började tydligen
skriva på åttan den 12:e september, och nästan exakt två månader senare är jag klar.
Det är en helt okej takt för EN bok, men jag skulle inte kunna ha det så jämt. Jag behöver vara helt manusfri ett par dagar i veckan och det har inte gått nu.
Inte för att förlaget har bett om det utan för att jag har velat ha den här takten själv. Den här gången.
I morgon börjar jag läsa. Med slutet i färskt minne är det lätt att redigera under tiden, jag vet att det finns grejer i början som jag måste ändra men det fixar jag under genomläsningen som får ta exakt fyra dagar i anspråk.
Hurra.
Sonja3 är klar.
Bra jobbat Åsa.
Ootroligt bra jobbat!
Det är en helt okej takt för EN bok, men jag skulle inte kunna ha det så jämt. Jag behöver vara helt manusfri ett par dagar i veckan och det har inte gått nu.
Inte för att förlaget har bett om det utan för att jag har velat ha den här takten själv. Den här gången.
I morgon börjar jag läsa. Med slutet i färskt minne är det lätt att redigera under tiden, jag vet att det finns grejer i början som jag måste ändra men det fixar jag under genomläsningen som får ta exakt fyra dagar i anspråk.
Hurra.
Sonja3 är klar.
Bra jobbat Åsa.
Ootroligt bra jobbat!
| En lite trött, men glad, författare. |
torsdag 10 november 2016
Solen sken, bilen behövde borstas, jag behövde handla.
Så jag tog en liten promenad i förorten, borstade rent, startade och så funkade inte vindrutetorkaren.
Inga problem för den hemmafixaren som hade kvar säkringarna från förra året och vips var det bytt UTAN ATT DET FUNGERADE.
Min närbutik Lidl har stängt (öppnar snart har det stått på väggen i tre dagar) och jag hade redan promenerat mig trött och orkade inte gå till Farsta, så jag gick till bussen.
19 minuter senare skulle den komma. Jag väntar inte så länge om jag inte måste, istället gick jag tillbaka till bilen, vände på säkringen och förväntade mig mirakel.
Icke sa Nicke.
Det var först när jag kom på att kolla om den var hel, som jag fattade att det var den ju inte trots att den var oanvänd. Men jag hade inga gula 20 ampers kvar i förpackningen, så jag tog min Fårda - med vindrutetorkarna stående mitt på rutan- till centrum och köpte nya, bytte det i centrumgaraget, det funkade direkt, handlade massor,
och nu äter jag.
Ska strax på manuset igen.
Kolla vad fint det var idag.
39 cm snö som bara ramlade ned,
är inte lätta att röja bort när alla ska ta sig till jobbet. Om det dessutom är pellar ute och kör som inte har vinterdäck är kaoset farligt nära.
Jag är så oändligt tacksam över att jag inte behöver ge mig ut i det där. Oändligt.
När Jonathan var liten och jag inte hade någon som kunde hjälpa mig var det fruktansvärt att ha 4 mil hem från jobbet i Upplands-Väsby.
En dag som igår hade jag stannat hemma. En annan snödag åkt hem mitt på dagen. Allt för att han inte skulle bli fast på förskolan eller fritids.
Att chefer gnällde struntade jag i. Det var en stressfaktor såklart, men det var mycket värre att tänka sig Jonathan övergiven.
Jag är så himla glad i dag att jag begrep vad som var viktigt när han växte upp.
Han tror själv att han alltid hämtades senast från förskolan när det faktiskt var så att han, till hans oftast stora besvikelse, hämtades först.
Idag tittar jag ut på min översnöade bil och är så himla glad för att jag behöver åka till affären, inte längre än så.
Nu ska jag jobba som ett sviiiin. Det blir ett extralångt pass idag!
Jag är så oändligt tacksam över att jag inte behöver ge mig ut i det där. Oändligt.
När Jonathan var liten och jag inte hade någon som kunde hjälpa mig var det fruktansvärt att ha 4 mil hem från jobbet i Upplands-Väsby.
En dag som igår hade jag stannat hemma. En annan snödag åkt hem mitt på dagen. Allt för att han inte skulle bli fast på förskolan eller fritids.
Att chefer gnällde struntade jag i. Det var en stressfaktor såklart, men det var mycket värre att tänka sig Jonathan övergiven.
Jag är så himla glad i dag att jag begrep vad som var viktigt när han växte upp.
Han tror själv att han alltid hämtades senast från förskolan när det faktiskt var så att han, till hans oftast stora besvikelse, hämtades först.
Idag tittar jag ut på min översnöade bil och är så himla glad för att jag behöver åka till affären, inte längre än så.
Nu ska jag jobba som ett sviiiin. Det blir ett extralångt pass idag!
![]() |
| Igår före jag sopade och efter |
| I morse. Måste nog sopa igen. |
| Från min balkong |
onsdag 9 november 2016
Jag har sovit dåligt i natt,
och drömt om att Hillary Clinton vann.
Halv tre slog jag på tv:n och då var hon fortfarande den givna ledaren.
Kvart över fem hade det ändrats.
Jag ser sändningarna från CNN, som gör analysen att Hillary glömde den vita befolkningen, under medelklass, som inte tror på Washington längre. De som inte litar på politiker, som tror att de är korrupta och som känner sig sedda av Trump som har pratat direkt till dem.
Den vita medelklassen som ändå har röstat på Trump anses eventuellt ha mer rasistiska motiv.
Ingen säger att det kan bero på att Clinton är kvinna.
Han ska lägga sig i aborträtten, slänga ut muslimer och bygga murar (vilket britterna också gör, by the way), stänga gränser, frihandel och göra USA mer isolerat.
Jag glömmer omvärlden när jag skriver och hoppas det funkar idag också.
Halv tre slog jag på tv:n och då var hon fortfarande den givna ledaren.
Kvart över fem hade det ändrats.
Jag ser sändningarna från CNN, som gör analysen att Hillary glömde den vita befolkningen, under medelklass, som inte tror på Washington längre. De som inte litar på politiker, som tror att de är korrupta och som känner sig sedda av Trump som har pratat direkt till dem.
Den vita medelklassen som ändå har röstat på Trump anses eventuellt ha mer rasistiska motiv.
Ingen säger att det kan bero på att Clinton är kvinna.
Han ska lägga sig i aborträtten, slänga ut muslimer och bygga murar (vilket britterna också gör, by the way), stänga gränser, frihandel och göra USA mer isolerat.
Jag glömmer omvärlden när jag skriver och hoppas det funkar idag också.
tisdag 8 november 2016
Tur att jag vaknade tidigt i morse och skrev en del,
för sedan blev det tok med malar och skit igen.
Efter det var det tvättstuga, snösopning av bil och en sväng till centrum för att handa.
Medan jag höll på med allt det där verkar min brorsa ha hittat rätt mal. En ekstyltmal.
På länken ser man att sådana finns i Fagersjö, bland ekarna i skogen. Såklart att de kan ta sig hit till min blomstrande balkong och in i lägenheten.
Alltså inget skadedjur utan en parvel som lever i skogen, precis som Suziluz tipsade om.
Jag tror att den kryper in i någon springa i fönstret och ska köpa tätning i morgon.
Blomeländet var något annat och hörde nog inte ihop med de här filurna.
Det kan också dras till ljus och till min lampa i köket som är tänd hela natten (för Misse som veterinären tror ser dåligt. Jag tror mer att han hör illa ...)
Jag tvättade i alla fall fönstren med T-sprit, och mellan dem också och där fanns ägg som jag tror är från en spindel. Lite nät och annat tydde på det.
Men som sagt, i morgon ska jag täta.
När jag har jobbat ikapp.
I natt är det val.
Jag följer en serie på Netflix som heter Designated survivor. Det handlar om en man som förvisso ingick i en amerikansk regering, men var på väg ut från den - han hade just fått ett nytt jobb - när katastrofen sker. Hela regeringen, kongressen och presidenten dödas.
Han, mannen som hade fått sparken, blir därmed president.
En helt lysande serie, tycker jag. Inte läskig, däremot spännande och med tvära kast.
Jag tänker på vissa scener där han själv tar beslut, bland annat om en bombning. I en annan scen avsätter han en alltför krigsglad hög militär ((jag kan inte graderna på de där), och jag förmodar att den speglar verkligheten, det vill säga att presidenten har makten att säga skjut.
Just det är läskigt.
Det här valet är inte lokalt, det är i allra högsta grad globalt.
Om inte Trump förolämpar Putin för mycket och de bli bästisar på riktigt, två alfahannar som ska övertrumfa varandra. Det är inte bra för världen.
Jag vill så att Hillary ska vinna.
Heja från förorten!!
Efter det var det tvättstuga, snösopning av bil och en sväng till centrum för att handa.
Medan jag höll på med allt det där verkar min brorsa ha hittat rätt mal. En ekstyltmal.
På länken ser man att sådana finns i Fagersjö, bland ekarna i skogen. Såklart att de kan ta sig hit till min blomstrande balkong och in i lägenheten.
Alltså inget skadedjur utan en parvel som lever i skogen, precis som Suziluz tipsade om.
Jag tror att den kryper in i någon springa i fönstret och ska köpa tätning i morgon.
Blomeländet var något annat och hörde nog inte ihop med de här filurna.
Det kan också dras till ljus och till min lampa i köket som är tänd hela natten (för Misse som veterinären tror ser dåligt. Jag tror mer att han hör illa ...)
Jag tvättade i alla fall fönstren med T-sprit, och mellan dem också och där fanns ägg som jag tror är från en spindel. Lite nät och annat tydde på det.
Men som sagt, i morgon ska jag täta.
När jag har jobbat ikapp.
I natt är det val.
Jag följer en serie på Netflix som heter Designated survivor. Det handlar om en man som förvisso ingick i en amerikansk regering, men var på väg ut från den - han hade just fått ett nytt jobb - när katastrofen sker. Hela regeringen, kongressen och presidenten dödas.
Han, mannen som hade fått sparken, blir därmed president.
En helt lysande serie, tycker jag. Inte läskig, däremot spännande och med tvära kast.
Jag tänker på vissa scener där han själv tar beslut, bland annat om en bombning. I en annan scen avsätter han en alltför krigsglad hög militär ((jag kan inte graderna på de där), och jag förmodar att den speglar verkligheten, det vill säga att presidenten har makten att säga skjut.
Just det är läskigt.
Det här valet är inte lokalt, det är i allra högsta grad globalt.
Om inte Trump förolämpar Putin för mycket och de bli bästisar på riktigt, två alfahannar som ska övertrumfa varandra. Det är inte bra för världen.
Jag vill så att Hillary ska vinna.
Heja från förorten!!
Jag är redan dagvill
men har nu insett att det är tisdag.
Tisdag, snö och tvätt.
Och Sonja3, som jag hoppas att jag har klart för den första läsningen på lördag morgon. Då har jag tre dagar på mig för det och för en första redigering.
Mer än så gör jag sällan innan jag skickar in det till förlaget.
När Teresa sedan återkommer med sin feedback handlar den oftast om det övergripande och när jag då redigerar utifrån hennes synpunkter redigerar jag ju allt, inte bara det hon har sagt.
Jag tror att många överredigerar i början och sedan kräks de på sina manus till slut.
Det har bara hänt mig en gång.
Totalt går jag nog över hela manuset 6-7 gånger, efter att jag har skrivit klart första utkastet, innan det går i tryck, men det är svårt att säga för det är vissa gånger som en fram och tillbaka rörelse. Men på ett ungefär.
Första genomgången på lördag alltså.
Iiiiiiii.
Tisdag, snö och tvätt.
Och Sonja3, som jag hoppas att jag har klart för den första läsningen på lördag morgon. Då har jag tre dagar på mig för det och för en första redigering.
Mer än så gör jag sällan innan jag skickar in det till förlaget.
När Teresa sedan återkommer med sin feedback handlar den oftast om det övergripande och när jag då redigerar utifrån hennes synpunkter redigerar jag ju allt, inte bara det hon har sagt.
Jag tror att många överredigerar i början och sedan kräks de på sina manus till slut.
Det har bara hänt mig en gång.
Totalt går jag nog över hela manuset 6-7 gånger, efter att jag har skrivit klart första utkastet, innan det går i tryck, men det är svårt att säga för det är vissa gånger som en fram och tillbaka rörelse. Men på ett ungefär.
Första genomgången på lördag alltså.
Iiiiiiii.
måndag 7 november 2016
Jag är nervös för valet i USA.
För första gången.
Tidigare val har det mer handlat om politik, och jag var jätteglad när Obama vann, men den här gången känns det som om Clinton måste vinna för världens skull.
Men jag tröstar mig med att väl Trump inte kan ta så väldigt många beslut på egen hand och att han kommer att få en stab och en kongress som hindrar honom.
Eller?
Hade Clinton betett sig som honom hade hon naturligtvis aldrig varit i närheten av en sådan position.
Kvinnor måste fortfarande vara intill perfektion för att duga, vilket väl den här valkampanjen visar på om inte annat.
Ska ni följa valet på tv i morgon natt?
Jag tror faktiskt inte att jag kommer att kunna somna.
Nu ska jag jobba.
Hurra för mig!
Ps, nio dagar till deadline. Det är pressat nu.)
Tidigare val har det mer handlat om politik, och jag var jätteglad när Obama vann, men den här gången känns det som om Clinton måste vinna för världens skull.
Men jag tröstar mig med att väl Trump inte kan ta så väldigt många beslut på egen hand och att han kommer att få en stab och en kongress som hindrar honom.
Eller?
Hade Clinton betett sig som honom hade hon naturligtvis aldrig varit i närheten av en sådan position.
Kvinnor måste fortfarande vara intill perfektion för att duga, vilket väl den här valkampanjen visar på om inte annat.
Ska ni följa valet på tv i morgon natt?
Jag tror faktiskt inte att jag kommer att kunna somna.
Nu ska jag jobba.
Hurra för mig!
Ps, nio dagar till deadline. Det är pressat nu.)
söndag 6 november 2016
Jag älskade Fantomen
Och är så glad för det eftersom mina förväntningar inte var särskilt höga. Men allt från sånginsatser till kostym och scenografi var magiskt. Jag rös konstant och till och med snyftade vid ett tillfälle.
Det här är Emmi Christensson som spelar Christine.
Enastående!
Det var hon som fick mig att gråta.
Enastående!
Det var hon som fick mig att gråta.
| Vi satt längst fram, därav bra bild! |
Min rumpa protesterar idag,
så om jag ska kunna sitta på Cirkus och se Jöback idag måste jag verkligen tänka på vad jag har på mig. Inga hårda sömmar, gärna mjukisbrallor (jo då, det finns snygga!)
Och att sitta helt rakt i ryggen så att jag belastar sittbenen.
Just nu ska jag jobba en stund och den här dagen får det bli vid köksbordet där jag kan sitta lite framåtlutad.
Jag gjorde det jag skulle med bokföringen igår, siffrorna ska "bara" läggas in och skickas iväg, men jag såg att jag har en vecka på mig.
Tvätten har jag flyttat till på tisdag,
så egentligen kan jag vara ledig fram till jag ska åka till stan och det är ingen dum idé alls.
Men.
Tänker bara göra pyttelite, innan jag lägger på sidan i soffan och vilar gumpen framför teven.
Sedan tror jag att jag ska bada.
Det känns som en sådan dag idag.
Och att sitta helt rakt i ryggen så att jag belastar sittbenen.
Just nu ska jag jobba en stund och den här dagen får det bli vid köksbordet där jag kan sitta lite framåtlutad.
Jag gjorde det jag skulle med bokföringen igår, siffrorna ska "bara" läggas in och skickas iväg, men jag såg att jag har en vecka på mig.
Tvätten har jag flyttat till på tisdag,
så egentligen kan jag vara ledig fram till jag ska åka till stan och det är ingen dum idé alls.
Men.
Tänker bara göra pyttelite, innan jag lägger på sidan i soffan och vilar gumpen framför teven.
Sedan tror jag att jag ska bada.
Det känns som en sådan dag idag.
lördag 5 november 2016
Jag har börjat se The Crown på Netflix.
Den handlar om Drottning Elizabeth och hennes många år på tronen.
Det enda problemet med serien tycker jag är att man kan historien. Det kommer inte att bli några överraskningar eller andlösa vändningar, för allt har stått att läsa om denna en av världens mest välkända familjer.
Men om man bortser från det, så är serien fantastisk och jag ska definitivt följa den.
Skådisarna är superbra, och hon som spelar Elizabeth, Claire Foy, är grym. Jag har aldrig sett henne tidigare vad jag vet.
Så det är vad jag ska göra nu. Dra för gardinerna i min soffhörna så att jag slipper känna mig iakttagen (moderna hus står tätt), och sedan se avsnitt sex.
Wohooo.
Det enda problemet med serien tycker jag är att man kan historien. Det kommer inte att bli några överraskningar eller andlösa vändningar, för allt har stått att läsa om denna en av världens mest välkända familjer.
Men om man bortser från det, så är serien fantastisk och jag ska definitivt följa den.
Skådisarna är superbra, och hon som spelar Elizabeth, Claire Foy, är grym. Jag har aldrig sett henne tidigare vad jag vet.
Så det är vad jag ska göra nu. Dra för gardinerna i min soffhörna så att jag slipper känna mig iakttagen (moderna hus står tätt), och sedan se avsnitt sex.
Wohooo.
Jag sov i mer än nio timmar i natt,
precis det jag behövde för en lååååång dag i soffan.
Innan jag drar igång med själva skrivandet av kapitlet jag är i, ska jag göra som jag brukar när tiotaletet kapitel återstår; jag påbörjar allihop med ett par korta meningar. Mest för att få ihop sömnaden, så att jag inte glömmer något och för att få slutet tajt.
Vi får se om det funkar den här gången också.
Det är långt ifrån så att det finns ett recept på det där med att skriva böcker.
Det enda jag känner själv att jag till 100% upprepar är längden på kapitlen (de är nästan på ordet lika långa i bok efter bok) och mitt arbetssätt med att målbestämma som är min drivkraft utöver den underbara första genomläsningen som är beviset för att jag har lyckats få ihop en bok till.
Som vanligt har jag inte er i åtanke när jag skriver.
Det kanske jag borde ha, but no.
Jag skriver för mig själv, för just den där första genomläsningen.
Det är bara att hoppas att den håller den här gången också.
Ger den mig rätt pirr i kroppen så funkar den.
Innan jag drar igång med själva skrivandet av kapitlet jag är i, ska jag göra som jag brukar när tiotaletet kapitel återstår; jag påbörjar allihop med ett par korta meningar. Mest för att få ihop sömnaden, så att jag inte glömmer något och för att få slutet tajt.
Vi får se om det funkar den här gången också.
Det är långt ifrån så att det finns ett recept på det där med att skriva böcker.
Det enda jag känner själv att jag till 100% upprepar är längden på kapitlen (de är nästan på ordet lika långa i bok efter bok) och mitt arbetssätt med att målbestämma som är min drivkraft utöver den underbara första genomläsningen som är beviset för att jag har lyckats få ihop en bok till.
Som vanligt har jag inte er i åtanke när jag skriver.
Det kanske jag borde ha, but no.
Jag skriver för mig själv, för just den där första genomläsningen.
Det är bara att hoppas att den håller den här gången också.
Ger den mig rätt pirr i kroppen så funkar den.
fredag 4 november 2016
Jag säger väl till den dagen
någonting är annorlunda här hemma.
Vi kan ta söndag som exempel.
När den dagen har gått borde jag kunna säga att jag
1. har tvättat
2. gjort momsredovisning
3. Sett Fantomen på Operan
= varit ledig en hel dag utan att ens titta i mitt manus.
Om det ska lyckas (vilket det måste, möjligtvis kan jag skjuta på tvätten) så har jag två blådårejobbardagar nu, fredag och lördag.
Så vi säger väl så, tänker jag.
Och så kan vi väl höras söndag kväll så får vi se hur det har gått och om jag har fått någon närbild på Jöback som Fantomen.
Iiiiiiiiiiii
Vi kan ta söndag som exempel.
När den dagen har gått borde jag kunna säga att jag
1. har tvättat
2. gjort momsredovisning
3. Sett Fantomen på Operan
= varit ledig en hel dag utan att ens titta i mitt manus.
Om det ska lyckas (vilket det måste, möjligtvis kan jag skjuta på tvätten) så har jag två blådårejobbardagar nu, fredag och lördag.
Så vi säger väl så, tänker jag.
Och så kan vi väl höras söndag kväll så får vi se hur det har gått och om jag har fått någon närbild på Jöback som Fantomen.
Iiiiiiiiiiii
torsdag 3 november 2016
Och kvällen blev avbokad pga sjukdom,
vilket inte gjorde mig ett dugg såklart.
Nu är det ingen stress, tiddelipom.
Isället kan jag i lugn och ro gå tillbaka och ändra en grej, innan jag fortsätter mot 80-strecket som jag borde nå i helgen om allt går som det ska och inte jag också drar på mig några baciller.
Wohoo, som vi säger i förorten!
Nu är det ingen stress, tiddelipom.
Isället kan jag i lugn och ro gå tillbaka och ändra en grej, innan jag fortsätter mot 80-strecket som jag borde nå i helgen om allt går som det ska och inte jag också drar på mig några baciller.
Wohoo, som vi säger i förorten!
Torsdag,
och i ett svagt ögonblick tackade jag ja till att gå med en AW mellan 17-20.
Egentligen buskul, många gamla kompisar, men samtidigt är jag stressad för det redan nu.
Går skrivpasset finemang idag är det inga problem, men jag vill allra helst klippa 3000 för att vara nöjd och det tar lite tid.
Alltså bäst att sätta igång.
Håll tummarna.
Nu kör vi!
Egentligen buskul, många gamla kompisar, men samtidigt är jag stressad för det redan nu.
Går skrivpasset finemang idag är det inga problem, men jag vill allra helst klippa 3000 för att vara nöjd och det tar lite tid.
Alltså bäst att sätta igång.
Håll tummarna.
Nu kör vi!
onsdag 2 november 2016
Nu börjar någon form av nedräkning.
Jag har kanske en femtedel kvar och det ska samlas ihop, dras i trådar, formas.
Idag skrotade jag ett halvt kapitel. Det gick åt fel väg och fick säga tack och hej, men jag var strax på banan igen efter lite redigering som behövdes tack vare skrotningen.
Annars händer sådan rätt sällan. När jag väl sitter här så vet jag direkt om det går åt rätt håll.
I en enda bok har jag gjort, för mig, extrema förändringar och det var i Toscana tur och retur.
Då bestämde jag mig för att skrota halva manuset, efter att det var godkänt och klart från Forums sida.
Det är jag jätteglad för att jag gjorde. Det var en gigantiskt jobb, men jag hade stor nytta av det när sedan skrev Gloria och därefter Nikki.
Allt är träning och lärdom och det är väl tveksamt om det här jobbet någonsin kommer att gå på rutin. Kanske om jag hade startat när jag var yngre. Nu tror jag att jag inte kommer att hinna bli varken blasé, uttråkad eller särskilt rutinerad, haha.
Nu ska jag kolla GREYS!
Hurra!
(Läsa ska jag göra när jag är klar med Sonja 3 för mina ögon blöder just nu. Alltså, typ.)
Idag skrotade jag ett halvt kapitel. Det gick åt fel väg och fick säga tack och hej, men jag var strax på banan igen efter lite redigering som behövdes tack vare skrotningen.
Annars händer sådan rätt sällan. När jag väl sitter här så vet jag direkt om det går åt rätt håll.
I en enda bok har jag gjort, för mig, extrema förändringar och det var i Toscana tur och retur.
Då bestämde jag mig för att skrota halva manuset, efter att det var godkänt och klart från Forums sida.
Det är jag jätteglad för att jag gjorde. Det var en gigantiskt jobb, men jag hade stor nytta av det när sedan skrev Gloria och därefter Nikki.
Allt är träning och lärdom och det är väl tveksamt om det här jobbet någonsin kommer att gå på rutin. Kanske om jag hade startat när jag var yngre. Nu tror jag att jag inte kommer att hinna bli varken blasé, uttråkad eller särskilt rutinerad, haha.
Nu ska jag kolla GREYS!
Hurra!
(Läsa ska jag göra när jag är klar med Sonja 3 för mina ögon blöder just nu. Alltså, typ.)
Igår sa jag väl att Misse sov så gott på nätterna?
Man ska inte säga sån´t.
Klockan sex stod han ylande utanför sovrummet och gav sig liksom inte, så det var lika bra att kliva upp. Det droppar rätt friskt av snöblandat regn mot fönsterblecket, det kanske är det som oroar honom.
Det är inte mitt värsta problem just nu, utan det är svanskotan (som är för lång och borrar sig in i fläsket) som känns som ett enda stort, färskt, blåmärke.
På nätterna är det inte skönt att ligga på rygg för det känns då också (däremot går det lysande att ligga på sidan tack och lov.)
Igår hade jag jeans på mig när jag väntade utanför bilfirman och satt där alldeles för länge och jag försökte sitta på ena skinkan, men det räcker att sömmen nuddar min stackars bak så gör det ont.
Jag har klarat mig så himla länge med att alltid har skrivrockar (inga sömmar) och sitta mellan soffkuddar så att svanskotan lite får hänga fritt (efter att ha suttit på en plan soffa i byxor och gjort mig riktigt illa under skrivandet av mina tre första), men nu tror jag att träningen drog igång det.
Jag försökte göra en övning där man sitter som ett V, och kände att rumpan tyckte att det var pyton, men gjorde det ändå.
I kombination med mycket sittande hela sommaren fram till nu så kan det bli så här och i går triggades det rejält av jeansen.
Det är länge sedan jag hade ont. Känner av den gör jag alltid, men nu är det nog inflammerat på insidan.
(Det känns som om ett ståskrivbord kommer allt närmare, faktiskt.)
Well.
Jag gör som jag brukar. Jag är extremt rädd om rumpisen ett tag, så brukar det gå över.
En voltaren gör också susen.
Idag har jag en bok att skriva, tycker vädret är supermysigt eftersom jag inte behöver gå ut, ska tända ljus, dricka kaffe, vänta med frukost tills jag är jättehungrig.
Jag har min tjockaste finaste morgonrock på mig och tofflor som är jättevarma.
Hurra, just det är jag väldigt exalterad över!
Klockan sex stod han ylande utanför sovrummet och gav sig liksom inte, så det var lika bra att kliva upp. Det droppar rätt friskt av snöblandat regn mot fönsterblecket, det kanske är det som oroar honom.
Det är inte mitt värsta problem just nu, utan det är svanskotan (som är för lång och borrar sig in i fläsket) som känns som ett enda stort, färskt, blåmärke.
På nätterna är det inte skönt att ligga på rygg för det känns då också (däremot går det lysande att ligga på sidan tack och lov.)
Igår hade jag jeans på mig när jag väntade utanför bilfirman och satt där alldeles för länge och jag försökte sitta på ena skinkan, men det räcker att sömmen nuddar min stackars bak så gör det ont.
Jag har klarat mig så himla länge med att alltid har skrivrockar (inga sömmar) och sitta mellan soffkuddar så att svanskotan lite får hänga fritt (efter att ha suttit på en plan soffa i byxor och gjort mig riktigt illa under skrivandet av mina tre första), men nu tror jag att träningen drog igång det.
Jag försökte göra en övning där man sitter som ett V, och kände att rumpan tyckte att det var pyton, men gjorde det ändå.
I kombination med mycket sittande hela sommaren fram till nu så kan det bli så här och i går triggades det rejält av jeansen.
Det är länge sedan jag hade ont. Känner av den gör jag alltid, men nu är det nog inflammerat på insidan.
(Det känns som om ett ståskrivbord kommer allt närmare, faktiskt.)
Well.
Jag gör som jag brukar. Jag är extremt rädd om rumpisen ett tag, så brukar det gå över.
En voltaren gör också susen.
Idag har jag en bok att skriva, tycker vädret är supermysigt eftersom jag inte behöver gå ut, ska tända ljus, dricka kaffe, vänta med frukost tills jag är jättehungrig.
Jag har min tjockaste finaste morgonrock på mig och tofflor som är jättevarma.
Hurra, just det är jag väldigt exalterad över!
tisdag 1 november 2016
Nu kan snön komma!
Det tog en och en halv timma av köande på däckverkstan men nu sitter de på.
Ägaren var alldeles sönderstressad för inga rapporter hade sagt snö i Stockholm.
Inte förrän igår. Och då ville förstås alla byta.
Vanligtvis bokar jag en tid och får komma samma dag, men då har det inte varit snö och halkvarning. Ägaren och jag brukar småsnacka, han kollar på bilen, kommer med rekommendationer (han har alltid rätt, visar det sig när jag anlitar en verkstad. Man ser och känner en hel del på däcken, tydligen.)
Idag hann han bara säga hej och hej då.
Det kostar 1000 kronor per säsong att ha däcken förvarade och få dem bytta, och det är det värt för mig.
Minns gärna att jag enbar har ett förråd inne i lägenheten.
1700 ord innan jag åkte till verkstan. Men jag skrev nästan 4000 igår, så det är helt okej, för när jag kom hem orkade jag inget mer än att laga mat.
När jag satt och väntade idag räknade jag ut att jag har sålt mer än 400 000 (kan vara 500 till och med) böcker om kvinnor som har fyllt 50. Bara i Tyskland är jag nog uppe i 100 tusen, minst.
Visst är det fantastiskt?
Det var det.
Bra skrivvecka än så länge, och i morgon ska jag inte lämna hemmet.
Jag har allt jag behöver här hos mig.
(Utom min son, men honom har jag kontakt med på sociala medier. Varje dag, faktiskt.)
Ägaren var alldeles sönderstressad för inga rapporter hade sagt snö i Stockholm.
Inte förrän igår. Och då ville förstås alla byta.
Vanligtvis bokar jag en tid och får komma samma dag, men då har det inte varit snö och halkvarning. Ägaren och jag brukar småsnacka, han kollar på bilen, kommer med rekommendationer (han har alltid rätt, visar det sig när jag anlitar en verkstad. Man ser och känner en hel del på däcken, tydligen.)
Idag hann han bara säga hej och hej då.
Det kostar 1000 kronor per säsong att ha däcken förvarade och få dem bytta, och det är det värt för mig.
Minns gärna att jag enbar har ett förråd inne i lägenheten.
![]() |
| Väfy fullt förråd. |
1700 ord innan jag åkte till verkstan. Men jag skrev nästan 4000 igår, så det är helt okej, för när jag kom hem orkade jag inget mer än att laga mat.
När jag satt och väntade idag räknade jag ut att jag har sålt mer än 400 000 (kan vara 500 till och med) böcker om kvinnor som har fyllt 50. Bara i Tyskland är jag nog uppe i 100 tusen, minst.
Visst är det fantastiskt?
Det var det.
Bra skrivvecka än så länge, och i morgon ska jag inte lämna hemmet.
Jag har allt jag behöver här hos mig.
(Utom min son, men honom har jag kontakt med på sociala medier. Varje dag, faktiskt.)
För första gången
så fick jag ingen tid direkt när jag ringde däckverkstaden, vilket tyder på att fler än jag kom på att det ska snöa i morgon och behöver byta dem idag.
Men den snälla Joey sa att jag skulle komma och så fick han klämma in min Ford någonstans, vilket förstås är bra nog.
Jag tar med en bok och sätter mig och väntar helt enkelt.
Men först tänker jag skriva lite. Ett par tusen går fort när man har flow, så får jag ihop det är jag störtnöjd idag.
Igår tog jag bort de blommor från balkongen som inte gillade frostnatten. Bland annat den stora vita, som har vällt över balkongräcket. Den var förskräckligt dyr, men å vad den har glatt mig i sommar. Hela balkongen har varit fantastisk. Det krävs dock att man är hemma hela sommaren, och med min lille sjukling så har ju inte det varit några problem.
Så länge han finns kan jag ha en fin balkong.
Peppar peppar så är han i fin form, tycker jag.
Hans päls är finare sedan jag borstade bort tova efter tova. Till sist lossnade de bara bara och fastnade i borsten, och ont kan det inte ha gjort för då skulle han gått iväg.
Han kräks bara någon gång då och då (till skillnad mot tidigare varje dag) och sover gott på nätterna. Jag väcker honom varje morgon och då gläfser han ungefär som en glad hund, innan han går ned från sin plats i soffan - och med mig på toa.
Han äter, är småtjock och verkar må bra.
När han är vaken.
Det var det.
Nu Sonja 3.
Just nu är jag väldigt förtjust måste jag säga.
Och med det sagt: Det kan vara över i morgon.
Men den snälla Joey sa att jag skulle komma och så fick han klämma in min Ford någonstans, vilket förstås är bra nog.
Jag tar med en bok och sätter mig och väntar helt enkelt.
Men först tänker jag skriva lite. Ett par tusen går fort när man har flow, så får jag ihop det är jag störtnöjd idag.
Igår tog jag bort de blommor från balkongen som inte gillade frostnatten. Bland annat den stora vita, som har vällt över balkongräcket. Den var förskräckligt dyr, men å vad den har glatt mig i sommar. Hela balkongen har varit fantastisk. Det krävs dock att man är hemma hela sommaren, och med min lille sjukling så har ju inte det varit några problem.
Så länge han finns kan jag ha en fin balkong.
Peppar peppar så är han i fin form, tycker jag.
Hans päls är finare sedan jag borstade bort tova efter tova. Till sist lossnade de bara bara och fastnade i borsten, och ont kan det inte ha gjort för då skulle han gått iväg.
Han kräks bara någon gång då och då (till skillnad mot tidigare varje dag) och sover gott på nätterna. Jag väcker honom varje morgon och då gläfser han ungefär som en glad hund, innan han går ned från sin plats i soffan - och med mig på toa.
Han äter, är småtjock och verkar må bra.
När han är vaken.
Det var det.
Nu Sonja 3.
Just nu är jag väldigt förtjust måste jag säga.
Och med det sagt: Det kan vara över i morgon.
| Nästa år ska jag igen. |
måndag 31 oktober 2016
Klockan är tolv.
Jag har skrivit tretusen prima ord och nu MÅSTE jag handla.
På inköpslistan står sopsäckar. Jag får ta en stor planta i taget. Det är mängder med jord som ska slängas utöver själva växten.
Knopparna på på pelargonerna ska jag ställa i vaser efter tips från mamma.
I november förra året var jag i London och jag längtar mig sjuk efter att åka dit igen, sådär så att det gör ONT nästan.
Om jag får någon positiv ekonomisk överraskning så åker jag gärna igen, men det troliga är att det inte finns utrymme för det i höst.
Och då får jag väl helt enkelt åka nästa.
Jag är så glad för bilderna, och texterna, från förra året, för när jag ser och läser nu minns jag precis vilken oerhört glädje jag kände den där resan.
På inköpslistan står sopsäckar. Jag får ta en stor planta i taget. Det är mängder med jord som ska slängas utöver själva växten.
Knopparna på på pelargonerna ska jag ställa i vaser efter tips från mamma.
I november förra året var jag i London och jag längtar mig sjuk efter att åka dit igen, sådär så att det gör ONT nästan.
Om jag får någon positiv ekonomisk överraskning så åker jag gärna igen, men det troliga är att det inte finns utrymme för det i höst.
Och då får jag väl helt enkelt åka nästa.
Jag är så glad för bilderna, och texterna, från förra året, för när jag ser och läser nu minns jag precis vilken oerhört glädje jag kände den där resan.
Det där med Lchf.
Många blir hårda i magen. Det kan vara något av det värsta jag vet, så jag är oerhört tacksam för att jag drabbas av motsatsen.
Så till den milda grad att jag undrar om jag inte tål ägg, som är det jag äter varje morgon (varpå jag går på toa).
Eller kaffe?
Jag har inte ett dugg ont och jag behöver bara gå på toa en gång (oftast).
Nu utesluter jag äggen för att testa.
Jag vet att jag senast jag åt så här gav upp och tog ett par mackor på morgonen och då gick det över, men om det hade med att jag uteslöt ägg - eller med fibrerna i brödet - att göra, vet jag inte för jag har aldrig helt slutat äta ägg. Men har tidigare inte kopplat det till toabesök.
I don´t give up kaffe. Där går min gräns.
Annars är det mest grymt. Jag har ett jädra flow just nu och börjar rulla mot slutet (nä, men närmare slutet än början i alla fall.)
Två veckor och en dag till deadline.
Ps. I natt har det varit frost. Jag måste snart packa ihop balkongen.
Buhubuhu.
Det kommer att bli extremt kalt att titta ut efteråt.
Så till den milda grad att jag undrar om jag inte tål ägg, som är det jag äter varje morgon (varpå jag går på toa).
Eller kaffe?
Jag har inte ett dugg ont och jag behöver bara gå på toa en gång (oftast).
Nu utesluter jag äggen för att testa.
Jag vet att jag senast jag åt så här gav upp och tog ett par mackor på morgonen och då gick det över, men om det hade med att jag uteslöt ägg - eller med fibrerna i brödet - att göra, vet jag inte för jag har aldrig helt slutat äta ägg. Men har tidigare inte kopplat det till toabesök.
I don´t give up kaffe. Där går min gräns.
Annars är det mest grymt. Jag har ett jädra flow just nu och börjar rulla mot slutet (nä, men närmare slutet än början i alla fall.)
Två veckor och en dag till deadline.
Ps. I natt har det varit frost. Jag måste snart packa ihop balkongen.
Buhubuhu.
Det kommer att bli extremt kalt att titta ut efteråt.
![]() |
| från igår |
söndag 30 oktober 2016
Åter en bra dag i skrivstugan.
och jag längtar efter att få fortsätta i morgon!
Det är bra.
Jag slutade för säkerhets skull mitt i kapitlet, mitt i en mening, för då är det bara att kliva rakt in i handlingen i morgon bitti igen.
Att göra så funkar jättebra för mig.
Nu ska jag läsa en tidning om julen, damma min tv-bänk som är så dammig att det ligger ett lager såg jag när ljuset föll in på den. Det troliga är att det är samma slags lager överallt.
Jag tar tag i resten sen.
Tänk vad bra det var att ha städhjälp. Då hann det aldrig att bli så här dammigt.
Men just nu har jag inte råd och jag kan dessutom göra det själv.
När jag återgår till ett liv som inte handlar om deadlines ska jag styra upp det där.
Städa på fredagar låter väl som en finfin idé?
Det är bra.
Jag slutade för säkerhets skull mitt i kapitlet, mitt i en mening, för då är det bara att kliva rakt in i handlingen i morgon bitti igen.
Att göra så funkar jättebra för mig.
Nu ska jag läsa en tidning om julen, damma min tv-bänk som är så dammig att det ligger ett lager såg jag när ljuset föll in på den. Det troliga är att det är samma slags lager överallt.
Jag tar tag i resten sen.
Tänk vad bra det var att ha städhjälp. Då hann det aldrig att bli så här dammigt.
Men just nu har jag inte råd och jag kan dessutom göra det själv.
När jag återgår till ett liv som inte handlar om deadlines ska jag styra upp det där.
Städa på fredagar låter väl som en finfin idé?
Jag köpte finfina nya datorglasögon,
terminal kallas de väl, häromdagen. Jag får dem nästa måndag. Då ska jag också lämna in de som sitter på näsan just nu trots att putsen hon gjorde i affären verkar ha gjort väldigt gott ...
Med de där flagorna som flyter framför ögat vill jag i alla fall att glaset är perfekt, så vysch iväg med dem också.
Ett par nya kompletta, med lite skydd och sånt, kostade 495:-
Inte riktigt som ett par från bensinmacken, för det kan jag inte ha, men onekligen ett bra pris.
De viktiga är att de är reletivt smala så att jag kan ha dem på nästippen och se över kanten, när jag lyfter på blicken från skärmen.
Utseendet är jag helt ointresserad av när de gäller de glasen. Lätta, bekväma och smala är allt jag behöver.
Det var den rapporten.
Nu ska jag skriva bok.
Hurra för mig!
Med de där flagorna som flyter framför ögat vill jag i alla fall att glaset är perfekt, så vysch iväg med dem också.
Ett par nya kompletta, med lite skydd och sånt, kostade 495:-
Inte riktigt som ett par från bensinmacken, för det kan jag inte ha, men onekligen ett bra pris.
De viktiga är att de är reletivt smala så att jag kan ha dem på nästippen och se över kanten, när jag lyfter på blicken från skärmen.
Utseendet är jag helt ointresserad av när de gäller de glasen. Lätta, bekväma och smala är allt jag behöver.
Det var den rapporten.
Nu ska jag skriva bok.
Hurra för mig!
lördag 29 oktober 2016
Just nu älskar jag min tredje Sonjabok.
Jag har ungefär en fjärdedel kvar att skriva och idag har det flutit på så fint, så fint. Jag är framme vid de kapitlen jag sköt framför mig så nu är jag i fas, kan man säga, och planen framåt är utstakad och ska egentligen bara skrivas ned.
Får jag till det som jag vill och det inte blir för hattigt, så tror jag att det blir skiiiitbra!
Jag vet mer om det vid min första genomläsning om två veckor. Jag måste vara klar tills dess om jag ska hinna redigera något innan jag skickar den vidare till Teresa.
Sedan kommer det att gå ett par månader innan jag får feedback, skulle jag tro. Efter jul, vilket betyder att jag för första gången på ett par år inte redigerar inte korrläser inte har en enda dugg att göra över julhelgen.
Alltså börjar jag på ett nytt manus så fort som möjligt. Jag har en idé, som det heter.
Men jag ska också läsa ikapp, tänkte jag. Har flera påbörjade som jag verkligen vill läsa ut, men när jag skriver så intensivt som nu så är inte mina ögon alls pigga på att läsa när jag är färdigskriven för dagen.
Nu orkar jag inte mer idag, men längtar till i morgon då jag får fortsätta.
Tjoho!
Får jag till det som jag vill och det inte blir för hattigt, så tror jag att det blir skiiiitbra!
Jag vet mer om det vid min första genomläsning om två veckor. Jag måste vara klar tills dess om jag ska hinna redigera något innan jag skickar den vidare till Teresa.
Sedan kommer det att gå ett par månader innan jag får feedback, skulle jag tro. Efter jul, vilket betyder att jag för första gången på ett par år inte redigerar inte korrläser inte har en enda dugg att göra över julhelgen.
Alltså börjar jag på ett nytt manus så fort som möjligt. Jag har en idé, som det heter.
Men jag ska också läsa ikapp, tänkte jag. Har flera påbörjade som jag verkligen vill läsa ut, men när jag skriver så intensivt som nu så är inte mina ögon alls pigga på att läsa när jag är färdigskriven för dagen.
Nu orkar jag inte mer idag, men längtar till i morgon då jag får fortsätta.
Tjoho!
Halleluja.
Jag har sovit som en stock, det är lördag och Dylan har meddelat att han kommer till Nobelfesten.
Själv har jag varit på bankett i Blå hallen. VM i hockey 1989.
Jag jobbade som dörrvakt på Sturecompagniet.
På hotellet mitt emot bodde bland andra tyska landslaget. Deras general manager gav mig en kväll två biljetter till vad jag trodde var ett ställe som hette Cityhallen.
Min väninna och jag var samma eftermiddag inbjudna till Globen för att se en av matcherna, minns inte vilken men jag skakade hand med Lennart Hyland och det var stort nog, och på hemvägen frågade vi taxichauffören om den där Cityhallen.
Well.
Det var förstås City hall, som i stadshuset, och efter en kort överläggning bestämde vi oss för att åka hem och byta kläder för att sedan, i uppiffad variant, åka dit.
Det var kul. Jag satt vid de svenska ledarnas bord (vad de måste ha undrat vad en dörrvakt från Sture gjorde där) och på min andra sida hade jag (på den tiden) sovjetiska landslaget.
De flesta hade inga tänder. Det är lätt att bli av med dem i hockey.
Anyhow.
Mannen snett mitt emot, Thomas något, sprang ofta på toa, men var väldigt trevlig mellan gångerna minns jag. När beskedet kom nästa dag, att en Sovjetisk spelare hoppat av i Sverige, var det denna Thomas något som orkestrerade avhoppet och på toan pratades det tydligen detaljer.
Jag har för mig att hockespelaren sedemera tog sig till Kanada.
Tänk vad man får vara med om som dörrvakt, va?
Vid ett annat tillfälle guidade jag en spansk tre-stjärnig kock runt på resaturanger i Stockholm (vi hade en tolk med oss) och då var vi i Nobelköket och tittade på förberedelserna och min kock fick skära upp kött,vilket han gjorde i för tjocka skivor.
Det är allt jag minns.
Och att vi var på Sturecompagniet, Operakällaren och någon fancy krog i gamla stan och käkade.
Det var väl det.
Nu ska jag skriva på min åttonde bok.
Tjohej.
Själv har jag varit på bankett i Blå hallen. VM i hockey 1989.
Jag jobbade som dörrvakt på Sturecompagniet.
På hotellet mitt emot bodde bland andra tyska landslaget. Deras general manager gav mig en kväll två biljetter till vad jag trodde var ett ställe som hette Cityhallen.
Min väninna och jag var samma eftermiddag inbjudna till Globen för att se en av matcherna, minns inte vilken men jag skakade hand med Lennart Hyland och det var stort nog, och på hemvägen frågade vi taxichauffören om den där Cityhallen.
Well.
Det var förstås City hall, som i stadshuset, och efter en kort överläggning bestämde vi oss för att åka hem och byta kläder för att sedan, i uppiffad variant, åka dit.
Det var kul. Jag satt vid de svenska ledarnas bord (vad de måste ha undrat vad en dörrvakt från Sture gjorde där) och på min andra sida hade jag (på den tiden) sovjetiska landslaget.
De flesta hade inga tänder. Det är lätt att bli av med dem i hockey.
Anyhow.
Mannen snett mitt emot, Thomas något, sprang ofta på toa, men var väldigt trevlig mellan gångerna minns jag. När beskedet kom nästa dag, att en Sovjetisk spelare hoppat av i Sverige, var det denna Thomas något som orkestrerade avhoppet och på toan pratades det tydligen detaljer.
Jag har för mig att hockespelaren sedemera tog sig till Kanada.
Tänk vad man får vara med om som dörrvakt, va?
Vid ett annat tillfälle guidade jag en spansk tre-stjärnig kock runt på resaturanger i Stockholm (vi hade en tolk med oss) och då var vi i Nobelköket och tittade på förberedelserna och min kock fick skära upp kött,vilket han gjorde i för tjocka skivor.
Det är allt jag minns.
Och att vi var på Sturecompagniet, Operakällaren och någon fancy krog i gamla stan och käkade.
Det var väl det.
Nu ska jag skriva på min åttonde bok.
Tjohej.
fredag 28 oktober 2016
Bra och dåligt.
Skulle ha tränat för min favvisgympaledare idag men när jag gick in och kollade schemat på friskis så var det inte hon ändå, och då struntar jag i det.
Det som är bra med det är att då jobbar jag istället för att stressa till träningen.
I eftermiddag ska jag åka till centrum och beställa nya glas till glasögonen jag har framför datorn. De har fått en pyttefläck som bara inte gå bort och den sitter mitt i synfältet på ögat som redan har det jobbigt efter glaskroppsavlossningen i somras.
Förhoppningsvis kan jag hitta ett par riktigt billiga bågar till, det är ju lika bra att ha två par. Inget fancy alls, bara bekväma eftersom de sitter på näsan jämt.
Jag har ett annat par när jag läser och ett tredje när jag tittar på tv/kör bil. Men datorglasögonen är de jag använder allra mest, såklart.
Så jobb.
På det bara.
Kämpa Hellberg.
Det som är bra med det är att då jobbar jag istället för att stressa till träningen.
I eftermiddag ska jag åka till centrum och beställa nya glas till glasögonen jag har framför datorn. De har fått en pyttefläck som bara inte gå bort och den sitter mitt i synfältet på ögat som redan har det jobbigt efter glaskroppsavlossningen i somras.
Förhoppningsvis kan jag hitta ett par riktigt billiga bågar till, det är ju lika bra att ha två par. Inget fancy alls, bara bekväma eftersom de sitter på näsan jämt.
Jag har ett annat par när jag läser och ett tredje när jag tittar på tv/kör bil. Men datorglasögonen är de jag använder allra mest, såklart.
Så jobb.
På det bara.
Kämpa Hellberg.
torsdag 27 oktober 2016
Vissa kapitel är bara svårare att skriva än andra.
Idag fick jag kämpa ur mig 1500 ord samtidigt som jag gjorde research om ett ämne som jag inte kan kunde ett biddevitten om.
Det är en konst att omvandla information till en läsbar romantext och jag vill verkligen inte skriva folk på näsan, så allt måste bakas in försiktigt istället för att rapas i långa textsjok.
Jag tycker att man alltför ofta ser var författare har gjort research, det finns väl någon attraktivt i att visa att man minsann kan det här, och det ÄR en utmaning att låta bli att prata om en turbodieselmotor när man nu vet allt om den.
Men.
För romanen är det bättre att låta bli.
Det är alltid romanen, inte författaren, som måste vara i fokus.
Nu ska jag strax se mina repriser.
Sex and the ciy på trean mellan 16-17.
Och mellan 17-18 går Greys som vanligt på femman.
Ikväll ser jag Wahlgrens på femman, 21.00.
Riktigt roligt!
(Jag ser aldrig sådant annars, är inte ett dugg road av Ullared, Karlssons, bönder, präster, hollywoodfruar eller andra liknande serier.)
Det var väl det.
I morgon har jag ett tidigt skrivpass, och sedan ska jag träna och vara ledig på eftermiddagen.
Hurra!
Det är en konst att omvandla information till en läsbar romantext och jag vill verkligen inte skriva folk på näsan, så allt måste bakas in försiktigt istället för att rapas i långa textsjok.
Jag tycker att man alltför ofta ser var författare har gjort research, det finns väl någon attraktivt i att visa att man minsann kan det här, och det ÄR en utmaning att låta bli att prata om en turbodieselmotor när man nu vet allt om den.
Men.
För romanen är det bättre att låta bli.
Det är alltid romanen, inte författaren, som måste vara i fokus.
Nu ska jag strax se mina repriser.
Sex and the ciy på trean mellan 16-17.
Och mellan 17-18 går Greys som vanligt på femman.
Ikväll ser jag Wahlgrens på femman, 21.00.
Riktigt roligt!
(Jag ser aldrig sådant annars, är inte ett dugg road av Ullared, Karlssons, bönder, präster, hollywoodfruar eller andra liknande serier.)
Det var väl det.
I morgon har jag ett tidigt skrivpass, och sedan ska jag träna och vara ledig på eftermiddagen.
Hurra!
Summering efter en natt på ny kudde.
Det var skönt och avlastande, men känner av nacken idag också.
Jag småvaknade flera gånger eftersom jag är en prinsessa på ärten som reagerar på minsta lilla förändring i sovrummet, och det hade jag räknat med eftersom jag vet hur fånig och känslig jag är.
Men jag fortsätter väldigt gärna med den för i längden så kan det bli bra.
Idag jobbjobbjobb med ett kort avbrott för att handla.
Torsdag.
Än så länge en himla fin dag här hos mig.
Jag småvaknade flera gånger eftersom jag är en prinsessa på ärten som reagerar på minsta lilla förändring i sovrummet, och det hade jag räknat med eftersom jag vet hur fånig och känslig jag är.
Men jag fortsätter väldigt gärna med den för i längden så kan det bli bra.
Idag jobbjobbjobb med ett kort avbrott för att handla.
Torsdag.
Än så länge en himla fin dag här hos mig.
onsdag 26 oktober 2016
Well.
Har man ett rosa sovrum så passar ju det här örngottet, fem centimeter större än svensk standard 55x65 istället för 50x60, helt perfekt.
Hittat på nätet för en hundring.
Det borde passa min tjocka kudde perfekt.
Hurra!
Hittat på nätet för en hundring.
Det borde passa min tjocka kudde perfekt.
Hurra!
10 cm hög kudde är inköpt,
men har inget örngott som egentligen klarar den, - den trycks ihop lite - så nu måste jag googla på det. Men Jysk var schyssta att varna för det och tipsade om Jotex,s å jag ska kolla där.
Jobbet gick strålande idag och på söndag måste jag ha landat på 60 000 för att hinna.
Då har jag 16 dagar på mig.
16 x 2000 är 32 000. Det borde funka.
Sen kan det hända att jag faktiskt tar en hel vecka ledig innan jag går på nästa projekt.
Jag har jobbat utan uppehåll sedan i början av maj när jag fick tillbaka manuset på Nikki och redigerade det hela sommaren, plus lanserade Gloria med finfest, arrangerade mitt eget vårrus och gjorde en Stockholmsturné.
När vi väl skulle prata om lansering av Nikki kom jag på att jag ville skriva Sonja 3 och då blev det genast lite mer bråttom eftersom den passade så bra att ge ut före Nikki.
Vår plan på är att vara helt klara och färdigredigerade i mitten av april, så egentligen skulle jag kunna skriva över jul.
Men nu har vi lagt in det i avtalet, på mitt initiativ, och om jag inte blir sjuk tänker jag hålla min deadline.
Wohoo.
Jag återkommer i morgon med rapport om nya kudden.
ps.Jag provlåg och somnade nästan.
Jobbet gick strålande idag och på söndag måste jag ha landat på 60 000 för att hinna.
Då har jag 16 dagar på mig.
16 x 2000 är 32 000. Det borde funka.
Sen kan det hända att jag faktiskt tar en hel vecka ledig innan jag går på nästa projekt.
Jag har jobbat utan uppehåll sedan i början av maj när jag fick tillbaka manuset på Nikki och redigerade det hela sommaren, plus lanserade Gloria med finfest, arrangerade mitt eget vårrus och gjorde en Stockholmsturné.
När vi väl skulle prata om lansering av Nikki kom jag på att jag ville skriva Sonja 3 och då blev det genast lite mer bråttom eftersom den passade så bra att ge ut före Nikki.
Vår plan på är att vara helt klara och färdigredigerade i mitten av april, så egentligen skulle jag kunna skriva över jul.
Men nu har vi lagt in det i avtalet, på mitt initiativ, och om jag inte blir sjuk tänker jag hålla min deadline.
Wohoo.
Jag återkommer i morgon med rapport om nya kudden.
ps.Jag provlåg och somnade nästan.
Hade tänkt vara ledig idag,
men stuvar om så att jag tränar och är halvledig på fredag istället, så kan jag jobba fram till ett idag innan jag ska till kiropraktorn.
Bra tänkt, eftersom min favvistränare har tagit ett extrapass mitt på dagen på fredag vilket passar finfint ihop med mitt behov av att skriva på morgonen.
Och med min deadline, OMG.
Nu ska jag duscha, sedan jobba.
Wohoo.
Ps, nattens kudde gjorde inte underverk.
Ska titta på en annan, på typ Hemtex, i eftermiddag.
Wohoo2
Bra tänkt, eftersom min favvistränare har tagit ett extrapass mitt på dagen på fredag vilket passar finfint ihop med mitt behov av att skriva på morgonen.
Och med min deadline, OMG.
Nu ska jag duscha, sedan jobba.
Wohoo.
Ps, nattens kudde gjorde inte underverk.
Ska titta på en annan, på typ Hemtex, i eftermiddag.
Wohoo2
tisdag 25 oktober 2016
Jag tänker ofta på vilken tur jag har med väldigt mycket.
Och om man bortser från det uppenbara, som född i det här landet osv i all oändlighet. Något som bara trumfas av att vara man och född här.
Nä, min tacksamhet den här gången handlar om depression. Från den svåra graden av det till den lättare deppigheten.
Inget av det har drabbat mig. NÅGONSIN. Inte ens när jag har blivit riktigt sviken, bedragen eller lurad har jag blivit deppig.
Ledsen, såklart, men inte deppig(som jag tänker mig håller i sig ett tag och är mörkare än ledsen om ni förstår vad jag menar) och inte melankolisk (som väl är ett mer generellt mörkerseende ... till skillnad mot ljuset jag alltid ser.)
Alltså, vilken tur, för det är verkligen inget som jag har skaffat mig utan jag kom ut sån.
Och idag är jag tacksam för det.
Och för Misse som snarkar bredvid mig.
Linnea sov hos honom i natt, så han har verkligen haft det toppen, men han är kelsjuk som tusan och ligger nära nära mig.
Plutten.
Idag orkar jag inte göra ett jota, sov förfärligt illa i natt. MEN. Nacken är rätt bra idag och det är ju lite märkligt kan man tänka. Det som skilde natten på hotell mot hemma var kudden. Hotellkudden var hög och det har jag inte här.
Kan det vara en anledning?
Jag ska prova i natt. Tror att jag har en hög kudde liggande någonstans. Tror att min nacke faktiskt skulle gilla att komma upp lite.
I morgon ska jag till kiropraktorn igen. Besök 4. Annika Estassy sa att för henne tog det fem kiropraktorbesök när hon fick det en gång och jag håller fast vid det.
Och så ska jag träna i morgon.
Så jag ger mig själv ledigt.
På torsdag drar jag igång igen och då är det 2,5 v kvar till deadline.
Det funkar om jag jobbar varje dag och livet håller sig i lite styr!
Nä, min tacksamhet den här gången handlar om depression. Från den svåra graden av det till den lättare deppigheten.
Inget av det har drabbat mig. NÅGONSIN. Inte ens när jag har blivit riktigt sviken, bedragen eller lurad har jag blivit deppig.
Ledsen, såklart, men inte deppig(som jag tänker mig håller i sig ett tag och är mörkare än ledsen om ni förstår vad jag menar) och inte melankolisk (som väl är ett mer generellt mörkerseende ... till skillnad mot ljuset jag alltid ser.)
Alltså, vilken tur, för det är verkligen inget som jag har skaffat mig utan jag kom ut sån.
Och idag är jag tacksam för det.
Och för Misse som snarkar bredvid mig.
Linnea sov hos honom i natt, så han har verkligen haft det toppen, men han är kelsjuk som tusan och ligger nära nära mig.
Plutten.
Idag orkar jag inte göra ett jota, sov förfärligt illa i natt. MEN. Nacken är rätt bra idag och det är ju lite märkligt kan man tänka. Det som skilde natten på hotell mot hemma var kudden. Hotellkudden var hög och det har jag inte här.
Kan det vara en anledning?
Jag ska prova i natt. Tror att jag har en hög kudde liggande någonstans. Tror att min nacke faktiskt skulle gilla att komma upp lite.
I morgon ska jag till kiropraktorn igen. Besök 4. Annika Estassy sa att för henne tog det fem kiropraktorbesök när hon fick det en gång och jag håller fast vid det.
Och så ska jag träna i morgon.
Så jag ger mig själv ledigt.
På torsdag drar jag igång igen och då är det 2,5 v kvar till deadline.
Det funkar om jag jobbar varje dag och livet håller sig i lite styr!
Klicka er vidare
så kommer en liten intervju från igår kväll i Bollnäs.
Det var jättetrevligt arrangemang av biblioteket i samarbete med Helins bokhandel.
Intervjun gjordes av HelaHalsningland. se
Det var det så länge. Nu ska jag bada och sedan lyssna på Simona hos Lotta Bromé klockan halv två.
Hej så länge!
Det var jättetrevligt arrangemang av biblioteket i samarbete med Helins bokhandel.
Intervjun gjordes av HelaHalsningland. se
Det var det så länge. Nu ska jag bada och sedan lyssna på Simona hos Lotta Bromé klockan halv två.
Hej så länge!
måndag 24 oktober 2016
Mot Bollnäs.
Visst låter det som om det är jättefint i Hälsingland?
Jag har varit i Hassela, men inte mer än så.
Nu är det ju ingen strålande dag för sightseeing, men jag åker buss så lite ser man ju ändå.
Bussen tar inte mer än tre timmar och går inte förrän strax före ett så jag har gott om tid på mig att packa en liten väska och åka till centralen.
I morgon är jag i Stockholm igen redan klockan elva.
24 timmar borta, och jag kommer att älska min lägenhet ännu mer när jag kommer hem.
Kärleken är lika stark som den var när jag flyttade in för tre år sedan. Älskar mitt hem. Min hyrestvåa i en förort till en förort.
Men visst.
Några månader per år skulle jag kunna bo här.
Eftersom jag skriver Sonja3 nu måste jag ju tillbaka till Mallorca.
I alla fall mentalt.
Jonathan och Linnea flyttar in här ett dygn. I alla fall någon av dem.
Mitt lilla hemmavarande hjärta behöver ju både kärlek, tillsyn och mediciner.
Häng med på resan på Instagram : www.instagram.com/asahellberg/
Jag har varit i Hassela, men inte mer än så.
Nu är det ju ingen strålande dag för sightseeing, men jag åker buss så lite ser man ju ändå.
Bussen tar inte mer än tre timmar och går inte förrän strax före ett så jag har gott om tid på mig att packa en liten väska och åka till centralen.
I morgon är jag i Stockholm igen redan klockan elva.
24 timmar borta, och jag kommer att älska min lägenhet ännu mer när jag kommer hem.
Kärleken är lika stark som den var när jag flyttade in för tre år sedan. Älskar mitt hem. Min hyrestvåa i en förort till en förort.
Men visst.
Några månader per år skulle jag kunna bo här.
Eftersom jag skriver Sonja3 nu måste jag ju tillbaka till Mallorca.
I alla fall mentalt.
Jonathan och Linnea flyttar in här ett dygn. I alla fall någon av dem.
Mitt lilla hemmavarande hjärta behöver ju både kärlek, tillsyn och mediciner.
Häng med på resan på Instagram : www.instagram.com/asahellberg/
söndag 23 oktober 2016
När jag inte har någon särskilt tv-serie att titta på i sovrummet,
ser jag gärna Graham Norton show på Youtube.
Igår såg jag det här (igen) och Emma Thompson är galet rolig.
Jag gapflabbade där jag låg alldeles ensam med Misse bredvid. Inte textad, men de här engelsmännen är rätt lätta att förstå.
Igår såg jag det här (igen) och Emma Thompson är galet rolig.
Jag gapflabbade där jag låg alldeles ensam med Misse bredvid. Inte textad, men de här engelsmännen är rätt lätta att förstå.
Följer ni mig på Instagram`
Klicka här.
Jag är inte speciellt intresserad av FB, har aldrig riktigt hittat in där. Däremot är Instagram snabbt, enkelt och jag fixar det på en sekund med min mobil.
Själv följer jag mest en massa storstjärnor från Amerikat. Det tycker jag är galet roligt. Till exempel flera av skådisarna från Greys Anatomy. April Kepner är aktiv som tusan och publicerar ständigt bilder från inspelningarna.
Hennes man i serien, Jackson Avery, är en talare av rang och lägger gärna upp viktigheter.
Hela gänget från Sex and the city.
Jag älskar dem allihop.
Jag följer Goldie Hawn, Pierce Brosnan och Rita Wilson för att de framstår som oerhört sympatiska. Gerard Butler för att han är snygg. Harrod´s, Harvey Nichols och Liberty för att jag alltid längtar till London.
Jag följer flera stora klädmärken som Roberto Cavalli, och jag följer både Hilary Clinton och president Obama.
Jag följer Annie Lööf, och Birgitta Olsson för att hon följde mig först (hon kommer ut på Forum framöver, så mest av den anledningen tror jag.) Jag följer alla bokhandlare och bibliotek som följer mig, och några svenska stjärnor som till exempel Pernilla Wahlgren, Carola och Lena Philipsson.
Några svenska komiker, som Hellenius, som vet hur man utnyttjar mediet.
Sedan några privata kompisar, många författarkollegor och annat löst kulturfolk, inalles just nu 430 stycken, som jag på allvar är intresserade av.
(Jag har tagit bort några som aldrig kan visa en fläck, det tycker jag är ointressant. #älskadeunge är en hysterisk hashtag som ofta används av de som vägrar visa något som inte är perfekt. Gäsp, så tråkigt.)
Det var det. Morgonens inlägg om en helt annat socialt media.
Så kan det gå.
Nu ska jag skriva, planera en timmas föreläsning, bada och njuta av en - vad det verkar - genommolnig dag.
I morgon åker jag till Bollnäs.
Det ska jag publicera många bilder på.
Toodeloo.
Jag är inte speciellt intresserad av FB, har aldrig riktigt hittat in där. Däremot är Instagram snabbt, enkelt och jag fixar det på en sekund med min mobil.
Själv följer jag mest en massa storstjärnor från Amerikat. Det tycker jag är galet roligt. Till exempel flera av skådisarna från Greys Anatomy. April Kepner är aktiv som tusan och publicerar ständigt bilder från inspelningarna.
Hennes man i serien, Jackson Avery, är en talare av rang och lägger gärna upp viktigheter.
Hela gänget från Sex and the city.
Jag älskar dem allihop.
Jag följer Goldie Hawn, Pierce Brosnan och Rita Wilson för att de framstår som oerhört sympatiska. Gerard Butler för att han är snygg. Harrod´s, Harvey Nichols och Liberty för att jag alltid längtar till London.
Jag följer flera stora klädmärken som Roberto Cavalli, och jag följer både Hilary Clinton och president Obama.
Jag följer Annie Lööf, och Birgitta Olsson för att hon följde mig först (hon kommer ut på Forum framöver, så mest av den anledningen tror jag.) Jag följer alla bokhandlare och bibliotek som följer mig, och några svenska stjärnor som till exempel Pernilla Wahlgren, Carola och Lena Philipsson.
Några svenska komiker, som Hellenius, som vet hur man utnyttjar mediet.
Sedan några privata kompisar, många författarkollegor och annat löst kulturfolk, inalles just nu 430 stycken, som jag på allvar är intresserade av.
(Jag har tagit bort några som aldrig kan visa en fläck, det tycker jag är ointressant. #älskadeunge är en hysterisk hashtag som ofta används av de som vägrar visa något som inte är perfekt. Gäsp, så tråkigt.)
Det var det. Morgonens inlägg om en helt annat socialt media.
Så kan det gå.
Nu ska jag skriva, planera en timmas föreläsning, bada och njuta av en - vad det verkar - genommolnig dag.
I morgon åker jag till Bollnäs.
Det ska jag publicera många bilder på.
Toodeloo.
lördag 22 oktober 2016
T-blommor i Farsta.
I love them!
Den manlige ägaren, tror att de är ett par som driver den, står oftas i filalen på torget. Det var han som sålde den stora vita jag har på balkongen, som jag ju har älskat som ett barn (ja, lite överdrivet men ni fattar.)
Idag tittade han på mina blad från palmen. Ville inte säga säkert utan tog med mig in i butiken, där en annan med kunskap konstaterade att det var INGENTING att bry sig om. Hurra.
Jag visade bilderna från eländet igår, ni vet med det äckliga (se några inlägg ned) och jag fattade nog aldrig om det var vita flygare, blomlöss eller vad det nu var, men jag skulle i alla fall slänga allt och tvätta fönstren med T-sprit, så nu har jag gjort det.
Hoppas hoppas hoppas att det är över nu.
Tack för att ni orkar lyssna på mitt elände!
Nu ska jag skriva en timma till och sedan lördagsslöa.
Hurra!
Den manlige ägaren, tror att de är ett par som driver den, står oftas i filalen på torget. Det var han som sålde den stora vita jag har på balkongen, som jag ju har älskat som ett barn (ja, lite överdrivet men ni fattar.)
Idag tittade han på mina blad från palmen. Ville inte säga säkert utan tog med mig in i butiken, där en annan med kunskap konstaterade att det var INGENTING att bry sig om. Hurra.
Jag visade bilderna från eländet igår, ni vet med det äckliga (se några inlägg ned) och jag fattade nog aldrig om det var vita flygare, blomlöss eller vad det nu var, men jag skulle i alla fall slänga allt och tvätta fönstren med T-sprit, så nu har jag gjort det.
Hoppas hoppas hoppas att det är över nu.
Tack för att ni orkar lyssna på mitt elände!
Nu ska jag skriva en timma till och sedan lördagsslöa.
Hurra!
Jag har en stor palm av något slag.
Den är jättefin och passar perfekt i min lägenhet. Köpt på Ikea och det var kärlek så fort den kom på plats.
Efter gårdagens fynd av ohyra är jag nu på jakt efter mer (om det skulle finnas) och i morse granskade jag bladen på palmen. Det ser ut som om undersidan på bladen har något på sig. Det ser torrt ut och det finns absolut inga djur, men jag undrar ändå och har för ändamålet klippt av två blad som jag ska ta med till blomsteraffären så få de avgöra vad det kan vara och om palmen också måste hivas.
Buhu.
För övrig ska jag jobba idag. Måste. Och tvätta om tio minuter. Måste det också.
En busy lördag i förorten, för så lite krävs för att jag ska tycka att jag har jättemycket att göra.
För en som rantar runt i morgonrock hela dagarna kan ett besök på ett blomsterland vara ett helt utmattande äventyr.
Efter gårdagens fynd av ohyra är jag nu på jakt efter mer (om det skulle finnas) och i morse granskade jag bladen på palmen. Det ser ut som om undersidan på bladen har något på sig. Det ser torrt ut och det finns absolut inga djur, men jag undrar ändå och har för ändamålet klippt av två blad som jag ska ta med till blomsteraffären så få de avgöra vad det kan vara och om palmen också måste hivas.
Buhu.
För övrig ska jag jobba idag. Måste. Och tvätta om tio minuter. Måste det också.
En busy lördag i förorten, för så lite krävs för att jag ska tycka att jag har jättemycket att göra.
För en som rantar runt i morgonrock hela dagarna kan ett besök på ett blomsterland vara ett helt utmattande äventyr.
fredag 21 oktober 2016
Ohyra på växter. Har ni koll?
Kan det vara från det här, som jag till mig FASA och RYSNING upptäckte idag, som de flygande insekterna kommer.
Aldrig har växter lämnat lägenheten fortare. Allt som stod på fönsterbrädan mot balkongen rök, alla andra är undersökta och godkända.
Aldrig har växter lämnat lägenheten fortare. Allt som stod på fönsterbrädan mot balkongen rök, alla andra är undersökta och godkända.
Igår hittade jag en av malarna i taket.
Jag fick till sist ned den i en burk och så la jag den i frysen, allt efter instruktioner av min lillebror. Nu måste jag bara ta reda på vad jag ska göra med den i nästa steg. Men jag har en att visa upp för Anticimex/Nomor i alla fall.
Idag ska jag i alla fall jobba.
Målet för dagen är att passera 50 strecket och lite till.
På måndag åker jag till Bollnäs med buss och det tar ungefär fyra timmaroch sedan hem på tisdag samma väg.
Kan jag inte jobba på bussen så går eventuellt går två skrivdagar bort, vi får väl se.
Från början hade jag tänkt två lediga dagar per vecka, men med så lite tid kvar kommer inte det att hålla utan det är bara att jobba på som en toooook.
Hurra för mig som kan och får det.
Fredag, mulet och grått som fasiken i min förort. Underbart. Jag sov länge idag för när Misse ylade vid halv fem vaknade jag och kunde inte somna om på säkert en timma. Han ylar verkligen. Tur att det inte är lyhört för grannarna hade blivit tokiga.
Nu har jag i alla fall ätit frukost. Prosciutto och avokado eftersom mina ägg var slut,men det gick finfint det också.
Jag har emellanåt svårt längtan efter smågodis, men står emot med att tänka på det här:
1. värsta groparna på överarmarna är borta. På armen som var stel i ett år är de fortfarande kvar, men de syns inte lika väl. Jag hatade celluliterna där, hatade.
2. Jag kan ha kläder jag inte kunnat på ett tag.
3. Jag känner mig fin.
Äter jag godis så kommer det att bli som det var, för jag får en skruv lös och äter de mesta när jag väl sätter igång. Inte bara godis utan bröd, bullar, kakor, det som finns och bjuds. Nom nom, och så kan jag inte ha mina kläder igen.
Det är inte värt det, längre.
Idag ska jag istället köpa frysta bär, som jag värmer och antingen mixar med keso eller med smetana och grädde (blir nästan som glass men osötat.)
Perfekt fredagsgodis.
Just grädde, keso och sånt undviker jag till vardags, däremot använder jag ofta en klick laktosfri turkiskt yogurt till den perfekta köttsåsen.
Yogurt, olivolja och en tesked fransk senap.
Där har ni den!
Nu ska jag hälla upp en kopp kaffe till och jobba i några timmar, så mycket som svanskotan tål
Men jag har tagit värktabletter mot nacken idag, så jag antar att de funkar på andra änden också.
Tjohej!
Idag ska jag i alla fall jobba.
Målet för dagen är att passera 50 strecket och lite till.
På måndag åker jag till Bollnäs med buss och det tar ungefär fyra timmaroch sedan hem på tisdag samma väg.
Kan jag inte jobba på bussen så går eventuellt går två skrivdagar bort, vi får väl se.
Från början hade jag tänkt två lediga dagar per vecka, men med så lite tid kvar kommer inte det att hålla utan det är bara att jobba på som en toooook.
Hurra för mig som kan och får det.
Fredag, mulet och grått som fasiken i min förort. Underbart. Jag sov länge idag för när Misse ylade vid halv fem vaknade jag och kunde inte somna om på säkert en timma. Han ylar verkligen. Tur att det inte är lyhört för grannarna hade blivit tokiga.
Nu har jag i alla fall ätit frukost. Prosciutto och avokado eftersom mina ägg var slut,men det gick finfint det också.
Jag har emellanåt svårt längtan efter smågodis, men står emot med att tänka på det här:
1. värsta groparna på överarmarna är borta. På armen som var stel i ett år är de fortfarande kvar, men de syns inte lika väl. Jag hatade celluliterna där, hatade.
2. Jag kan ha kläder jag inte kunnat på ett tag.
3. Jag känner mig fin.
Äter jag godis så kommer det att bli som det var, för jag får en skruv lös och äter de mesta när jag väl sätter igång. Inte bara godis utan bröd, bullar, kakor, det som finns och bjuds. Nom nom, och så kan jag inte ha mina kläder igen.
Det är inte värt det, längre.
Idag ska jag istället köpa frysta bär, som jag värmer och antingen mixar med keso eller med smetana och grädde (blir nästan som glass men osötat.)
Perfekt fredagsgodis.
Just grädde, keso och sånt undviker jag till vardags, däremot använder jag ofta en klick laktosfri turkiskt yogurt till den perfekta köttsåsen.
Yogurt, olivolja och en tesked fransk senap.
Där har ni den!
Nu ska jag hälla upp en kopp kaffe till och jobba i några timmar, så mycket som svanskotan tål
Men jag har tagit värktabletter mot nacken idag, så jag antar att de funkar på andra änden också.
Tjohej!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



















