Somnade 21.30 och vaknade 04.45. Okej ändå. En tupplur senare, kanske, men just nu är jag inte särskilt trött. Så fort vi har varit ute på första promenaden ska jag börja jobba, men Selma har som vanligt somnat omi fönstret och jag uppdaterar mig på ALLT som har hänt under tiden jag har sovit.
Till exempel hittade jag en lägenhet som snart är ute till försäljning, en sådan jag har. Och de har ett U-format kök.
Jag har ju tänkt stänga ena dörren till köket och då skulle jag ju kunna göra samma sak.
Ingen dum idé, faktiskt.
De har en tvättmaskin med duschdraperi framför, men nu vet jag ju att det inte är elsäkert och då känns det livsfarligt istället.
Vad man skulle kunna göra är ju att göra om lilla toaletten till en pytteliten tvättstuga, det har jag också sett att någon har gjort, men ska först och främst lösa det i befintligt badrum. Älskar min lilla toa (när jag får ny toalettstol).
JAJA.
Idag åker vi inte till Farsta, inte i morgon heller. Vi ska bara jobba, Selma och jag. Och promenera förstås. Och äta päron. Det gillar hon. Å andra sidan gillar hon allt jag ger henne. Precis allt, utom räkor. Hon är sååå hungrig, blir liksom inte nöjd när hon får den mängd mat hon ska ha. Det finns ingen som tigger som hon.
Men det var ju inte bättre när hon inte åt alls. Det var innan hon kom på hur hon skulle stirra på en. Hon var helt enkelt inte intresserad av mat.
Pluttan. Min kompis. Ibland missförstår vi varandra helt och när jag är stressad blir det jobbigt för henne, för då har jag så lite tålamod. Men jag märker ju att hon vill göra rätt och om jag bara är lite mer tålmodig går det ju superbra.
Här hemma har vi aldrig några konflikter. Det är ute, när hon äter från marken (sa ju att hon är hungrig) och när hon inte sak gå nära något jag bär på. Litet eller stort spelar ingen roll. Det är som om hon tror att det ska landa i huvudet på henne och då drar hon sig så långt från mig som är möjligt i kopplet. När vi: hund, grej jag har i handen och jag själv, ska in i bilen blir det där dragande komplicerat, det kan ju komma bilar och köra över henne, och då skäller jag lika passionerat som jag sedan pussas.
För så fort vi är inne i bilen är vi bästa vänner igen. Min myspropp. Hon har lagt sig vid min mage, pressat sina 5 kilon mot den, flera nätter på raken, och jag tror att hon känner min stress. I natt har hon inte legat så nära men så har jag inte varit stressad heller. Fina fina Selma.
Idag har jag bokat in mammografi, eller rättare sagt, jag fick en kallelse och bokade om. Att det redan har gått två år är obegripligt. Jag har några hundlediga dagar efter flytten och då passar jag på.
Det är helt sjukt att om tre veckor har jag flyttat in.
Igår tapetserades det rosa rummet och målarna sa att det blev superfint. Idag ska de tapetsera köket. Sedan återstår hallen, som ska tapetseras, och klädkammaren som ju först ska rivas och sedan målas knallrosa, både väggar och tak. Jag funderar på att sätta upp en spraymålad svart frigolitlist längst upp på bakre väggen. Vi får se. Det gör man med dubbelhäftande tejp, så bara att ta bort när man vill.
Golvläggaren kommer ju tillbaka nästa vecka och jag har köpt golv till klädkammaren också.
Målarna ska sätta upp de svarta elfalister jag har köpt, och sedan ska jag själv köpa och haka upp den inredning jag behöver. Först och främst enkla klädstänger. Det är allt jag vill ha där. Kläder som hänger.
Det som jag behöver vika ihop, t-shirts, underkläder, collegetröjor, mysbyxor, ni vet sånt, kommer jag att ha ett skåp till, vilket vet jag inte än.
Typ så, när klockan är 7.25. Selma har inte varit ute på 12 timmar. Det är mattes tjej, det.