att utsikten var något begränsad och att jag kände av min höjdrädsla.
Dagens research var utöver detta, alldeles lysande.
Vid femtiden var jag klar och då tog jag ett litet varv på stan och sedan åkte jag till Nisse och åt middag.
När jag kom hem vid nio klickade jag hem en klänning som kräver sin fest, så varsågoda och bjud in mig. Eller be mig gå upp på en scen för där skulle den också göra sig utmärkt.
Ni vet väl att jag ÄLSKAR fina kläder?
Gärna sådana som sticker ut lite.
Jag behöver inget hus, ingen stor lägenhet, äter inte oxfilé, har en jättegammal bil (som förvisso har fått nya vinterdäck efter elva år).
Men jag älskar fina kläder.
Egentligen skulle jag behöva åka på turné så att jag äntligen får använda allt tjusigt, och jag skulle behöva sälja ett par klänningar som jag aldrig använder.
Men så länge öppnar jag garderobsdörren ibland och bara tittar.
Jag kan inte vara klok.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
4 kommentarer:
Tycker att det låter alldeles lagom sunt och förnuftigt. ��
Tack Hanna. Jag blir lite orolig ibland ...
Tycker du låter oerhört klok!
Iza: jag undrar det, jag :)
Skicka en kommentar