i sängen, med magsjuka.
Fast ska jag nu få det är det förstås bäst att Selma är i Solna.
Mio fick det först i fredags och jag där och pussade på honom (vi visste inte då att han var magsjuk, för tänder gör ju också att magen blir lite upprörd och att de får feber), men vi förstod det när han kaskadkräktes, lilla hjärtat. Så jag tog med mig Selma hem igen och åkte tillbaka med henne på lördagen när han mådde bättre.
Natten till igår var det min tur. Och jag har väl aldrig varit så sänkt som jag blev av det här, jag var vaken i 30 minuter max och sov i en timma, och så höll det på prick hela dagen, kanske vaken en timma i stöten till sist.
Nu vaknade jag strax efter 4 (vet inte när jag somnade), har fortfarande 38 i feber och tog ett par värktabletter (OCH en muskelavslappnade pga har legat i ett dygn). Jag har druckit en liten kopp kaffe för att slippa koffeinbristhuvudvärk, har ett stort glas av resorb stående framför mig och jag antar att jag kommer att bli bättre under dagen.
Kanske kroppen passar på nu att sova igen all sömnbrist från de senaste månaderna? Inte för att det hjälper mot ny sömnbrist, men då börjar man i alla fall en ny hög.
Jag har inte varit magsjuk sedan Jonathan var liten, men det har varit värre med mattheten än att kräkas. Jag minns inte att man blir liksom så "sjuk" av det.
I helgen skulle jag ha jobbat, var tanken, men av det har det alltså inte blivit någonting alls. Kanske piggnar jag till av mina piller och kan jobba senare idag. Selma ska jag hämta i morgon, tack och lov.
Det var dagens lite äckliga rapport från Farsta, tjohoo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar