I morgon är jag helt bra,

 idag nästan.

Jag har hämtat Selma, paket som annars skulle skickas tillbaka, tagit emot en matleverans, ätit mackor och gröt, varit hos kloklipparen och vänt pga att det var i morgon vi skulle dit, köpt lampor till sovrummet eftersom sängborden kommer i morgon (har bara ett och jag vill ha två likadana). Jag har packat upp min kikare och den är livsfarligt bra. Om jag vill kan jag titta rakt in till folk och se exakt vad de pysslar med. Så för att inte vara odräglig har jag istället riktat den i fjärran och försökt förstå hur långt jag ser. Kaknästornet på Djurgården vet jag ju redan men resten är jag inte säker på.

Morgon dagen efter, och vi tar kaffet i köket. Selma biter på samma ben som igår. Det är ju inte som om hon äter upp dem. Och kommer hon ned en bit är jag jag rädd för att hon ska sätta dem i halsen, och då får hon hellre ett nytt. Jag sköljer toppen med hett vatten innan hon får det, det blir lite mjukare att gnaga på då inbillar jag mig. Hon är inte ett dugg vaktande på varken leksaker eller mat, så jag kan bara ta ifrån henne allt utan protest, vilket är skönt. Enda gången hon säger ifrån är om jag skulle försöka lyfta upp henne när hon lagt sig tillrätta någonstan, då morrar hon. Alltså gör jag aldrig det. Måste vi gå någonstans då, lockar jag istället upp henne på benen. Till och med med godis om det skulle behövas. Ibland måste man ju bara iväg. Godis funkar alltid. 

Ovanstående var igår. Nu är det ett halvt dygn senare, Selma och jag har sovit i ÖVER nio timmar och denna dag är en över 110% arbetsdag. Exakt tre veckor till deadline och jag måste jobba varje dag framöver utom julafton, om jag så ska gå upp klockan sex och i alla fall få två timmars jobb gjort.

Från kökssoffan. Fördel stoooor tv (77 tum). Älskar att alla människor numera har tv utan att skämmas. Herregud vad trött jag var på alla dessa lägenhetsbilder (på Hemnet) utan tv, där tv-bänkar hade fått vaser och löjliga tidningshögar på sig istället inför fotograferingen. Vad var det för trams? 

I am a proud tv-tittare!

Bra då att jag känner mig återställd. Jag har lite ont i halsen när jag sväljer och örat på samma sida känns lite bökigt, men det är inget nytt efter magsjukan, jag hade det veckan innan också, och varför har jag inte en aning om. Det är väl någon förkylning av någon slag.

Däremot är armen helt okej igen och det är jag så tacksam för.

Och när vi ändå är inne på sjukdomar:

Hörde av mig till SÖS igår och frågade om mitt mammografiresultat (en månad sedan) och fick svar att det inte var klart. Två veckor står det på deras hemsida. JAJA, det kommer väl. 

Egentligen är jag inte orolig.

Men.10% av alla kvinnor får bröstcancer och jag har aldrig trott att jag skulle ha mer tur än den tiondelen. Det betyder dock inte att jag oroar mig. Vad som verkligen skulle få mig orolig vore att få veta att jag har en farlig tumör och att operationen av en eller annan orsak skulle dröja. 

På Hellbergs sida har det nästan inte funnits någon cancer alls, varken mamma, mormor eller morfar, men på min "pappas" sida desto mer tydligen. Min pappa dog av prostatacancer, en bror av i cancer i ett öga. 

Idag kommer nattduksbord från Möbelkungen (monterat och klart, tack så hemskt mycket) och vi ska klippa klor.  Det är allt, utöver att jobba. Tjohoo!

När jobbet är klart ska jag fundera på vad jag ska ha på väggen ovanför sängen. Så kalt som det är nu kan jag inte ha det, det saknas något. Men jag vet ännu inte vad. Tavlor, en hylla, eller vad?

Här är ett exempel på bilder jag har googlat fram. 

Visst är det fint? Den här sängen är betydligt lägre, rummet lite smalare, men inte mycket. 

JUST DET, jag har ju årets sista coaching idag, det är ju torsdag, för bövelen! Tjohoo, tur att jag kom på det!

NEEEJ, det är onsdag! Haha, jag är såååå dagvill efter sjukhelgen.