Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 27 november 2016

Nästan tio timmar.

Va?
Det är ju helt galet bra. Känner mig riktigt pigg. Hurra för det.
Annars denna dag tvättar jag Det var så länge sedan att jag nästan inte hade några rena underkläder kvar, så bra att det blir gjort.
Sedan messade en vän och frågade om jag skulle hänga med till skogskyrkogården och sätta ett ljus på en gemensam väninnas grav, och det vill jag såklart om tvätten är klar och vi kan tajma det. Det ligger nära där jag bor.

Har ni varit på Skogskyrkogården?
Det är jättefint och en vördnadsfull promenad när man går där (som jag har gjort två gånger), så många kärlekar som vilar där, så många föräldrar, syskon, barn ...
Många utrikesföddas gravar ser lite annorlunda ut, och det är så fint att man får välja själv tycker jag.

Jag har funderat på det där själv och har nog pratat med Jonathan om det också, och han får bestämma. OM jag själv skulle bestämma skulle det finnas en grav att gå till, men om han är på världsturné, eller inte har tid att sköta om en grav, så är det väl bättre med en minnselund.

Har ni tänkt på er egen död och begravning?
Eftersom Jonathan bara har mig egentligen, så känns sånt viktigt även om jag hoppas att jag får bli väldigt gammal först.
Redan när han var liten bestämde han och jag att han skulle vara hos sin farmor om något hände mig, som ensam måste man prata om det där även om det inte är så kul.

Ett rörigt inlägg som började med att jag hade sovit.
Här knyts inga säckar ihop, inte.

Minneslunden Skogskyrkogården

3 kommentarer:

Anonym sa...

Vad skönt - du behövde väl sova ut...
Önskar en fin start å advent!
Sanna

tigerliljan sa...

Själv vill jag ha en grav av många skäl. Men mina anhöriga behöver inte vårda den, man behöver inte ha planteringar och jox och om man vill ha det, så kan kyrkogårdsförvaltningen sköta det (mot avgift förstås) men jag tänker mig gräsmatta i enkelhet.
Och Skogskyrkogården är en rätt fantastisk anläggning!

Åsa Hellberg sa...

Tack detsamma, Sanna!

Tigerliljan; ja, så fint!