Jag tittar just nu på en debutant (4:an) Jenny Rogneby som berättar att hon sa upp sig, sålde sin lägenhet och flyttade till Malta för att kunna skriva sin bok.
Vi är några stycken som satsar allt på våra författarskap, jag gjorde ju också det. Eller rättare sagt, jag GÖR det.
Jag längtar forfarande efter att känna en ekonomisk trygghet som författare, men det tar tid - ÅR - att bygga upp (utom för ett väldigt litet antal som slår direkt och får gigantiska förskott. Det är INTE så det ser ut trots tio länder och topplisteplaceringar.)
Men vilken ynnest det är, och det är nog därför vi ändå gör det, vi som satsar allt.
Jag kan gå hela dagar i min egen romanvärld, skriva när och hur mycket jag vill. Eller hur lite jag vill, för den delen.
Ingen bryr sig om hur jag ser ut, vad jag säger eller om min teve står på hela dagen. Inte heller om jag bara dricker kaffe, plötsligt gör några armhävningar eller dansar när manuset ger mig den glädjen.
På det sättet är jag den borne författaren.
Jag gillar ensamhet, har inget behov av arbetskamrater, knappt av att träffa folk alls.
Extremt antisocial, och det är verkligen ingen nackdel i det här jobbet.
Men så blixtrar jag till ibland.
Får gå på fest.
Pratar, pratar och pratar.
Skrattar.
Har jättekul.
Som ikväll, när Pernilla Alm släpper sin läxbok.
Och i morgon när Simona Ahrnstedt släpper sin, och senare samma kväll när Carina Bergfeldt släpper sin.
Men nästa vecka låser jag in mig.
Jag kan alltid skylla på att jag har en deadline.
onsdag 27 augusti 2014
tisdag 26 augusti 2014
Det är otroligt bra
att ha en proffsfotograf med på en fest, som Pamela hade igår.
Det blir så många fina bilder då.
Med Susanne Boll,
och här är resten av mingelbilderna från
Pamelas release.
Nu laddar jag om.
I morgon ska jag till Pernilla Alms releasefest för hennes nyabok Läxfritt.
Det blir så många fina bilder då.
Med Susanne Boll,
och här är resten av mingelbilderna från
Pamelas release.
Nu laddar jag om.
I morgon ska jag till Pernilla Alms releasefest för hennes nyabok Läxfritt.
Idag har jag, i egenskap av författare,
blivit tillfrågad om jag vill göra en grej.
Förvisso kommer frågan från en kompis, men ändå.
"Det är så mycket annat runt skrivandet", säger många författare som jag möter, och som säljer betydligt mindre än jag.
Jag undrar alltid vad de menar.
Så särskilt många förfrågningar får nämligen inte jag.
Inte om någonting.
Och absolut inte om intervjuer, om att gästblogga eller annat som mina kompisar i samma bransch alltid får.
Jag får inte heller ofta frågor om skrivandets konst.
Oftast inte alls, faktiskt. Ibland har jag funderat på att hitta på en fråga, men det stupar alltid på att jag inte ljuger längre.
Så nä, jag skriver istället. För att jag har TID!
Just idag har det gått snorbra, sådär så att jag sträcker armarna uppåt i någon slags segergest. Den rosa morgonrocken fladdrar. Jag behöver ju inte ta av mig den på hela dagen, eftersom jag inte ska gå någonstans.
Jag ska BARA skriva.
Ikväll ska jag göra den där övningen till min kompis.
Förvisso kommer frågan från en kompis, men ändå.
"Det är så mycket annat runt skrivandet", säger många författare som jag möter, och som säljer betydligt mindre än jag.
Jag undrar alltid vad de menar.
Så särskilt många förfrågningar får nämligen inte jag.
Inte om någonting.
Och absolut inte om intervjuer, om att gästblogga eller annat som mina kompisar i samma bransch alltid får.
Jag får inte heller ofta frågor om skrivandets konst.
Oftast inte alls, faktiskt. Ibland har jag funderat på att hitta på en fråga, men det stupar alltid på att jag inte ljuger längre.
Så nä, jag skriver istället. För att jag har TID!
Just idag har det gått snorbra, sådär så att jag sträcker armarna uppåt i någon slags segergest. Den rosa morgonrocken fladdrar. Jag behöver ju inte ta av mig den på hela dagen, eftersom jag inte ska gå någonstans.
Jag ska BARA skriva.
Ikväll ska jag göra den där övningen till min kompis.
Pamela och jag på fest.
Igår.
Idag är det jag, soffan och datorn som gäller.
Min nya skrivmaskin och jag kommer bra överens numera, min andra är på lagning.
Inget datafel, men laddaren behövde bytas ut. De lovade att inte mixtra med insidan, och låt oss hoppas att de inte har tagit bort något.
Som gamla manus och bilder, till exempel. Nu har jag dem sparade externt, men kanske inte allt.
Ungefär så.
Jag skulle varit igång klockan sju.
Det gick sådär, va.
måndag 25 augusti 2014
Åsas träningsblogg presenterar:
dagsformen.
Jotack, gårdagens danspass har gett mig träningsvärk.
Min nya idé om att efter två danslåtar göra fem armhävningar (eftersom jag i dagsläget inte klarar fler åt gången) är störtbra.
I alla fall tror jag det eftersom det gör ont i överarmsmusklerna idag.
Hur Pamela Andersson har klarat att vara dödssjuk, träna, jobba, träffa en man och bli kär och dessutom skriva en bok ungefär samtidigt är makalöst.
Jag har träffat henne flera gånger under den här perioden, och hon har på sin höjd tillstått att hon har varit "lite trött." Hon har så gärna velat vara med att hon på något sätt har bitit ihop (om det är det man gör, jag vet inte eftersom jag inte ens kan tänka mig in i hennes situation.)
Det var stor glädje att få vara med och fira henne idag.
Supertrevligt, inspirerande och många roliga gäster att titta på.
De flesta tevemänniskor är verkligen mycket mindre i verkligheten.
Nu ska jag börja läsa den här.
Jotack, gårdagens danspass har gett mig träningsvärk.
Min nya idé om att efter två danslåtar göra fem armhävningar (eftersom jag i dagsläget inte klarar fler åt gången) är störtbra.
I alla fall tror jag det eftersom det gör ont i överarmsmusklerna idag.
Hur Pamela Andersson har klarat att vara dödssjuk, träna, jobba, träffa en man och bli kär och dessutom skriva en bok ungefär samtidigt är makalöst.
Jag har träffat henne flera gånger under den här perioden, och hon har på sin höjd tillstått att hon har varit "lite trött." Hon har så gärna velat vara med att hon på något sätt har bitit ihop (om det är det man gör, jag vet inte eftersom jag inte ens kan tänka mig in i hennes situation.)
Det var stor glädje att få vara med och fira henne idag.
Supertrevligt, inspirerande och många roliga gäster att titta på.
De flesta tevemänniskor är verkligen mycket mindre i verkligheten.
Nu ska jag börja läsa den här.
Min helg har handlat om
att umgås med en rätt försummad pojkvän, skriva manus, träffa Jonathan och Linnéa hemma hos dem i andra änden av stan, sitta i bilkö, sova, äta och se film. Ungefär.
Dels har vi sett MUD, med Matthew McConaughey och sedan Lian Neeson i Non-Stop.
Båda var bra, utan att vara livsviktiga.
Få filmer ger mig samma njutning som Mamma Mia, så är det bara.
Någon gång ska jag ge er min filmtopp10.
Men inte idag. Jag har en BOK att skriva.
För senare idag ska jag på party.
Klockan fem börjar releasefesten för den här.
Jag tror att den är fantastisk och hur sjutton
hon har orkat att skriva den samtidigt som hon har gått igenom sin djävulska behandling övergår mitt förstånd.
En fantastisk och inspirerande kvinna på enorm många sätt.
Här kan ni läsa mer.
Dels har vi sett MUD, med Matthew McConaughey och sedan Lian Neeson i Non-Stop.
Båda var bra, utan att vara livsviktiga.
Få filmer ger mig samma njutning som Mamma Mia, så är det bara.
Någon gång ska jag ge er min filmtopp10.
Men inte idag. Jag har en BOK att skriva.
För senare idag ska jag på party.
Klockan fem börjar releasefesten för den här.
Jag tror att den är fantastisk och hur sjutton
hon har orkat att skriva den samtidigt som hon har gått igenom sin djävulska behandling övergår mitt förstånd.
En fantastisk och inspirerande kvinna på enorm många sätt.
Här kan ni läsa mer.
söndag 24 augusti 2014
Rysligt bra film på femman, 21.00.
Niceville.
The Help i orginal.
Varför ger man en engelsk film ett nytt engelskt namn, undrar jag?
Kan boken den bygger på hetat Niceville på orginalspråket engelska?
Jag har inte läst boken, började, men den tappade mig - har för mig att den är skriven i jagform och presens. Den kombon är inte riktigt min grej, men de flesta säger att boken är fantastisk.
Nästa vecka är lite vansinnig med fyra releasefester.
Måndag Pamela Andersson, onsdag Pernilla Alm, torsdag Simona Ahrnstedt, torsdag Carina Bergfeldt.
Vi kan väl säga att det blir en tuff vecka för soffsittaren Hellberg.
Ungefär så.
Glöm nu inte kvällens film, den är grym!
Nu ska jag äta grillad kyckling.
Koko.
The Help i orginal.
Varför ger man en engelsk film ett nytt engelskt namn, undrar jag?
Kan boken den bygger på hetat Niceville på orginalspråket engelska?
Jag har inte läst boken, började, men den tappade mig - har för mig att den är skriven i jagform och presens. Den kombon är inte riktigt min grej, men de flesta säger att boken är fantastisk.
Nästa vecka är lite vansinnig med fyra releasefester.
Måndag Pamela Andersson, onsdag Pernilla Alm, torsdag Simona Ahrnstedt, torsdag Carina Bergfeldt.
Vi kan väl säga att det blir en tuff vecka för soffsittaren Hellberg.
Ungefär så.
Glöm nu inte kvällens film, den är grym!
Nu ska jag äta grillad kyckling.
Koko.
lördag 23 augusti 2014
Lördagspasset startar nu.
Lite sent, men ändå. Jag hoppas att Nisse har somnat om och sover gott de närmaste två timmarna, det räcker för mig idag.
Jag har flyttat in mig, skrivmaskin och katten till gästrummet. Där står min gamla teve, för utan underhållning kan jag inte skriva, alltså har jag på bilden i bakgrunden. Inget ljud, det behövs inte.
Lite corny kanske, men hey, det funkar för mig snart fem böcker senare.
Alla knep är tillåtna, tack och lov.
Här ser det mörkt ut på himlen, och jag hoppas på spöregn resten av dagen, men jag antar att andra delar av landet inte riktigt klarar mer av den varan.
Hur är det hos dig?
Ps, här är en länk till mitt instagramkonto om du vill se bilder, jag få inte riktigt mobilkameran att klicka med bloggen och den nya datorn som jag skriver på just nu.
Jag har flyttat in mig, skrivmaskin och katten till gästrummet. Där står min gamla teve, för utan underhållning kan jag inte skriva, alltså har jag på bilden i bakgrunden. Inget ljud, det behövs inte.
Lite corny kanske, men hey, det funkar för mig snart fem böcker senare.
Alla knep är tillåtna, tack och lov.
Här ser det mörkt ut på himlen, och jag hoppas på spöregn resten av dagen, men jag antar att andra delar av landet inte riktigt klarar mer av den varan.
Hur är det hos dig?
Ps, här är en länk till mitt instagramkonto om du vill se bilder, jag få inte riktigt mobilkameran att klicka med bloggen och den nya datorn som jag skriver på just nu.
fredag 22 augusti 2014
Inte ett enda ord i manuset hittills,
men jag har skrivit annat som behövs när man ska släppa en ny bok.
Katalogen produceras redan nu - och det dröjer inte länge innan säljarna ska börja prata om boken med handeln, alltså har jag skrivit säljtexter.
En på 400 tecken och en på 1200.
Korta och kärnfulla texter, som sedan ska bearbetas till perfektion av min smarta förläggare Teresa och min smarta redaktör Kerstin.
Det är nyttigt som tusan att få till en kort text om ett helt manus.
Att med några få ord kunna besvara frågan vad handlar din bok om.
Och som gammal säljare och marknadsförare tycker jag dessutom att det är roligt att få skriva den här typen av texter.
Men jag har en deadline och måste skriva på manuset helgen eftersom det inte blev något gjort på det idag, samtidigt som jag vill umgås med Nisse eftersom vi inte har sett på hela veckan. Det brukar lösa sig. Han fattar och gör något annat då, en stund.
Och ofta är jag uppe tidigare än han. På två timmar brukar jag kunna få till en hel del.
Ungefär så, innan jag MÅSTE ta en tupplur.
Hoppas att ni också får en störtskön helg!
Katalogen produceras redan nu - och det dröjer inte länge innan säljarna ska börja prata om boken med handeln, alltså har jag skrivit säljtexter.
En på 400 tecken och en på 1200.
Korta och kärnfulla texter, som sedan ska bearbetas till perfektion av min smarta förläggare Teresa och min smarta redaktör Kerstin.
Det är nyttigt som tusan att få till en kort text om ett helt manus.
Att med några få ord kunna besvara frågan vad handlar din bok om.
Och som gammal säljare och marknadsförare tycker jag dessutom att det är roligt att få skriva den här typen av texter.
Men jag har en deadline och måste skriva på manuset helgen eftersom det inte blev något gjort på det idag, samtidigt som jag vill umgås med Nisse eftersom vi inte har sett på hela veckan. Det brukar lösa sig. Han fattar och gör något annat då, en stund.
Och ofta är jag uppe tidigare än han. På två timmar brukar jag kunna få till en hel del.
Ungefär så, innan jag MÅSTE ta en tupplur.
Hoppas att ni också får en störtskön helg!
Jag gillar min kropp,
och det kanske är ett vågat uttalande såhär fredag förmiddag, men så är det.
(Resten av inlägget kan ni totalt skita i om ni inte är intresserad av mig och min vikt.)
Jag känner igen mig. Det är så här jag ser ut!
Jag hittar en muskel som jag trodde var borta, i alla fall för evigt gömd i hull. En midja.
Lår som inte längre ständigt gnider mot varandra. När jag sätter mig på knäna är motståndet mindre. Mina byxor passar. Inte dem jag hade när jag var var 49, för så smal vill jag nog inte bli igen, men de jag kunde ha strax efter 50.
Jag har längtat efter det så enormt mycket, men inte funnit någon väg som har funkat för att sätta stopp för viktuppgången som kom när jag slutade med nikotintuggummin och samtidigt fyllde 50, och så har jag lite gett upp.
Jag har alltid, alltid varit nöjd med mitt utseende, inte brytt mig särskilt mycket, tyckt att jag har varit fin, särskilt när jag har sminkat mig lite, och rynkorna har jag inte haft ett dugg emot.
Min vikt har varit densamma i årtionden (utom under depp, men den har alltid gått tillbaka till ursprunget.)
Efter en vecka på Mallorca, när jag nog slog personligt viktrekord borstett från när jag var i nionde månaden, så visste jag att det var nu eller aldrig. Så jag bestämde mig, efter att ha läst på massor, att gå på en treveckors pulverkur. De är omdebatterade, men man går garanterat ned i vikt. Det viktiga är vad man gör efteråt.
Jag hade inga mängder att gå ned, och av de i runda slängar tio kilon som jag vägde mer än tidigare, så behövde jag gå ned minst sex-sju. Men de var tillräckligt många för att jag inte skulle kunna ha mina kläder; inte ens underkläder Behåar, trosor och till och med skor blev för små.
Efter tre veckors kur, 100%, började jag långsamt äta igen. Rätt snabbt la jag på mig ett och ett halvt kilo av de jag hade gått ned, och det var jag förberedd på, men jag visste också att kroppen själv skulle reglera det där om jag åt vettigt efteråt.
I morse var de borta och jag står på minus sex kilo som jag gjorde när pulverkuren var slut.
Jag äter Lchf för att det passar mig. Mycket kyckling, grönsaker och olivolja. Någon gång ost, och i så fall gärna Getost. Ägg, steker i smör, keso och bär när jag vill ha en efterrätt.
Inga mängder fett, men jag är heller inte rädd för det som jag kanske var tidigare. Nisse har, utan att egentligen kalla det något, ätit så här i åratal. Och han mår också finfint (och är jädrigt stilig om ni frågar mig.) Det blir onekligen enklare när familjen är med på noterna.
Så här dags har jag sällan ätit något än, och till frukost/lunch idag blir det lite ost, spansk Pata Negra (ett par skivor jag har kvar i kylen), en hel avocado och en tomat. Lite flingsalt och olivolja på tomaten och avocadon.
Ett stort glas citronvatten.
Undviker socker, mjölk och spannmål i största möjliga mån.
När jag äter på restaurang, som när sonen fyller år, äter jag stora smarriga desserter, och de smakar ljuvligt, men inte lika gott som de gjorde tidigare.
Eftersom jag numera inte helt och hållet ratar alkohol som jag har gjort under många år, så vill jag ändå inte dricka det annat än när jag är med familjen, eller med Nisse hemma.
Vid alla andra tillfällen, som vid FYRA releasefester nästa vecka, är det mycket trevligare att bara dricka vatten.
Och bättre för vikten.
Återstår att sluta dutta med motionen och istället bestämma vilka dagar jag ska dansa i en timma (som jag älskar att göra hemma för mig själv.)
Ska vi bestämma tisdag, torsdag och söndag för enkelhetens skull?
Alla andra dagar är bonus.
NU ska jag börja skriva.
Jag är nöjd.
Halleluja.
(Resten av inlägget kan ni totalt skita i om ni inte är intresserad av mig och min vikt.)
Jag känner igen mig. Det är så här jag ser ut!
Jag hittar en muskel som jag trodde var borta, i alla fall för evigt gömd i hull. En midja.
Lår som inte längre ständigt gnider mot varandra. När jag sätter mig på knäna är motståndet mindre. Mina byxor passar. Inte dem jag hade när jag var var 49, för så smal vill jag nog inte bli igen, men de jag kunde ha strax efter 50.
Jag har längtat efter det så enormt mycket, men inte funnit någon väg som har funkat för att sätta stopp för viktuppgången som kom när jag slutade med nikotintuggummin och samtidigt fyllde 50, och så har jag lite gett upp.
Jag har alltid, alltid varit nöjd med mitt utseende, inte brytt mig särskilt mycket, tyckt att jag har varit fin, särskilt när jag har sminkat mig lite, och rynkorna har jag inte haft ett dugg emot.
Min vikt har varit densamma i årtionden (utom under depp, men den har alltid gått tillbaka till ursprunget.)
Efter en vecka på Mallorca, när jag nog slog personligt viktrekord borstett från när jag var i nionde månaden, så visste jag att det var nu eller aldrig. Så jag bestämde mig, efter att ha läst på massor, att gå på en treveckors pulverkur. De är omdebatterade, men man går garanterat ned i vikt. Det viktiga är vad man gör efteråt.
Jag hade inga mängder att gå ned, och av de i runda slängar tio kilon som jag vägde mer än tidigare, så behövde jag gå ned minst sex-sju. Men de var tillräckligt många för att jag inte skulle kunna ha mina kläder; inte ens underkläder Behåar, trosor och till och med skor blev för små.
Efter tre veckors kur, 100%, började jag långsamt äta igen. Rätt snabbt la jag på mig ett och ett halvt kilo av de jag hade gått ned, och det var jag förberedd på, men jag visste också att kroppen själv skulle reglera det där om jag åt vettigt efteråt.
I morse var de borta och jag står på minus sex kilo som jag gjorde när pulverkuren var slut.
Jag äter Lchf för att det passar mig. Mycket kyckling, grönsaker och olivolja. Någon gång ost, och i så fall gärna Getost. Ägg, steker i smör, keso och bär när jag vill ha en efterrätt.
Inga mängder fett, men jag är heller inte rädd för det som jag kanske var tidigare. Nisse har, utan att egentligen kalla det något, ätit så här i åratal. Och han mår också finfint (och är jädrigt stilig om ni frågar mig.) Det blir onekligen enklare när familjen är med på noterna.
Så här dags har jag sällan ätit något än, och till frukost/lunch idag blir det lite ost, spansk Pata Negra (ett par skivor jag har kvar i kylen), en hel avocado och en tomat. Lite flingsalt och olivolja på tomaten och avocadon.
Ett stort glas citronvatten.
Undviker socker, mjölk och spannmål i största möjliga mån.
När jag äter på restaurang, som när sonen fyller år, äter jag stora smarriga desserter, och de smakar ljuvligt, men inte lika gott som de gjorde tidigare.
Eftersom jag numera inte helt och hållet ratar alkohol som jag har gjort under många år, så vill jag ändå inte dricka det annat än när jag är med familjen, eller med Nisse hemma.
Vid alla andra tillfällen, som vid FYRA releasefester nästa vecka, är det mycket trevligare att bara dricka vatten.
Och bättre för vikten.
Återstår att sluta dutta med motionen och istället bestämma vilka dagar jag ska dansa i en timma (som jag älskar att göra hemma för mig själv.)
Ska vi bestämma tisdag, torsdag och söndag för enkelhetens skull?
Alla andra dagar är bonus.
NU ska jag börja skriva.
Jag är nöjd.
Halleluja.
torsdag 21 augusti 2014
Jag har inga läxbarn längre,
men tyckte att det var påfrestande att vara en pushig mamma som tjatade, alltså gjorde jag inte det utan Jonathan fick klara sig själv rätt mycket.
Min kompis Pernilla är mitt i det på alla sätt.
Dels har hon läxåldersbarn, hon är också själv lärare, och på toppen av det så har hon precis släppt sin andra bok (den första heter Alltid du, och var en roman) "Läxfritt"där hon argumenterar för en läxfri skola.
Idag var hon med på nyhetsmorgon.
Hurra.
Och jag håller förstås med henne.
Tänk vad barn skulle vara glada om de fick gå hem från skolan och lämna den där.
Jag tror att det också skulle vara roligare att gå dit dagen efter.
Läs mer på hennes blogg.
Min kompis Pernilla är mitt i det på alla sätt.
Dels har hon läxåldersbarn, hon är också själv lärare, och på toppen av det så har hon precis släppt sin andra bok (den första heter Alltid du, och var en roman) "Läxfritt"där hon argumenterar för en läxfri skola.
Idag var hon med på nyhetsmorgon.
Hurra.
Och jag håller förstås med henne.
Tänk vad barn skulle vara glada om de fick gå hem från skolan och lämna den där.
Jag tror att det också skulle vara roligare att gå dit dagen efter.
Läs mer på hennes blogg.
God morgon,
alla underbara människor.
Hur har ni det i den underbara kylan.
Eller ja, det kanske var att överdriva, men jag frös i morse och det kändes helt underbart!
Idag gör jag som jag brukar, jag skriver.
Och väntar på UPS som återigen har missat en leverans.
Varje gång!
Den här gången förstod chauffören uppenbarligen inte hur en porttelefon fungerar, i alla fall inte i nya hus.
Så han/hon var här och vände. Jag vet, det är helt galet.
Om jag inte hade väldigt trevliga viktiga böcker att skriva skulle jag gärna kliva in och ta tag i logistiken på det där företaget.
Vi ensamstående föräldrar är rätt bra på sådant. Både att kliva in, och styra upp.
Herrejösses vad de slösar på pengar.
Det gör jag också, eftersom det är kläder som de ska komma med, men jag ska ha dem på BOKMÄSSAN.
Alltså är det ett bra slöseri.
UPS är onödigt, eftersom allt handlar om att få styr på logistiken.
Mellan 9-17 är jag låst vid hemmet, det är tiderna jag har fått för mitt pakets leverans.
Alltså producerar jag bok under tiden.
Tjoho.
Mot kaklet.
Kämpa, Hellberg, kämpa!
Hur har ni det i den underbara kylan.
Eller ja, det kanske var att överdriva, men jag frös i morse och det kändes helt underbart!
Idag gör jag som jag brukar, jag skriver.
Och väntar på UPS som återigen har missat en leverans.
Varje gång!
Den här gången förstod chauffören uppenbarligen inte hur en porttelefon fungerar, i alla fall inte i nya hus.
Så han/hon var här och vände. Jag vet, det är helt galet.
Om jag inte hade väldigt
Vi ensamstående föräldrar är rätt bra på sådant. Både att kliva in, och styra upp.
Herrejösses vad de slösar på pengar.
Det gör jag också, eftersom det är kläder som de ska komma med, men jag ska ha dem på BOKMÄSSAN.
Alltså är det ett bra slöseri.
UPS är onödigt, eftersom allt handlar om att få styr på logistiken.
Mellan 9-17 är jag låst vid hemmet, det är tiderna jag har fått för mitt pakets leverans.
Alltså producerar jag bok under tiden.
Tjoho.
Mot kaklet.
Kämpa, Hellberg, kämpa!
onsdag 20 augusti 2014
Det här är en kärleksförklaring,
inte en recension.
Jag älskar En enda natt.
Ni som följer mig vet att vi är vänner, riktigt goda vänner, och sådana kan jag inte bli avundsjuk på. Istället gläds jag åt att någon jag känner är så där galet begåvad, annars hade jag lätt kunnat färgas gröööön av den här läsupplevelsen.
För som Simona Ahrnstedt skriver!
Intrigen är fantastisk:
Maktkamp mellan två familjer, och i varsin ringhörna står David och Natalia.
En av dem är en knösrik uppkoppling (behöver jag säga hur het han är?), den andra en adelskvinna med arv och tradition som ledord (rätt het hon också, faktiskt).
Det är kvickt, roligt, sorgligt, sexigt och oerhört smart. Oerhört smart.
Sa jag intelligent?
Ett extrapar att älska är Åsa (som Simona döpte henne till långt innan vi träffades, en underbar kvickkäftad karaktär som är Natalias bästa vän) och Michel - som är Davids närmaste man.
Jag älskar alla hennes böcker, men den här slår faktiskt allihop.
Hennes romance blir annorlunda i en modern tappning och jag tror att En enda natt kommer att bli höstens megasnackis.
Följ hennes nya blogg på "Books & Dreams"
Klicka här.
Hurra och grattis till din fjärde release, Simona!
Jag älskar En enda natt.
Ni som följer mig vet att vi är vänner, riktigt goda vänner, och sådana kan jag inte bli avundsjuk på. Istället gläds jag åt att någon jag känner är så där galet begåvad, annars hade jag lätt kunnat färgas gröööön av den här läsupplevelsen.
För som Simona Ahrnstedt skriver!
Intrigen är fantastisk:
Maktkamp mellan två familjer, och i varsin ringhörna står David och Natalia.
En av dem är en knösrik uppkoppling (behöver jag säga hur het han är?), den andra en adelskvinna med arv och tradition som ledord (rätt het hon också, faktiskt).
Det är kvickt, roligt, sorgligt, sexigt och oerhört smart. Oerhört smart.
Sa jag intelligent?
Ett extrapar att älska är Åsa (som Simona döpte henne till långt innan vi träffades, en underbar kvickkäftad karaktär som är Natalias bästa vän) och Michel - som är Davids närmaste man.
Jag älskar alla hennes böcker, men den här slår faktiskt allihop.
Hennes romance blir annorlunda i en modern tappning och jag tror att En enda natt kommer att bli höstens megasnackis.
Följ hennes nya blogg på "Books & Dreams"
Klicka här.
Hurra och grattis till din fjärde release, Simona!
tisdag 19 augusti 2014
Jag älskar mitt nya manus,
och har det i huvudet precis hela tiden. Man kan säga att jag är där, inte här.
Som vanligt har jag slängt ut mina karaktärer i världen, men det är också allt jag tänker berätta än så länge.
Men det börjar redan detaljplaneras, trots att utgivningen är först i vår.
Min redaktör mailar och vill ha texter hon kan bearbeta till kataloger och annan införsäljning. Omslaget jobbas det med as we speak, och jag skriver och skriver på för att få det "nya" manuset på hyfsad plats 15 september.
Om man som jag bestämmer sig för att göra om en tredjedel, som påverkar tretredjedelar, skapar man sig ett litet helvete, för att vara ärlig.
Men det bli gaalet bra, och just det jag saknade finns med nu.
Hurra, hurra, hurra för det!
Nu väntar en heldag i skrivsoffan, samtidigt som jag njuter av att Sonjas sista vilja - eller Sommerfreundinnen som den heter på tyska - ligger på 31 plats på Der Spiegels bästsäljarlista (13 veckor på listan).
Det är faktiskt rätt fantastiskt.
(Och när jag skriver sådant brukar jag åka ut.)
Nu kör vi. Mot 15 september.
Tjohej!
Som vanligt har jag slängt ut mina karaktärer i världen, men det är också allt jag tänker berätta än så länge.
Men det börjar redan detaljplaneras, trots att utgivningen är först i vår.
Min redaktör mailar och vill ha texter hon kan bearbeta till kataloger och annan införsäljning. Omslaget jobbas det med as we speak, och jag skriver och skriver på för att få det "nya" manuset på hyfsad plats 15 september.
Om man som jag bestämmer sig för att göra om en tredjedel, som påverkar tretredjedelar, skapar man sig ett litet helvete, för att vara ärlig.
Men det bli gaalet bra, och just det jag saknade finns med nu.
Hurra, hurra, hurra för det!
Nu väntar en heldag i skrivsoffan, samtidigt som jag njuter av att Sonjas sista vilja - eller Sommerfreundinnen som den heter på tyska - ligger på 31 plats på Der Spiegels bästsäljarlista (13 veckor på listan).
Det är faktiskt rätt fantastiskt.
(Och när jag skriver sådant brukar jag åka ut.)
Nu kör vi. Mot 15 september.
Tjohej!
måndag 18 augusti 2014
Bra dag,
trots huvudvärk och sen uppgång.
Jag skrev fram till tre, tog en tur till Farsta centrum och sedan har jag plockat lite i mina garderober, lagat mat: massor med grönsaker och kyckling, och nu ska jag läsa Tara innan jag tittar på Idol.
Idol.
Detta underbara program. I alla fall under uttagningarna.
Jag tänker fortfarande på att Anders Bagge frågade mig om vi kunde bli vänner på Facebook.
Vi blev aldrig det för när jag skulle svara JA TACK JÄTTEGÄRNA hade han tagit tillbaka frågan.
Antagligen fel Åsa Hellberg.
Men för ett ögonblick var vi kompisar, Anders och jag, och det känns fint.
Hur mår ni, är ni tillbaka på jobbet?
Jag skrev fram till tre, tog en tur till Farsta centrum och sedan har jag plockat lite i mina garderober, lagat mat: massor med grönsaker och kyckling, och nu ska jag läsa Tara innan jag tittar på Idol.
Idol.
Detta underbara program. I alla fall under uttagningarna.
Jag tänker fortfarande på att Anders Bagge frågade mig om vi kunde bli vänner på Facebook.
Vi blev aldrig det för när jag skulle svara JA TACK JÄTTEGÄRNA hade han tagit tillbaka frågan.
Antagligen fel Åsa Hellberg.
Men för ett ögonblick var vi kompisar, Anders och jag, och det känns fint.
Hur mår ni, är ni tillbaka på jobbet?
Dagens hiss går till
Peter Jezewski (Boppers, if you remember) som berättar om sitt alkoholmissbruk i dagens Aftonblad. Heja!
Och när vi ändå är inne på det: Ann Söderlund och Sanna Lundell gör tre program på temat medberoende på Tv3 i höst. Strålande initiativ och därför hissas de två också idag. Heja!
Själv har jag huvudvärk och för att råda bot på det gick jag inte upp klockan sex utan somnade om. Några gånger.
Jättenågra gånger.
Men nu dricker jag kaffe och laddar inför dagens två skrivpass.
Hela den här veckan handlar om det och jag känner redan att det kommer att bli hur bra som helst.
Hurra!
Och när vi ändå är inne på det: Ann Söderlund och Sanna Lundell gör tre program på temat medberoende på Tv3 i höst. Strålande initiativ och därför hissas de två också idag. Heja!
Själv har jag huvudvärk och för att råda bot på det gick jag inte upp klockan sex utan somnade om. Några gånger.
Jättenågra gånger.
Men nu dricker jag kaffe och laddar inför dagens två skrivpass.
Hela den här veckan handlar om det och jag känner redan att det kommer att bli hur bra som helst.
Hurra!
söndag 17 augusti 2014
God förmiddag.
En ledig söndag i förorten. Jag har läst sedan klockan sex i morse och idag är det tvätt av höstgarderob som står på to do-listan. Ni vet, bara tvätta igenom det som har legat i skåpet ett tag, så att det doftar fräscht nu när man äntligen kan skönja hur användbara koftor och jeans kommer att vara inom kort.
Och så kommer strumporna att åka med.
Jag har inte haft på mig ett enda par sedan i maj, tycker att mina fötter är betydligt gladare utan. Idag tänkte jag att de skulle få ett bad och nytt nagellack. Perfekt söndagspifferi.
Fingernaglarna struntar jag i.
Jag ska ändå bara skriva kommande vecka.
En hel vecka utan några avbrott känns som en dröm.
Fyra veckor kvar till deadline och jag behöver öka tempot.
Hurra!
Och så kommer strumporna att åka med.
Jag har inte haft på mig ett enda par sedan i maj, tycker att mina fötter är betydligt gladare utan. Idag tänkte jag att de skulle få ett bad och nytt nagellack. Perfekt söndagspifferi.
Fingernaglarna struntar jag i.
Jag ska ändå bara skriva kommande vecka.
En hel vecka utan några avbrott känns som en dröm.
Fyra veckor kvar till deadline och jag behöver öka tempot.
Hurra!
lördag 16 augusti 2014
Så, då drar jag strax och hämtar
Jonathan och Linnéa.
Som vanligt har jag hetsat upp mig över småflugorna som jag fortfarande inte är av med. Mest verkar de härja i badrummet just nu och den lilla äggkoppen som står på handfatet är fylld av äckliga gulaktiga små kryp.
Jag har hällt kokande vatten i avloppen, ättika och diskmedel men har egentligen ingen aning om var de kommer ifrån. Här är totalt renskurat och inte en frukt har kommit in sedan jag upptäckte flugorna för ett par veckor sedan.
Jaja, som någon sa, det blir höst och då försvinner de.
Komsi hösten, komsi komsi.
Idag har jag på mig jeans för första gången sedan i maj.
Både för att de passar numera och för att det är svalt nog ute.
Hurra.
Som vanligt har jag hetsat upp mig över småflugorna som jag fortfarande inte är av med. Mest verkar de härja i badrummet just nu och den lilla äggkoppen som står på handfatet är fylld av äckliga gulaktiga små kryp.
Jag har hällt kokande vatten i avloppen, ättika och diskmedel men har egentligen ingen aning om var de kommer ifrån. Här är totalt renskurat och inte en frukt har kommit in sedan jag upptäckte flugorna för ett par veckor sedan.
Jaja, som någon sa, det blir höst och då försvinner de.
Komsi hösten, komsi komsi.
Idag har jag på mig jeans för första gången sedan i maj.
Både för att de passar numera och för att det är svalt nog ute.
Hurra.
Jag var på Forum
och "fick" (tjatade mig till, den hade haft en ovanligt strykande åtgång) Simonas senaste bok, den som kommer ut nästa vecka, som jag ska läsa idag. Hela dagen, med ett urtrevligt avbrott när vi ska åka till Jonathans farmor och extrafarfar (sonen är vuxen och jag tänker härmed kalla honom vid namn i bloggen).
Simona skriver kärleksromaner.
Jag älskar kärleksromaner.
Speciellt hennes.
Grym dag i förorten (dessutom regnar det. Hurra!)
Simona skriver kärleksromaner.
Jag älskar kärleksromaner.
Speciellt hennes.
Grym dag i förorten (dessutom regnar det. Hurra!)
fredag 15 augusti 2014
Igår
torsdag 14 augusti 2014
Kvällens film går på femman
klockan åtta.
Huset vid sjön, med Sandra Bullock och Keanu Reeves.
Det får avsluta en produktiv dag. Jag har skrivit och rensat garderober, och är skönt trött.
Jag har svårt att komma in på Netflix emellanåt, har ni det också?
Huset vid sjön, med Sandra Bullock och Keanu Reeves.
Det får avsluta en produktiv dag. Jag har skrivit och rensat garderober, och är skönt trött.
Jag har svårt att komma in på Netflix emellanåt, har ni det också?
Alltså det där med karaktärer.
Jag gillar mina. Allihop. Även de som gör misstag, de som är kompletta egon och de som är dramatiska.
Mina manus är helt och hållet karaktärsdrivna, vilket betyder att handlingen är viktig men att den skulle vara totalt ointressant om inte mina människor fanns i den. Det är bara deras handlingar, tankar och känslor som driver handlingen framåt.
Om jag får beröm för något så är det just människorna i mina böcker, att de är lätta att tycka om. Och jag tänker att vi ska prata om just det idag; vad man kan tänka på när man vill skapa en karaktär som andra kan tycka om. Alltså i underhållningslitteraturen, är bäst att säga, för det är där karaktärer måste vara lätta att ta till sig.
Och som vanligt är jag inget facit, jag dryftar bara mina egna tankar. Okej?
Om vi tänker oss till exempel flygvärdinnan Susanne, från Sonjaböckerna, så har hon tillräckligt mycket emot sig från början för att läsarna INTE ska gilla henne.
Hon är snygg som tusan, rapp i käften, ligger runt med gifta män, blir snorrik, flyttar till ett annat land och så vidare utan att avslöja för mycket för er som inte har läst boken.
Svårigheten med en karaktär som hennes är att behålla allt det som är uppseendeväckande - som läsarna kan hata henne för - och samtidigt ge henne egenskaper som blir viktigare än hennes långa ben och tjocka långa blonda hår (hur nu något kan vara viktigare än det suckar författaren som har drömt om både och i hela sitt liv) eftersom de flesta irriterar sig på det alltför perfekta.
Tankar, känslor och handlingar är det som avgör.
Tankarna ska vara självreflekterande men utan att karaktären gör sig själv till ett offer. Om man vill göra en karaktär omtyckt får den tycka synd om sig själv i en enda mening (lite överdrivet men ni förstår.)
Typ 1: En person som har brutit båda benen kan inte bara ligga still på sjukhuset och vara ledsen, den måste med jävlar anamma upp och gå.
Typ 2: En person som har gjort slut med Pia kan inte bara sitta och tänka på vilken dålig människa den är som har gjort slut med Pia (det är både offer och ego, hu!) utan måste tänka/säga eller göra något som visar att det kanske var synd men uppenbarligen det enda rätta, och förhoppningsvis kommer Pia över det.
Typ 3: Din gifta älskling har gjort slut. Att gråta över en gift älskare/älskarinna är en Nejnejnej. I en sekund möjligtvis, sedan måste reflektionen och lärdomen komma. Fastna inte i att det är så synd om frun/mannen (offer och ego igen, tro mig) utan låt din karaktär borsta av sig karlfan och gå vidare med högt huvud och "aldrig mer."
Allt ska inte vara som i verkliga livet, vi beskriver en fantasi i underhållningslitteratur.
Om vi fortsätter att ta Susanne som exempel, så är hon en jättebra kompis, en doer som rätt osentimentalt tar tag i saker och ting . Hon står upp för sig själv och hon säger ifrån när någon gör något som hon inte gillar.
Det är en dimension av henne; om du ska skapa en karaktär som andra gillar, så måste den ha fler:
Susanne är också djupt osäker, känner sig tryggast ensam (igenkänningen på det) och vågar inte riktigt ta steget in i en famn. Hon är rädd för att bli sårad, rädd för att inte kunna tillräckligt och rädd för släppa taget om det gamla.
Och av våra känslor så är rädslor är bra (så länge de inte beskrivs offriga), det gör att vi andra kan känna igen oss. Sårbarhet är otroligt attraktivt (även i verkliga livet, men det är ett helt annat inlägg.)
Omtanke är bra. Jättebra.
Jävlar anamma är bra.
Ödmjukhet är också jättebra. Men inte så att det patetiskt. Om din karaktär gör något bra, så undvik till varje varje pris "tänk att lilla jag ..." Hu. Att förminska sig själv och en prestation är inte bara larvigt, vi gillar inte sådana karaktärer helt enkelt. Och det är ju gillandet vi pratar om här.
I dialog är egentligen det mesta tillåtet (ja, alltså nästan i alla fall), så länge din karaktär tar ansvar för det den säger.
Alltså kan det fara elakheter ur munnen, det viktiga är vad som händer efteråt, om din karaktär förstår att den har gjort fel, och att den - UTAN ATT VARA ETT OFFER - ställer saker och ting tillrätta.
Om du har en karaktär som är ego, så måste vi som läsare förstå varför. På riktigt förstå varför. Det måste, måste, måste finnas skäl till att en person gör saker som vi som läsare upplever som egoistiska (eller kanske elaka). Och de skälen måste vi författare berätta om. Vi måste alltså ge personen en ursäkt för sitt beteende. Återigen utan att göra någon till ett offer.
Vuxna människor har ansvar för sina egna liv och beteenden, och det vet läsaren och det måste du veta när du låter din karaktär vara egoistisk.
Underskatta inte handling när det gäller att göra en karaktär omtyckt. Små små gester. En klapp på en kind och några snälla ord kan göra en person varmare. Ett skratt, leenden, en omtänksam present likaså.
Ungefär så, tänker jag, lite kort eftersom jag har nya karaktärer att ta hand om.
Hur tänker du?
Mina manus är helt och hållet karaktärsdrivna, vilket betyder att handlingen är viktig men att den skulle vara totalt ointressant om inte mina människor fanns i den. Det är bara deras handlingar, tankar och känslor som driver handlingen framåt.
Om jag får beröm för något så är det just människorna i mina böcker, att de är lätta att tycka om. Och jag tänker att vi ska prata om just det idag; vad man kan tänka på när man vill skapa en karaktär som andra kan tycka om. Alltså i underhållningslitteraturen, är bäst att säga, för det är där karaktärer måste vara lätta att ta till sig.
Och som vanligt är jag inget facit, jag dryftar bara mina egna tankar. Okej?
Om vi tänker oss till exempel flygvärdinnan Susanne, från Sonjaböckerna, så har hon tillräckligt mycket emot sig från början för att läsarna INTE ska gilla henne.
Hon är snygg som tusan, rapp i käften, ligger runt med gifta män, blir snorrik, flyttar till ett annat land och så vidare utan att avslöja för mycket för er som inte har läst boken.
Svårigheten med en karaktär som hennes är att behålla allt det som är uppseendeväckande - som läsarna kan hata henne för - och samtidigt ge henne egenskaper som blir viktigare än hennes långa ben och tjocka långa blonda hår (hur nu något kan vara viktigare än det suckar författaren som har drömt om både och i hela sitt liv) eftersom de flesta irriterar sig på det alltför perfekta.
Tankar, känslor och handlingar är det som avgör.
Tankarna ska vara självreflekterande men utan att karaktären gör sig själv till ett offer. Om man vill göra en karaktär omtyckt får den tycka synd om sig själv i en enda mening (lite överdrivet men ni förstår.)
Typ 1: En person som har brutit båda benen kan inte bara ligga still på sjukhuset och vara ledsen, den måste med jävlar anamma upp och gå.
Typ 2: En person som har gjort slut med Pia kan inte bara sitta och tänka på vilken dålig människa den är som har gjort slut med Pia (det är både offer och ego, hu!) utan måste tänka/säga eller göra något som visar att det kanske var synd men uppenbarligen det enda rätta, och förhoppningsvis kommer Pia över det.
Typ 3: Din gifta älskling har gjort slut. Att gråta över en gift älskare/älskarinna är en Nejnejnej. I en sekund möjligtvis, sedan måste reflektionen och lärdomen komma. Fastna inte i att det är så synd om frun/mannen (offer och ego igen, tro mig) utan låt din karaktär borsta av sig karlfan och gå vidare med högt huvud och "aldrig mer."
Allt ska inte vara som i verkliga livet, vi beskriver en fantasi i underhållningslitteratur.
Om vi fortsätter att ta Susanne som exempel, så är hon en jättebra kompis, en doer som rätt osentimentalt tar tag i saker och ting . Hon står upp för sig själv och hon säger ifrån när någon gör något som hon inte gillar.
Det är en dimension av henne; om du ska skapa en karaktär som andra gillar, så måste den ha fler:
Susanne är också djupt osäker, känner sig tryggast ensam (igenkänningen på det) och vågar inte riktigt ta steget in i en famn. Hon är rädd för att bli sårad, rädd för att inte kunna tillräckligt och rädd för släppa taget om det gamla.
Och av våra känslor så är rädslor är bra (så länge de inte beskrivs offriga), det gör att vi andra kan känna igen oss. Sårbarhet är otroligt attraktivt (även i verkliga livet, men det är ett helt annat inlägg.)
Omtanke är bra. Jättebra.
Jävlar anamma är bra.
Ödmjukhet är också jättebra. Men inte så att det patetiskt. Om din karaktär gör något bra, så undvik till varje varje pris "tänk att lilla jag ..." Hu. Att förminska sig själv och en prestation är inte bara larvigt, vi gillar inte sådana karaktärer helt enkelt. Och det är ju gillandet vi pratar om här.
I dialog är egentligen det mesta tillåtet (ja, alltså nästan i alla fall), så länge din karaktär tar ansvar för det den säger.
Alltså kan det fara elakheter ur munnen, det viktiga är vad som händer efteråt, om din karaktär förstår att den har gjort fel, och att den - UTAN ATT VARA ETT OFFER - ställer saker och ting tillrätta.
Om du har en karaktär som är ego, så måste vi som läsare förstå varför. På riktigt förstå varför. Det måste, måste, måste finnas skäl till att en person gör saker som vi som läsare upplever som egoistiska (eller kanske elaka). Och de skälen måste vi författare berätta om. Vi måste alltså ge personen en ursäkt för sitt beteende. Återigen utan att göra någon till ett offer.
Vuxna människor har ansvar för sina egna liv och beteenden, och det vet läsaren och det måste du veta när du låter din karaktär vara egoistisk.
Underskatta inte handling när det gäller att göra en karaktär omtyckt. Små små gester. En klapp på en kind och några snälla ord kan göra en person varmare. Ett skratt, leenden, en omtänksam present likaså.
Ungefär så, tänker jag, lite kort eftersom jag har nya karaktärer att ta hand om.
Hur tänker du?
onsdag 13 augusti 2014
Jag kan på riktigt
snöa in på grejer.
Till exempel min elräkning.
När jag bodde i min gamla lägenhet, den jag sålde, hade jag bekymmer för att jag tyckte att den var så hög. Alltså elräkningen, inte lägenheten.
Förvisso hade vi 1700 datorer, 33 tv-apparater och alltmöjligt, alltmöjligt som stod påslagna jämt, men ändå.
Handdukstorken var en tjuv, kom jag på, och med att ha den avstängd tjänade jag nog trehundra hundra varje år. Jag bytte ut alla lampor; ytterligare en hundring eller så. Med små små detaljer kom jag ned i summor som fortfarande var för höga, men som jag hel enkelt var tvungen att leva med.
Utan min teve blir det inga böcker.
Punkt.
Här, i nya lägenheten, är räkningarna alldeles normala. Trots att vi använder våra elektriska prylar lika mycket.
Förbrukningen här är en tredjedel lägre än i gamla lägenheten. Det måste vara kylskåpet. Och spisen. Nytt drar mindre.
Jag smackar i alla fall förtjust och tänker klänning, så småningom.
Om jag fortsätter vara lika insnöad på mitt andra sparobjekt, bensinpriset, som jag är just nu (och som Nisse skakar på huvudet åt), kanske jag kan tjäna 25 kronor per tank där även fortsättningsvis. Det blir också en klänning till sist.
Det var områdena jag är petnoga med.
Två stycken.
Av alla som finns att vara noggrann med.
Snåljåp kan man verkligen inte kalla mig.
(Såg ni hur snyggt coach Hellberg gjorde det sista? Hon kallade sig själv inte snål, istället för en slösamaja. Hur skicklig är hon inte, den kvinnan.)
Till exempel min elräkning.
När jag bodde i min gamla lägenhet, den jag sålde, hade jag bekymmer för att jag tyckte att den var så hög. Alltså elräkningen, inte lägenheten.
Förvisso hade vi 1700 datorer, 33 tv-apparater och alltmöjligt, alltmöjligt som stod påslagna jämt, men ändå.
Handdukstorken var en tjuv, kom jag på, och med att ha den avstängd tjänade jag nog trehundra hundra varje år. Jag bytte ut alla lampor; ytterligare en hundring eller så. Med små små detaljer kom jag ned i summor som fortfarande var för höga, men som jag hel enkelt var tvungen att leva med.
Utan min teve blir det inga böcker.
Punkt.
Här, i nya lägenheten, är räkningarna alldeles normala. Trots att vi använder våra elektriska prylar lika mycket.
Förbrukningen här är en tredjedel lägre än i gamla lägenheten. Det måste vara kylskåpet. Och spisen. Nytt drar mindre.
Jag smackar i alla fall förtjust och tänker klänning, så småningom.
Om jag fortsätter vara lika insnöad på mitt andra sparobjekt, bensinpriset, som jag är just nu (och som Nisse skakar på huvudet åt), kanske jag kan tjäna 25 kronor per tank där även fortsättningsvis. Det blir också en klänning till sist.
Det var områdena jag är petnoga med.
Två stycken.
Av alla som finns att vara noggrann med.
Snåljåp kan man verkligen inte kalla mig.
(Såg ni hur snyggt coach Hellberg gjorde det sista? Hon kallade sig själv inte snål, istället för en slösamaja. Hur skicklig är hon inte, den kvinnan.)
Jag har satt på mig en tjocktröja,
tänker dra en filt över mig, och slumra i soffan en timma.
Än så länge idag har jag plockat undan smågrejer, sopat golv, dragit igång en diskmaskin, vädrat, bäddat, torkat av i kök och badrum, och inte skrivit ett enda ord.
Den här dagen går inte fort, trots att jag inte drack en droppe igår.
Däremot åt jag rätt mycket socker, och min kropp blir trött av det känns det som.
Eller så är det bara ovanan att vara på krogen till halv tolv.
Men det var det värt, jag tar nya tag senare idag när jag dessutom ska tvätta.
Tjoho och god natt.
Än så länge idag har jag plockat undan smågrejer, sopat golv, dragit igång en diskmaskin, vädrat, bäddat, torkat av i kök och badrum, och inte skrivit ett enda ord.
Den här dagen går inte fort, trots att jag inte drack en droppe igår.
Däremot åt jag rätt mycket socker, och min kropp blir trött av det känns det som.
Eller så är det bara ovanan att vara på krogen till halv tolv.
Men det var det värt, jag tar nya tag senare idag när jag dessutom ska tvätta.
Tjoho och god natt.
Fantastisk kväll
På Griffins. Vi blev mottagna med skumpa, små förrätter och Jonathan fick en kokbok av Christian.
En härlig, härlig 20-årskväll.
En härlig, härlig 20-årskväll.
Här är desserten, och vi kan väl säga att vi slogs om den.
(Marängsviss Extraordinair. Galet gott. Galet!)
tisdag 12 augusti 2014
Så här dags för 20 år sedan,
misstänker jag att vi hade kommit från förlossningen till BB.
Jag snittades efter 30 timmar, och vi var båda lite trötta. Han var stor. 4695 gram, och 56 centimer lång. Långt mörkt hår.
Första gången vi var tvungna att klippa det var han bara tre månader. Då hängde luggen ned i ögonen och jag fick hålla upp hans huvud stilla medan frisörskan klippte.
Just nu tittar jag på hans gamla hälsokort.
När han var 4 veckor hade han gått upp till 6380.
När han var 1 månad och tre veckor: 7860
När han var 2 månader och en vecka 8980
När han var 2 månader och tre veckor: 9750 och 67, 2 centimeter.
True story.
Världens finaste barn.
Både som vuxen och liten.
Klockan halv sex ska vi äta jordgubbstårta och dricka ett glas skumpa hos Nisse.
Halv nio äter vi middag på Griffin´s.
Det kommer att bli en härlig födelsedagskväll.
Jag snittades efter 30 timmar, och vi var båda lite trötta. Han var stor. 4695 gram, och 56 centimer lång. Långt mörkt hår.
Första gången vi var tvungna att klippa det var han bara tre månader. Då hängde luggen ned i ögonen och jag fick hålla upp hans huvud stilla medan frisörskan klippte.
Just nu tittar jag på hans gamla hälsokort.
När han var 4 veckor hade han gått upp till 6380.
När han var 1 månad och tre veckor: 7860
När han var 2 månader och en vecka 8980
När han var 2 månader och tre veckor: 9750 och 67, 2 centimeter.
True story.
Världens finaste barn.
Både som vuxen och liten.
Klockan halv sex ska vi äta jordgubbstårta och dricka ett glas skumpa hos Nisse.
Halv nio äter vi middag på Griffin´s.
Det kommer att bli en härlig födelsedagskväll.
Jag älskade Mork and Mindy.
Senast jag såg hans oerhörda talang var i Good will hunting, hundra år efter alla andra, för bara några månader sedan.
Ledsamt att höra att Robin Williams valt att ta sitt liv.
måndag 11 augusti 2014
Ibland tänker jag att jag ska
sluta googla mina titlar, men det är ju så roligt att läsa det som skrivs.
Oftast.
Idag blev jag arg och ledsen eftersom någon gick till, som jag upplevde det, personangrepp. Jag tänker inte länka, men recensionen från ett annat land handlade mer om min bakgrund som coach och det jag beskriver i min första bok (som hon har googlat sig till), än om den hon just läst.
Ibland skulle jag vilja sätta mina skor på andras fötter och be dem gå en mil, men väljer att vara tyst i kommentarsfälten.
Jag ylar irriterat här istället.
Måndag. Underbart osoligt väder.
Hurra.
Nu kör vi.
Mot deadline 15 september.
Kämpa Hellberg. Skit i dem som inte begriper bättre!
Oftast.
Idag blev jag arg och ledsen eftersom någon gick till, som jag upplevde det, personangrepp. Jag tänker inte länka, men recensionen från ett annat land handlade mer om min bakgrund som coach och det jag beskriver i min första bok (som hon har googlat sig till), än om den hon just läst.
Ibland skulle jag vilja sätta mina skor på andras fötter och be dem gå en mil, men väljer att vara tyst i kommentarsfälten.
Jag ylar irriterat här istället.
Måndag. Underbart osoligt väder.
Hurra.
Nu kör vi.
Mot deadline 15 september.
Kämpa Hellberg. Skit i dem som inte begriper bättre!
söndag 10 augusti 2014
Jag får så ofantligt fina kommentarer,
till exempel:
"Hej Åsa!
Träffade dig på Strand Hotell i lilla Borgholm då Borgholmsbokhandel hade författarkväll.
När jag hörde dig prata och den glädjen som du gav oss i rummet kände jag att jag måste läsa din bok. Men dagarna har rullat på och i först i torsdags öppnade jag En liten värld..... och den var helt underbar :-)
Det stämde som du sa till mig att jag behövde den boken, och det blev verkligen mycket kärlek.
Tack för en jättebra bok.
Hälsningar Anna-Karin från Öland "
Tusen tack, Anna-Karin!
Fattar ni vilket jobb jag har?
Världens bästa!
Och för er andra som vill ha glädje, kärlek och förhoppningsvis lite klokhet (eftersom Simona är med); kom till Simonas och mitt seminarium, All you need is love, på bokmässan.
Lördag klockan 12.00.
Välkomna!
Åsas frågelåda.
Jag älskar när jag får frågor om mitt skrivande. Med tanke på att jag säljer en och annan bok så är det alltför sällan, tycker jag.
Alltså, heja Susanne, som igår frågade om jag skickade mina manus till flera förlag och om jag hade blivit refuserad.
Mitt första manus var Casanovas kvinna. En story som jag visste att jag var ensam om, men det är ju inte alltid det räcker.
Jag skickade det till två förlag; Kalla kulor och Forum (faktiskt.)
Inom bara ett par veckor hörde Kalla kulor av sig, och efter ytterligare två var det klart.
Forum hörde av sig med en standardrefusering en månad senare, men det brydde jag mig förstås inte om ett dugg.
Sonjas sista vilja, skickade jag först enbart till Bra Böcker, eftersom jag har en väninna som jobbade där och som hade frågat om de fick se manuset före någon annan.
Hon i sin tur lämnade det till en förläggare, och när han läste alldeles för sakta (för mig som studsade av nervositet) så skickade jag det också till Norstedts.
Då blev det fart på BBB och vi hann skriva avtal innan jag fick en refusering från Norstedts, (standard med ett datum som var satt till och med innan de fick manuset). Återigen behövde jag inte bry mig, jag var jätteglad för att Bra Böcker skulle ge ut Sonjas sista vilja och sedan Sonjas hemlighet.
När så förlaget la ned verksamheten blev det bekymmersamt. Vad skulle jag göra nu? Jag hade förstått att ett nytt förlag säkerligen inte var intresserad av att ge ut tredje delen av Sonja, så jag påbörjade ett nytt manus; En liten värld.
Eftersom mitt andra intresse, utöver att skriva böcker, är att stå på en scen och prata om dem, var jag inbjuden att föreläsa på Bokens dag i Karlskoga.
I publiken satt en förläggare från Forum. Hon gillade det hon hörde och såg av mig på scenen (och troligtvis att det var lång kö till min signering), och skaffade mina två Sonjor som hon åkte hem och läste. Sedan ringde hon mig ett par dagar senare och bjöd på lunch.
Vi bestämde att hon skulle få läsa manuset till En liten värld, när jag hade skrivit klart det en månad senare, i slutet av december 2012.
I början av januari ringde hon och sa Forum gärna ville ge ut min bok.
Och närmare 30 tusen böcker senare är det en rätt bra historia.
Så. Två refuser men samtidigt antagen.
Här tänkte jag skriva något ödmjukt (?) om tur, men jag tog bort det.
Jag har banne jobbat, offrat och slitit som ett djur för varje bok.
Fy satan vad jag har jobbat.
Tur?
Bah!
Och Susanne; tack för frågan och lycka till!
Alltså, heja Susanne, som igår frågade om jag skickade mina manus till flera förlag och om jag hade blivit refuserad.
Mitt första manus var Casanovas kvinna. En story som jag visste att jag var ensam om, men det är ju inte alltid det räcker.
Jag skickade det till två förlag; Kalla kulor och Forum (faktiskt.)
Inom bara ett par veckor hörde Kalla kulor av sig, och efter ytterligare två var det klart.
Forum hörde av sig med en standardrefusering en månad senare, men det brydde jag mig förstås inte om ett dugg.
Sonjas sista vilja, skickade jag först enbart till Bra Böcker, eftersom jag har en väninna som jobbade där och som hade frågat om de fick se manuset före någon annan.
Hon i sin tur lämnade det till en förläggare, och när han läste alldeles för sakta (för mig som studsade av nervositet) så skickade jag det också till Norstedts.
Då blev det fart på BBB och vi hann skriva avtal innan jag fick en refusering från Norstedts, (standard med ett datum som var satt till och med innan de fick manuset). Återigen behövde jag inte bry mig, jag var jätteglad för att Bra Böcker skulle ge ut Sonjas sista vilja och sedan Sonjas hemlighet.
När så förlaget la ned verksamheten blev det bekymmersamt. Vad skulle jag göra nu? Jag hade förstått att ett nytt förlag säkerligen inte var intresserad av att ge ut tredje delen av Sonja, så jag påbörjade ett nytt manus; En liten värld.
Eftersom mitt andra intresse, utöver att skriva böcker, är att stå på en scen och prata om dem, var jag inbjuden att föreläsa på Bokens dag i Karlskoga.
I publiken satt en förläggare från Forum. Hon gillade det hon hörde och såg av mig på scenen (och troligtvis att det var lång kö till min signering), och skaffade mina två Sonjor som hon åkte hem och läste. Sedan ringde hon mig ett par dagar senare och bjöd på lunch.
Vi bestämde att hon skulle få läsa manuset till En liten värld, när jag hade skrivit klart det en månad senare, i slutet av december 2012.
I början av januari ringde hon och sa Forum gärna ville ge ut min bok.
Och närmare 30 tusen böcker senare är det en rätt bra historia.
Så. Två refuser men samtidigt antagen.
Här tänkte jag skriva något ödmjukt (?) om tur, men jag tog bort det.
Jag har banne jobbat, offrat och slitit som ett djur för varje bok.
Fy satan vad jag har jobbat.
Tur?
Bah!
Och Susanne; tack för frågan och lycka till!
lördag 9 augusti 2014
Jag tänker att om jag
skriver 100 ord idag är jag nöjd.
Skriver jag ytterligare 100 i morgon vore det toppen.
Det betyder egentligen att jag bara har kontakt med manuset, inget mer, men det i sig brukar vara fruktsamt.
Jag står inför grejer som behöver lösas (som om det var något nytt ...) och jag oroar mig fortfarande för att jag inte har löst saker och ting i huvudet, trots att jag vet att det aldrig någonsin har skett; att jag alltid måste skriva mig fram till dem.
Det är det där med att lita på min egen process.
Och jag behöver egentligen vara ledig på helgerna. Medan ni förhoppningsvis har ledigt i flera veckor i sommar, så funkar inte det i det här jobbet, i alla fall inte om man ska komma ut under våren.
Istället tänker jag återigen vara helt ledig i januari. I år låg jag i en månad i soffan och såg på Vita huset ... Det var en grym semester.
Hoppas det funkar även 2015.
Nu mot 100 ord.
Det borde rimligtvis ta en kvart.
Skriver jag ytterligare 100 i morgon vore det toppen.
Det betyder egentligen att jag bara har kontakt med manuset, inget mer, men det i sig brukar vara fruktsamt.
Jag står inför grejer som behöver lösas (som om det var något nytt ...) och jag oroar mig fortfarande för att jag inte har löst saker och ting i huvudet, trots att jag vet att det aldrig någonsin har skett; att jag alltid måste skriva mig fram till dem.
Det är det där med att lita på min egen process.
Och jag behöver egentligen vara ledig på helgerna. Medan ni förhoppningsvis har ledigt i flera veckor i sommar, så funkar inte det i det här jobbet, i alla fall inte om man ska komma ut under våren.
Istället tänker jag återigen vara helt ledig i januari. I år låg jag i en månad i soffan och såg på Vita huset ... Det var en grym semester.
Hoppas det funkar även 2015.
Nu mot 100 ord.
Det borde rimligtvis ta en kvart.
fredag 8 augusti 2014
Underbar början på en dag,
inomhustemperaturen visar på 20 grader och med balkongdörren öppen så är det det riktigt svalt i skrivsoffan.
Alltså sätter jag fart direkt, innan det blir varmare.
Utöver mitt skrivliv, som tar det mesta av min tid just nu, så har jag fortfarande problem med småflugor.
Det är kliniskt rent, jag har hällt kokande vatten in avloppen - även i badrummet eftersom jag har flugor där också, ättika och diskmedel. Ändå fångar jag dussinet flugor i min fina honung/vinäger/vatten/diskmelesdroppefälla både i köket och badrummet varje dag.
Någon som har fler tips?
Alltså sätter jag fart direkt, innan det blir varmare.
Utöver mitt skrivliv, som tar det mesta av min tid just nu, så har jag fortfarande problem med småflugor.
Det är kliniskt rent, jag har hällt kokande vatten in avloppen - även i badrummet eftersom jag har flugor där också, ättika och diskmedel. Ändå fångar jag dussinet flugor i min fina honung/vinäger/vatten/diskmelesdroppefälla både i köket och badrummet varje dag.
Någon som har fler tips?
torsdag 7 augusti 2014
God morgon.
Jag vaknade av åskan strax innan klockan sex, men det gjorde inte så mycket eftersom jag ändå skulle upp vid den tiden.
Halv tio ska jag sitta i sminket och piffas till, eller snarare totalförändras, inför fotograferingen av "Sara".
Jag ska återigen vara en karaktär på omslaget, men den här gången en som inte är så lik mig. Så är planen just nu i alla fall.
Personen är en klänningstyp och därför packar jag alla jag har, sedan får de som bestämmer (omslagsdesignern och fotografen) välja. Jag vet inte alls vad som passar och har mer mönstrat än enfärgat i garderoben, vilket kanske inte alls är bra.
Återigen; jag tar med allt jag har, plus skor och smycken, något funkar säkert.
I Farsta stinker det brandrök, trots att vi är 25 mil från brandområdet.
Tyvärr verkar regnet ha hamnat här istället för i Västmanland. Jag tycker att det vore på sin plats med regn i hela Sverige.
Halv tio ska jag sitta i sminket och piffas till, eller snarare totalförändras, inför fotograferingen av "Sara".
Jag ska återigen vara en karaktär på omslaget, men den här gången en som inte är så lik mig. Så är planen just nu i alla fall.
Personen är en klänningstyp och därför packar jag alla jag har, sedan får de som bestämmer (omslagsdesignern och fotografen) välja. Jag vet inte alls vad som passar och har mer mönstrat än enfärgat i garderoben, vilket kanske inte alls är bra.
Återigen; jag tar med allt jag har, plus skor och smycken, något funkar säkert.
I Farsta stinker det brandrök, trots att vi är 25 mil från brandområdet.
Tyvärr verkar regnet ha hamnat här istället för i Västmanland. Jag tycker att det vore på sin plats med regn i hela Sverige.
onsdag 6 augusti 2014
Herregud,
vad trött jag är på den här sommaren.
Giv mig höst!
Eller i alla fall svala nätter.
Just nu ligger jag med balkongdörren öppen och ändå är det 25 grader när jag vaknar. Och jag behöver ingen väckarklocka för det sköter flugorna.
De som använder min kropp till att kliva runt på
Mitt hat mot flugor vet inga gränser.
Just nu har jag tusentals småflugor som jag dränker varje dag, och var de kommer ifrån vet jag inte för mitt kök är kliniskt rent. Igår körde jag diskmedelochkokandevattenknepet i avloppet, ifall de nu har fått för sig att det har varit en bra äggläggningsplats.
Hatar flugor.
Hatar.
Kära höst, komsi, komsi.
Jag är nära ett sammanbrott!
Giv mig höst!
Eller i alla fall svala nätter.
Just nu ligger jag med balkongdörren öppen och ändå är det 25 grader när jag vaknar. Och jag behöver ingen väckarklocka för det sköter flugorna.
De som använder min kropp till att kliva runt på
Mitt hat mot flugor vet inga gränser.
Just nu har jag tusentals småflugor som jag dränker varje dag, och var de kommer ifrån vet jag inte för mitt kök är kliniskt rent. Igår körde jag diskmedelochkokandevattenknepet i avloppet, ifall de nu har fått för sig att det har varit en bra äggläggningsplats.
Hatar flugor.
Hatar.
Kära höst, komsi, komsi.
Jag är nära ett sammanbrott!
tisdag 5 augusti 2014
Jag har i hela mitt liv
trott att jag har tunna hårstrån, men idag hos frisören fick jag höra att det har jag inte alls det.
Däremot har jag inte så många, ergo tunnhårig.
Men tydligen har jag ett gäng på utväxt.
Tack och lov.
Jag har tappat massor under några stressiga år.
Men med bra mående kommer det tydligen tillbaka, så jag mår väl bra då helt enkelt.
Precis som jag har misstänkt ett tag.
Tjohooo.
I morgon är det full rulle igen.
Jag ska skriva, vilket jag inte gjorde idag eftersom annat skrivrelaterat som brådskade fick gå före, Jag ska också tvätta, måla naglar inför fotograferingen och dessutom behöver jag ge mig själv ett par ögonbryn.
Det var väl det.
Tisdag.
Jag sitter i soffan och sjunger med.
Däremot har jag inte så många, ergo tunnhårig.
Men tydligen har jag ett gäng på utväxt.
Tack och lov.
Jag har tappat massor under några stressiga år.
Men med bra mående kommer det tydligen tillbaka, så jag mår väl bra då helt enkelt.
Precis som jag har misstänkt ett tag.
Tjohooo.
I morgon är det full rulle igen.
Jag ska skriva, vilket jag inte gjorde idag eftersom annat skrivrelaterat som brådskade fick gå före, Jag ska också tvätta, måla naglar inför fotograferingen och dessutom behöver jag ge mig själv ett par ögonbryn.
Det var väl det.
Tisdag.
Jag sitter i soffan och sjunger med.
Inget manusarbete än så länge,
istället har jag hjälpt Polen med lite bakgrundsinformation och bilder, inför releasen där i oktober.
Och så preppar vi för torsdagens fotografering som kommer att ske i en studio.
Jag kan inte berätta ett dugg mer än att det ska bli superroligt, att sminkösen är grym och att fotografen gör underverk.
Jag ÄLSKAR romantisk komedi!
Hos mig åskar det och för tillfället ösregnar det.
Underbart.
Kan vi hoppas att det även landar över skogbranden?
Vid halv fyra ska jag till frissan, i en för mig ny salong i Globen.
Jag är trött på att bli nonchalant bemött på den jag gått till i flera år i Farsta.
Tjingeling!
Och så preppar vi för torsdagens fotografering som kommer att ske i en studio.
Jag kan inte berätta ett dugg mer än att det ska bli superroligt, att sminkösen är grym och att fotografen gör underverk.
Jag ÄLSKAR romantisk komedi!
Hos mig åskar det och för tillfället ösregnar det.
Underbart.
Kan vi hoppas att det även landar över skogbranden?
Vid halv fyra ska jag till frissan, i en för mig ny salong i Globen.
Jag är trött på att bli nonchalant bemött på den jag gått till i flera år i Farsta.
Tjingeling!
måndag 4 augusti 2014
Tack, det går framåt.
Inte så snabbt just nu, eftersom det är en hel del petande i de här kapitlen, men planen är klar och den ska egentligen bara verkställas.
Vid tolvtiden tog jag som vanligt slut, så jag tog min kylväska med två vattenflaskor och åkte till stranden.
Det var varmt som satan, men behagligt eftersom det är normal fuktighet trots 30 grader i skuggan, och eftersom jag glömde min transistor lyssnade jag istället på de som låg på filtar runt om mig.
Och H-E-R-R-E-G-U-D vad det klagas. På allt.
Tänk vad tråkigt att ligga på en svinvarm strand och därtill enbart ägna sig åt att dissa allt och alla.
Ibland tor jag att folk inte vet hur man pratar med varandra, att skitsnacket är en slags entrébiljett tilleländesklubben som alltför många har bildat, inte minst på arbetsplatser, och så törs man inte säga ifrån för då har man ingen att prata med.
Som egenföretagare, ensamförfattareiförorten, kan jag säga hej och nej, om jag vill. Jag har inga arbetskamrater som tar energi, istället kan jag umgås med påfyllarna. Och det gör jag gäääärna.
I alla fall per telefon.
Just nu är jag fastlåst vid hemmet och datorn, men det blir bättre i höst.
Dagens filmtips är en ny film på Dvd: Dallas Buyers club, med Matthew McConaughey (Oscar för bästa manliga huvudroll) och Jared Leto (Bästa manliga biroll).
Se se se se se se den är mitt betyg
Vid tolvtiden tog jag som vanligt slut, så jag tog min kylväska med två vattenflaskor och åkte till stranden.
Det var varmt som satan, men behagligt eftersom det är normal fuktighet trots 30 grader i skuggan, och eftersom jag glömde min transistor lyssnade jag istället på de som låg på filtar runt om mig.
Och H-E-R-R-E-G-U-D vad det klagas. På allt.
Tänk vad tråkigt att ligga på en svinvarm strand och därtill enbart ägna sig åt att dissa allt och alla.
Ibland tor jag att folk inte vet hur man pratar med varandra, att skitsnacket är en slags entrébiljett till
Som egenföretagare, ensamförfattareiförorten, kan jag säga hej och nej, om jag vill. Jag har inga arbetskamrater som tar energi, istället kan jag umgås med påfyllarna. Och det gör jag gäääärna.
I alla fall per telefon.
Just nu är jag fastlåst vid hemmet och datorn, men det blir bättre i höst.
Dagens filmtips är en ny film på Dvd: Dallas Buyers club, med Matthew McConaughey (Oscar för bästa manliga huvudroll) och Jared Leto (Bästa manliga biroll).
Se se se se se se den är mitt betyg
Jag hade tänkt
skriva om skrivteknik, men så kom jag på att jag nog inte har någon och då blir den svårt att prata om ...
Men. Precis som väldigt många andra föll jag för Jojo Moyes "Livet efter dig."
Fantastisk bok. Men små medel får hon mig både att skratta högt och gråta våldsamt. Det är makalöst skickligt gjort och för mig var det årets bokupplevelse.
Det är lika skickligt att ha en huvudkaraktär med humor i den boken, och sedan att inte ha det i den nästa jag läste av henne: "Sophies historia".
En helt annan ton, en rätt menlös uppsättning karaktärer, en historia som inte berörde mig alls.
Trots detta, för det är ju bara tyckte och smak, så imponeras jag av att hon kan gör sina karaktärer så diametralt olika.
Galet begåvad kvinna.
Hennes nya kommer på svenska i höst och jag ska förstås läsa den.
När jag har skrivit och redigerat klart "Sara."
Omslagsfotografering på torsdag.
Så idag blir det manus och andra skrivgrejer.
Däremellan är det nog bra om jag går ut och solar lite.
En späckad dag i 35 graders värme.
Nu ska jag duscha iskallt, sedan kör jag.
Kämpa, Åsa, kämpa!
Men. Precis som väldigt många andra föll jag för Jojo Moyes "Livet efter dig."
Fantastisk bok. Men små medel får hon mig både att skratta högt och gråta våldsamt. Det är makalöst skickligt gjort och för mig var det årets bokupplevelse.
Det är lika skickligt att ha en huvudkaraktär med humor i den boken, och sedan att inte ha det i den nästa jag läste av henne: "Sophies historia".
En helt annan ton, en rätt menlös uppsättning karaktärer, en historia som inte berörde mig alls.
Trots detta, för det är ju bara tyckte och smak, så imponeras jag av att hon kan gör sina karaktärer så diametralt olika.
Galet begåvad kvinna.
Hennes nya kommer på svenska i höst och jag ska förstås läsa den.
När jag har skrivit och redigerat klart "Sara."
Omslagsfotografering på torsdag.
Så idag blir det manus och andra skrivgrejer.
Däremellan är det nog bra om jag går ut och solar lite.
En späckad dag i 35 graders värme.
Nu ska jag duscha iskallt, sedan kör jag.
Kämpa, Åsa, kämpa!
söndag 3 augusti 2014
Det var ju tur
att jag sov så gott till igår, eftersom jag - istället för att sova - har ägnat natten åt inbrottstjuvar någonstans på nedre botten, eller i en bil: Glaskross, två ynglingar i svarta huvtröjor, verktyg som slängdes i containern för hushållssopor, något lassades in i bil som sedan vrålstartade innan jag ens hade kommit på numret till polisen.
Efter mina fega spaningar bakom gardinerna, och jag hade lagt mig igen efter att ha bestämt mig för att inte skriva en deckare, började det åska.
Mer och mer och mer. Och regna. Mer och mer och mer.
Till sist var jag tvungen att stänga balkongdörren. Och kissa. Försöka somna om. Upp och stänga ena fönstret, sedan det andra. Kissa lite till.
Sedan var klockan 10.
Så Sara fick vila idag, jag tar enormt nya tag i morgon istället.
Nu ska jag försöka sova en timma, innan sonen kommer hit och äter söndagsmiddag.
Hurra!
Efter mina fega spaningar bakom gardinerna, och jag hade lagt mig igen efter att ha bestämt mig för att inte skriva en deckare, började det åska.
Mer och mer och mer. Och regna. Mer och mer och mer.
Till sist var jag tvungen att stänga balkongdörren. Och kissa. Försöka somna om. Upp och stänga ena fönstret, sedan det andra. Kissa lite till.
Sedan var klockan 10.
Så Sara fick vila idag, jag tar enormt nya tag i morgon istället.
Nu ska jag försöka sova en timma, innan sonen kommer hit och äter söndagsmiddag.
Hurra!
lördag 2 augusti 2014
Åtta timmar.
8 h.
Eight hours.
I sängen.
Sovande.
Osvettig.
Jag är så pigg att fåglarna kvittrar av att se mig.
Idag ska vi åka båt. Jag är som ett barn på julafton.
(Och jag måste verkligen lära mig att ladda ned bilder från min Sony till mac.
Det finns sånt som fortfarande är stökigt med den här datorn. Men den är lätt att skriva på, och lätt att ta med sig överallt eftersom den inte väger något, men den vill väldigt gärna att jag byter ut allt till Apple, och det har jag ingen lust med.)
Eight hours.
I sängen.
Sovande.
Osvettig.
Jag är så pigg att fåglarna kvittrar av att se mig.
Idag ska vi åka båt. Jag är som ett barn på julafton.
(Och jag måste verkligen lära mig att ladda ned bilder från min Sony till mac.
Det finns sånt som fortfarande är stökigt med den här datorn. Men den är lätt att skriva på, och lätt att ta med sig överallt eftersom den inte väger något, men den vill väldigt gärna att jag byter ut allt till Apple, och det har jag ingen lust med.)
fredag 1 augusti 2014
Hemma.
Vansinnigt trött, men glad för att det har gått bra och för att det har varit jätteroligt.
Inte minst att jag träffade min gamla kompis från Sälen. Åh, vad det var roligt! Vi har inte setts sedan 1987.
I morgon tar jag ledigt. Nisse och jag ska åka skärgårdsbåt, något som jag kanske har gjort bara ett par gånger under alla mina 30 år i Stockholm.
Vi ska åka till Vaxholm och äta lunch på hotellet som jag jobbade på under min första sommar i Stockholm. Vinter i Sälen och sommar här, tills jag flyttade hit permanent 1986.
30 år.
Det är en stund.
I morgon är det Pride-festival.
Det fanns inte för 30 år sedan.
Elsa i En liten värld, älskar Pride och vad det står för.
Hurra för kärlek.
Inte minst att jag träffade min gamla kompis från Sälen. Åh, vad det var roligt! Vi har inte setts sedan 1987.
I morgon tar jag ledigt. Nisse och jag ska åka skärgårdsbåt, något som jag kanske har gjort bara ett par gånger under alla mina 30 år i Stockholm.
Vi ska åka till Vaxholm och äta lunch på hotellet som jag jobbade på under min första sommar i Stockholm. Vinter i Sälen och sommar här, tills jag flyttade hit permanent 1986.
30 år.
Det är en stund.
I morgon är det Pride-festival.
Det fanns inte för 30 år sedan.
Elsa i En liten värld, älskar Pride och vad det står för.
Hurra för kärlek.
Jag sitter på
gågatan i Borgholm och signerar glada böcker, medan bomber fälls över barn i Gaza.
På gatorna skuttar små glada lintottar bland kvinnorna som tigger utanför systembolaget.
Här står Pelle, Pelle och Pelle stolta på sina 40-fotare, medan kvinnan i Syrien har mist båda sina ben.
Min katt har barnvakt i 24 timmar medan, Yamn fyra år, förlorade hela sin familj i en israelisk attack.
Jag vet inte, men det känns som den största vinstlotten jag någonsin dragit är att födas som svensk.
Till skillnad mot SD tycker jag nämligen inte att det är en form av bedrift.
Nu ska jag fortsätta signera böcker.
Tjoho.
På gatorna skuttar små glada lintottar bland kvinnorna som tigger utanför systembolaget.
Här står Pelle, Pelle och Pelle stolta på sina 40-fotare, medan kvinnan i Syrien har mist båda sina ben.
Min katt har barnvakt i 24 timmar medan, Yamn fyra år, förlorade hela sin familj i en israelisk attack.
Jag vet inte, men det känns som den största vinstlotten jag någonsin dragit är att födas som svensk.
Till skillnad mot SD tycker jag nämligen inte att det är en form av bedrift.
Nu ska jag fortsätta signera böcker.
Tjoho.
onsdag 30 juli 2014
Det har, tacktacktacktack,
regnat här idag.
Sådär så att det har lättat en aning, det där allra svettigaste.
Och jag fick en hel del gjort under förmiddagen.
Jag skrev klart ett bökigt kapitel och kände mig väldigt duktig.
Nu blir det troligtvis inget sådant arbete förrän på måndag. Jag ska till Öland ett par dagar. Till Bokhandeln i Borgholm i morgon mellan 14-18 och på fredag är jag på Böda mellan 10-14.
Sedan tror jag att det är bra för mig att vara ledig, i alla fall på lördag.
En och en halv månad till deadline. Det borde jag klara.
Resten av den här dagen ska jag, för att hålla mig vaken eftersom jag inte har sovit idag, laga mat, måla skrivnaglarna eftersom de ser för jävliga ut nu, och packa.
Det var väl det, och som sagt: Tacktacktacktacktack.
Sådär så att det har lättat en aning, det där allra svettigaste.
Och jag fick en hel del gjort under förmiddagen.
Jag skrev klart ett bökigt kapitel och kände mig väldigt duktig.
Nu blir det troligtvis inget sådant arbete förrän på måndag. Jag ska till Öland ett par dagar. Till Bokhandeln i Borgholm i morgon mellan 14-18 och på fredag är jag på Böda mellan 10-14.
Sedan tror jag att det är bra för mig att vara ledig, i alla fall på lördag.
En och en halv månad till deadline. Det borde jag klara.
Resten av den här dagen ska jag, för att hålla mig vaken eftersom jag inte har sovit idag, laga mat, måla skrivnaglarna eftersom de ser för jävliga ut nu, och packa.
Det var väl det, och som sagt: Tacktacktacktacktack.
När jag vaknade halv sex
var det 26 grader i lägenheten och det är ungefär vad det ska bli utomhus idag också.
En kall dusch senare sitter jag nu i soffan med mitt kaffe.
Jag har sovit i exakt fem timmar.
Det räcker för att kunna skriva, tack och lov.
Jag skulle tro att jag däckar igen vid elva.
Tjingeling.
En kall dusch senare sitter jag nu i soffan med mitt kaffe.
Jag har sovit i exakt fem timmar.
Det räcker för att kunna skriva, tack och lov.
Jag skulle tro att jag däckar igen vid elva.
Tjingeling.
tisdag 29 juli 2014
Jag kom på,
att om jag inte öppnar balkongdörren och stänger alla fönster är det svalare än om de är öppna; så när jag hade skrivit klart, och dessutom fikat med Nisse, la jag mig i min säng - i det stora rummet som då var lite svalt - och sov i två timmar.
Utöver detta braiga (jag gillar den böjningen, förlåt) skrev jag dessutom flera sidor i förmiddags. Nya, eftersom jag tar bort, tar bort och tar bort. Jag ligger för närvarande en åttondel minus, men jag kommer att beta ikapp det så småningom.
Nu har jag kommit så långt att det inte längre är hela kapitel som ryker, däremot måste jag få ihop resten av boken med en karaktär mindre. En karaktär som för närvarande är med i resten av boken tillsammans med de andra.
Att den personen ryker betyder påverkan på precis allt.
ALLT.
Men det är roligt.
Och jag tror bestämt att det blir bra.
Skitbra!
Utöver detta braiga (jag gillar den böjningen, förlåt) skrev jag dessutom flera sidor i förmiddags. Nya, eftersom jag tar bort, tar bort och tar bort. Jag ligger för närvarande en åttondel minus, men jag kommer att beta ikapp det så småningom.
Nu har jag kommit så långt att det inte längre är hela kapitel som ryker, däremot måste jag få ihop resten av boken med en karaktär mindre. En karaktär som för närvarande är med i resten av boken tillsammans med de andra.
Att den personen ryker betyder påverkan på precis allt.
ALLT.
Men det är roligt.
Och jag tror bestämt att det blir bra.
Skitbra!
Jag är trött på värmen.
Sover skitdåligt, är konstant svettig och längtar till frisk septemberluft.
Jag älskar hösten.
Fördelen (jag är bra på att se sådana) är att jag är uppe och klar att börja jobba, jag kör så länge jag orkar.
Kämpa Åsa, kämpa!
Jag älskar hösten.
Fördelen (jag är bra på att se sådana) är att jag är uppe och klar att börja jobba, jag kör så länge jag orkar.
Kämpa Åsa, kämpa!
måndag 28 juli 2014
Arbetat, skrattat, men som alltid
ligger det också ett allvar bakom de flesta av våra samtal.
Ahrnstedts och mina, alltså.
Det är också vad vi kommer att bjuda på om ni besöker vårt seminarium "All you need is love", under bokmässan i Göteborg i september.
Det sägs att det är det seminariet man inte få missa.
Men jag säger inte vem som sa det.
Hurra!
Alltså har Sara fått vila idag, till förmån för mässplanering.
Och tvättstuga.
Jag ska åka till Öland på torsdag och har inga rena kläder.
I morgon blir det en tidig dag i skrivstugan (som min lägenhet kallas när jag arbetar - ett lysande självbedrägeri och det är effektivt som tusan), och jag längtar redan dit.
Ahrnstedts och mina, alltså.
Det är också vad vi kommer att bjuda på om ni besöker vårt seminarium "All you need is love", under bokmässan i Göteborg i september.
Det sägs att det är det seminariet man inte få missa.
Men jag säger inte vem som sa det.
Hurra!
Alltså har Sara fått vila idag, till förmån för mässplanering.
Och tvättstuga.
Jag ska åka till Öland på torsdag och har inga rena kläder.
I morgon blir det en tidig dag i skrivstugan (som min lägenhet kallas när jag arbetar - ett lysande självbedrägeri och det är effektivt som tusan), och jag längtar redan dit.
söndag 27 juli 2014
Jag förstår att jag älskade Lotta-böckerna,
av Merri Vik, när jag växte upp.
Mina egna böcker är inte helt olika de jag plöjde då.
I alla fall är det vad som slår mig när jag ser den 17 titlarna jag har i mitt skåp. 17 av 47. Jag tror inte att jag läste henne efter jag fyllde 15-16, inte vad jag kan komma ihåg i alla fall.
Men att jag gillar den lättsamma kärleksgenren, och att det är en låååång kärlekhistoria, kan vi i alla fall konstatera.
Blogger och jag kommer verkligen inte överens via min android, jag ska ominstallera så får vi se vad som händer.
Jag vill ju kunna visa bilder!
Mina egna böcker är inte helt olika de jag plöjde då.
I alla fall är det vad som slår mig när jag ser den 17 titlarna jag har i mitt skåp. 17 av 47. Jag tror inte att jag läste henne efter jag fyllde 15-16, inte vad jag kan komma ihåg i alla fall.
Men att jag gillar den lättsamma kärleksgenren, och att det är en låååång kärlekhistoria, kan vi i alla fall konstatera.
Blogger och jag kommer verkligen inte överens via min android, jag ska ominstallera så får vi se vad som händer.
Jag vill ju kunna visa bilder!
Har jag sagt att min nya hobby är att dansa?
Tyvärr har min mac alldeles för mycket diskant för att musiken till dansen (ABBA) ska bli riktigt njutbar, så idag har den fått högtalare av Nisse.
Det kommer att bli strålande danskvällar här framöver.
Annars har den här dagen handlat mest om väder, tror jag. Min balkong är totalt dyblöt, trots att jag har en ovanför mig. Det har liksom blåsregnat på snedden här i förorten, och blixtrat så mycket att jag var tvungen att dra för gardinerna.
Nu är uppmattorna dygnsura och vi får hoppas att de torkar i morgon, för då ska det bli sol och varmt igen.
Själv ska jag jobba hela veckan, och i morgon ska det bli superroligt eftersom Simona och jag ska sätta ihop vår föreläsning till bokmässan.
"All you need is love."
Det kommer att bli så galet bra; seriöst och väldigt underhållande. Vi tar ju det där på största allvar, båda två, men det gör ju inget om man skrattar lite också
12.00 på lördagen.
Resten av den här dagen ska jag äta och läsa.
Ikväll hoppas jag att det går en snorbra film.
Om inte så fortsätter jag nog med läseriet.
Vad gör ni?
Det kommer att bli strålande danskvällar här framöver.
Annars har den här dagen handlat mest om väder, tror jag. Min balkong är totalt dyblöt, trots att jag har en ovanför mig. Det har liksom blåsregnat på snedden här i förorten, och blixtrat så mycket att jag var tvungen att dra för gardinerna.
Nu är uppmattorna dygnsura och vi får hoppas att de torkar i morgon, för då ska det bli sol och varmt igen.
Själv ska jag jobba hela veckan, och i morgon ska det bli superroligt eftersom Simona och jag ska sätta ihop vår föreläsning till bokmässan.
"All you need is love."
Det kommer att bli så galet bra; seriöst och väldigt underhållande. Vi tar ju det där på största allvar, båda två, men det gör ju inget om man skrattar lite också
12.00 på lördagen.
Resten av den här dagen ska jag äta och läsa.
Ikväll hoppas jag att det går en snorbra film.
Om inte så fortsätter jag nog med läseriet.
Vad gör ni?
Dagen efter igår,
hoppar jag över manuset en dag.
Det betyder inte att skallen inte är full, det är den. Av nästa bok. Eller om det är nästnästa. Jag ska i alla fall skriva ned det introt som stod så tydligt i mitt huvud i morse.
Annars var vi krogen igår. Skulle ha tagit en långpromenad på stan, men hamnade 100 meter från Nisses lägenhet.
Matboden.
Kom ihåg det.
Otroligt god mat.
Jag åt dessert. Det har jag inte gjort sedan Spanien eftersom jag inte äter dessert längre ...
Och så drack jag två glas vin.
Det har jag inte gjort sedan Spanien eftersom jag inte dricker alkohol längre ...
Det kan hända att jag har börjat med det igen. Både vin och dessert.
Ett par gånger om året i alla fall.
Nu ska jag skaffa högtalare till min dator, så att jag får ett bra ljud i min dansstudio/gästrum/sonensrum.
Det betyder inte att skallen inte är full, det är den. Av nästa bok. Eller om det är nästnästa. Jag ska i alla fall skriva ned det introt som stod så tydligt i mitt huvud i morse.
Annars var vi krogen igår. Skulle ha tagit en långpromenad på stan, men hamnade 100 meter från Nisses lägenhet.
Matboden.
Kom ihåg det.
Otroligt god mat.
Jag åt dessert. Det har jag inte gjort sedan Spanien eftersom jag inte äter dessert längre ...
Och så drack jag två glas vin.
Det har jag inte gjort sedan Spanien eftersom jag inte dricker alkohol längre ...
Det kan hända att jag har börjat med det igen. Både vin och dessert.
Ett par gånger om året i alla fall.
Nu ska jag skaffa högtalare till min dator, så att jag får ett bra ljud i min dansstudio/gästrum/sonensrum.
lördag 26 juli 2014
Klockan ringde sju,
sedan hände något som gjorde att jag klev ur sängen först halv nio.
Grrr.
Nu kör jag i alla fall.
Tjohej, manus, lördag.
Kämpa, Åsa, kämpa!!
Grrr.
Nu kör jag i alla fall.
Tjohej, manus, lördag.
Kämpa, Åsa, kämpa!!
fredag 25 juli 2014
Fördel viktnedgång
Mina djupa rynkor på bröskorgen har tydligen bestått av fett (i alla fall huden runt om), för nu är de om inte borta, så rätt nära.
Jättemärkligt, det borde kanske vara tvärtom?
Bra i alla fall, för de har inte varit särskilt vackra, och de enda rynkor jag egentligen inte har gillat.
De i ansiktet är helt okej, till och med fina, tycker jag.
Jag har kommit hem från badet, där jag har solat i exakt två timmar.
Det är precis vad min hud tål (nu när jag har solat och redan är brun.)
Att ligga länge på stränder är inte min grej, i alla fall inte i direkt sol.
I en och en halv timma lyssnade jag i alla fall på Sommar i P1. Mycket bra program med äventyraren Oscar Kihlborg.
Sedan var mina två vattenflaskor slut och då åkte jag hem.
Nu har jag duschat och öppnat alla fönster, och får genom det ett pyttelitet tvärdrag eftersom jag bor i en hörnlägenhet.
Misse verkar ointresserad av att hoppa ut genom fönstret, jag tror att han inte orkar planera sådant i värmen.
Tja, det var väl det.
En rätt fullständig rapport om mitt liv efter klockan tolv fram till nu.
Jättemärkligt, det borde kanske vara tvärtom?
Bra i alla fall, för de har inte varit särskilt vackra, och de enda rynkor jag egentligen inte har gillat.
De i ansiktet är helt okej, till och med fina, tycker jag.
Jag har kommit hem från badet, där jag har solat i exakt två timmar.
Det är precis vad min hud tål (nu när jag har solat och redan är brun.)
Att ligga länge på stränder är inte min grej, i alla fall inte i direkt sol.
I en och en halv timma lyssnade jag i alla fall på Sommar i P1. Mycket bra program med äventyraren Oscar Kihlborg.
Sedan var mina två vattenflaskor slut och då åkte jag hem.
Nu har jag duschat och öppnat alla fönster, och får genom det ett pyttelitet tvärdrag eftersom jag bor i en hörnlägenhet.
Misse verkar ointresserad av att hoppa ut genom fönstret, jag tror att han inte orkar planera sådant i värmen.
Tja, det var väl det.
En rätt fullständig rapport om mitt liv efter klockan tolv fram till nu.
Igår kväll,
ungefär en månad efter att jag trampade på en sjöborre på Mallorca (borde inte ha gått i bland alla stenar, mycket tveksamt om sådana finns om man går i från stranden), så fick jag ut taggarna som satt i stortån. De hade växt ut såpass att jag - med Nisses hjälp med att hålla förstorningsglaset - fick ut dem.
Det återstår några på fotsulan, men de märker jag inte, så de får vara kvar. Sedan sitter en lite nedborrad under en nagel på pektån och den får också vara så länge den inte gör ont.
Det var dagens fotrapport.
Annars handlar mitt liv just nu om manus, manus, manus, och det dyker hela tiden upp nya idéer. Idag skulle jag skriva ned allt i den fina skrivboken innan jag tappade det som dök upp när jag skrev igår (som inte ska in än) och då såg jag att jag redan hade skrivit ned en lysande - LYSANDE - lösning på ett avslut.
Jag jobbar fram till tolv, sedan tar jag sol-ledigt.
Hurra!
Det återstår några på fotsulan, men de märker jag inte, så de får vara kvar. Sedan sitter en lite nedborrad under en nagel på pektån och den får också vara så länge den inte gör ont.
Det var dagens fotrapport.
Annars handlar mitt liv just nu om manus, manus, manus, och det dyker hela tiden upp nya idéer. Idag skulle jag skriva ned allt i den fina skrivboken innan jag tappade det som dök upp när jag skrev igår (som inte ska in än) och då såg jag att jag redan hade skrivit ned en lysande - LYSANDE - lösning på ett avslut.
Jag jobbar fram till tolv, sedan tar jag sol-ledigt.
Hurra!
torsdag 24 juli 2014
Vi hade tänkt oss en tur till Grekland
i september. Ö-luffa. Jag har aldrig gjort det, och är i grunden lätt skeptisk till idén att flytta på min lata kropp efter ett par dagar. Men jag är villig att prova. Jag kan visst ha resväska.
Nu får vi se hur det blir. Jag har deadline på min Sara 15 spetember, och om vi ska åka så måste det bli då, för veckan efter är det bokmässa och då kan det ju vara bra att vara hemma ... om nu Nisse kan planera sitt liv efter mina böcker och mitt liv.
Så eventuellt sparar vi pengarna och åker i januari/februari som vi gjorde förra året när vi var på Gran Canaria. Det var en underbar resa och det är häftigt att åka när det är buskallt hemma.
Annars är den här dagen precis likadan som alla andra den här veckan:
Skrivjobb, sol, mat och kärlek.
Jag är så ofantligt tacksam för alltihop.
Nu får vi se hur det blir. Jag har deadline på min Sara 15 spetember, och om vi ska åka så måste det bli då, för veckan efter är det bokmässa och då kan det ju vara bra att vara hemma ... om nu Nisse kan planera sitt liv efter mina böcker och mitt liv.
Så eventuellt sparar vi pengarna och åker i januari/februari som vi gjorde förra året när vi var på Gran Canaria. Det var en underbar resa och det är häftigt att åka när det är buskallt hemma.
Annars är den här dagen precis likadan som alla andra den här veckan:
Skrivjobb, sol, mat och kärlek.
Jag är så ofantligt tacksam för alltihop.
onsdag 23 juli 2014
Onsdag i förorten,
och sonen är tillbaka i sin och hans sambos lägenhet.
20-års presenten (festival i Belgien) var grym och äntligen har han lärt känna alla som jobbar på hans kanadensiska skivbolag - som han tidigare bara träffat online.
Hurra för det!
Jag ska skriva, förstås. Det är galet roligt just nu, även om jag inte forsar fram nu under redigeringen. För ögonblicket gäller det att få det nya på plats, samtidigt som jag tar bort och tar bort.
Idealet vore att det går jämnt, men än så länge har jag deletat mer än tvärtom.
Det kommer att lösa sig.
Idag till exempel.
Ett nytt kapitel på i runda slängar 1500 ord ska in.
Det får bli dagens mål.
Sedan ska jag till stranden om molnen håller sig borta.
20-års presenten (festival i Belgien) var grym och äntligen har han lärt känna alla som jobbar på hans kanadensiska skivbolag - som han tidigare bara träffat online.
Hurra för det!
Jag ska skriva, förstås. Det är galet roligt just nu, även om jag inte forsar fram nu under redigeringen. För ögonblicket gäller det att få det nya på plats, samtidigt som jag tar bort och tar bort.
Idealet vore att det går jämnt, men än så länge har jag deletat mer än tvärtom.
Det kommer att lösa sig.
Idag till exempel.
Ett nytt kapitel på i runda slängar 1500 ord ska in.
Det får bli dagens mål.
Sedan ska jag till stranden om molnen håller sig borta.
tisdag 22 juli 2014
Min lilla plutt
kommer hem från sin födelsedagsresa till Bryssel, idag. Han lyfter tjugo över sju, och landar vid halv tio.
Han har varit på flygplatsen sedan klockan ett, och vad han har pysslat med hela eftermiddagen vet jag faktiskt inte.
Eftersom jag hade bokat helt galet har vi nu en returbiljett från Bryssel till Stockholm 22 oktober. Inte ombokningsbar.
Men visst kan man föra över en biljett till någon annan, mot en kostnad?
Idag har jag skrivit (klapp, klapp), solat och ätit middag med Nisse.
Eftersom middag är det enda jag äter än så länge (resten av dagen är det fortfarande pulver som gäller), så är den superviktig. Idag åt vi kyckling, grönsallad och tomater. Och ayvar relish.
Jag åt en kycklingfiile för mycket, bara för att det var gott.
Nästa gång ska jag inte göra lika mycket.
Ikväll blir det inget danspass eftersom jag ska hämta sonen, men i morgon.
Då ni.
Han har varit på flygplatsen sedan klockan ett, och vad han har pysslat med hela eftermiddagen vet jag faktiskt inte.
Eftersom jag hade bokat helt galet har vi nu en returbiljett från Bryssel till Stockholm 22 oktober. Inte ombokningsbar.
Men visst kan man föra över en biljett till någon annan, mot en kostnad?
Idag har jag skrivit (klapp, klapp), solat och ätit middag med Nisse.
Eftersom middag är det enda jag äter än så länge (resten av dagen är det fortfarande pulver som gäller), så är den superviktig. Idag åt vi kyckling, grönsallad och tomater. Och ayvar relish.
Jag åt en kycklingfiile för mycket, bara för att det var gott.
Nästa gång ska jag inte göra lika mycket.
Ikväll blir det inget danspass eftersom jag ska hämta sonen, men i morgon.
Då ni.
På elfte plats på pocketlistan i Österrike
Det är lite coolt.
Jonas Jonasson ligger etta.
Annars då?
Jo tack, mitt liv handlar just nu om manus.
Men igår kväll när Nisse hade åkt hem, handlade det om musik.
Jag ägnade två timmar åt Abba och i en av dem dansade jag.
I gästrummet.
Helt perfekt.
Jag glömmer emellanåt vad det är jag kickar på (endorfinerna sprutar. S-P-R-U-T-A-R!) och hemma har jag musiken och utrymmet till mina moves.
Jag ska sluta fundera på gym, cyklar och löpning.
This is it!
Och idag har jag träningsvärk!
Jonas Jonasson ligger etta.
Annars då?
Jo tack, mitt liv handlar just nu om manus.
Men igår kväll när Nisse hade åkt hem, handlade det om musik.
Jag ägnade två timmar åt Abba och i en av dem dansade jag.
I gästrummet.
Helt perfekt.
Jag glömmer emellanåt vad det är jag kickar på (endorfinerna sprutar. S-P-R-U-T-A-R!) och hemma har jag musiken och utrymmet till mina moves.
Jag ska sluta fundera på gym, cyklar och löpning.
This is it!
Och idag har jag träningsvärk!
måndag 21 juli 2014
Ska vi prata om strandvädret, tycker ni?
Det som finns i min förort på förmiddagarna men som lägger sig bakom moln när jag är klar med dagens arbete.
Nu ska det bli relativt molnfritt till och med torsdag, och det får vi hoppas för den här värmen utan att bli brun (!) tycker jag är helt onödig.
Istället att klä av mig på en badstrand, har jag klätt av mig hemma.
Jag har provat kläder. Igen.
Det är ungefär så roligt man har det en sådan här trött dag.
Inga tupplurar.
Det blev för sent och sen kom min Nisse hit en sväng och åt middag (bara Lchf i det här hemmet från och med nu. Vill man ha potatis/bröd/pasta får man koka/baka det själv.)
Nu ska jag ligga blickstilla i soffan resten av kvällen.
Jag svettas ihjäl så fort jag rör mig.
Nu ska det bli relativt molnfritt till och med torsdag, och det får vi hoppas för den här värmen utan att bli brun (!) tycker jag är helt onödig.
Istället att klä av mig på en badstrand, har jag klätt av mig hemma.
Jag har provat kläder. Igen.
Det är ungefär så roligt man har det en sådan här trött dag.
Inga tupplurar.
Det blev för sent och sen kom min Nisse hit en sväng och åt middag (bara Lchf i det här hemmet från och med nu. Vill man ha potatis/bröd/pasta får man koka/baka det själv.)
Nu ska jag ligga blickstilla i soffan resten av kvällen.
Jag svettas ihjäl så fort jag rör mig.
I natt - kanske i morse -
drömde jag mardrömmar som väckte mig.
Jag vet inte om jag somnade om. Kanske.
Halv sex kräktes i alla fall katten, och då var det kört.
Sedan dess har jag fikat, ätit en shake, surfat på alla mina sidor och nu ska jag ägna mig åt manuset.
Jag är svintrött, men skulle tro att jag funkar fint ett par timmar framåt i alla fall.
I eftermiddag ska jag till stranden. Jag ger mig inte, trots att det senaste veckan mest har varit moln.
Nisse och jag lyssnade på sommartpratet igår. Trodde vi.
Det var innovativt och bra, en person intervjuade en annan. Men musiken var bara hiphopp så efter en timme stängde vi av.
Det var först när jag kom hem som jag insåg att vi hade lyssnat på något helt annat, att det var Monika Ahlberg som var sommarvärd.
Vi jobbade ihop på en signering för ett par år sedan.
Jag har aldrig sett en längre bokkö än framför hennes bord.
Ännu ett program som jag får lyssna på i efterhand.
Jag vet inte om jag somnade om. Kanske.
Halv sex kräktes i alla fall katten, och då var det kört.
Sedan dess har jag fikat, ätit en shake, surfat på alla mina sidor och nu ska jag ägna mig åt manuset.
Jag är svintrött, men skulle tro att jag funkar fint ett par timmar framåt i alla fall.
I eftermiddag ska jag till stranden. Jag ger mig inte, trots att det senaste veckan mest har varit moln.
Nisse och jag lyssnade på sommartpratet igår. Trodde vi.
Det var innovativt och bra, en person intervjuade en annan. Men musiken var bara hiphopp så efter en timme stängde vi av.
Det var först när jag kom hem som jag insåg att vi hade lyssnat på något helt annat, att det var Monika Ahlberg som var sommarvärd.
Vi jobbade ihop på en signering för ett par år sedan.
Jag har aldrig sett en längre bokkö än framför hennes bord.
Ännu ett program som jag får lyssna på i efterhand.
söndag 20 juli 2014
Inget alls skrivet idag,
för när Nisse kom upp en timma efter mig, fixade "vi" tevebänken. Den har fått hjul, så att jag ska kunna vinkla teven mot sängen. Den någon mindre teven stod på en stativ som gick att vrida; den nya jätten är alldeles för tung för det. Alltså hjul, istället för manus, men jag kommer att jobba helt ostört kommande vecka så jag är ändå där jag ska vara i redigeringen.
(Sedan försökte vi sola mellan molnen. Gick väl sådär.)
Först veckan därefter är det jobb utanför hemmet igen, då ska jag till Öland i två dagar.
Hurra, säger jag som utöver två härliga signeringar i bokhandeln och på Böda, ska träffa en gammal kompis som jag inte har sett på 25 år.
Vi jobbade på Tandådalens intern-tv tillsammans (84-86), ena dagen satt hon framför kameran när jag filmade och nästa dag bytte vi. En timmas direktsändning varje dag.
Jag hade krullpermanent, axelvaddar och marscara.
Har för mig att jag tyckte att jag var jättepiffig.
Det finns bildbevis på att jag inte såg klok ut.
(Sedan försökte vi sola mellan molnen. Gick väl sådär.)
Först veckan därefter är det jobb utanför hemmet igen, då ska jag till Öland i två dagar.
Hurra, säger jag som utöver två härliga signeringar i bokhandeln och på Böda, ska träffa en gammal kompis som jag inte har sett på 25 år.
Vi jobbade på Tandådalens intern-tv tillsammans (84-86), ena dagen satt hon framför kameran när jag filmade och nästa dag bytte vi. En timmas direktsändning varje dag.
Jag hade krullpermanent, axelvaddar och marscara.
Har för mig att jag tyckte att jag var jättepiffig.
Det finns bildbevis på att jag inte såg klok ut.
Jag börjar med skrytet,
så är det klart.
Sommerfreundinnen (Sonjas sista vilja) på ännu en lista, den här gången i Österrike.
Det är den tyska utgåvan som hittar till andra länder, och det är förstås galet roligt.
Tjoho och hurra.
Nu över till det aktuella manuset: Sara och redigering.
Jag gick upp tidigt men har inte kommit igång förrän nu. Försökte först hitta information om min sons förehavanden i Belgien (eftersom han tydligen är bättre på att släppa taget än jag), och till sist såg jag att han hade uppdaterat Twitter.
Bra. Då är jag nöjd.
Egentligen skulle jag varit igång med manus sex nu, idén och början är klar, men den får helt enkelt vänta tills jag har skrivit klart Sara - som jag ju inte visste att jag skulle arbeta om på det här sättet.
Det gör inget. Jag har gott om tid till sexan ska ut (2016).
Och Sara blir grym.
Grym!
Sommerfreundinnen (Sonjas sista vilja) på ännu en lista, den här gången i Österrike.
Det är den tyska utgåvan som hittar till andra länder, och det är förstås galet roligt.
Tjoho och hurra.
Nu över till det aktuella manuset: Sara och redigering.
Jag gick upp tidigt men har inte kommit igång förrän nu. Försökte först hitta information om min sons förehavanden i Belgien (eftersom han tydligen är bättre på att släppa taget än jag), och till sist såg jag att han hade uppdaterat Twitter.
Bra. Då är jag nöjd.
Egentligen skulle jag varit igång med manus sex nu, idén och början är klar, men den får helt enkelt vänta tills jag har skrivit klart Sara - som jag ju inte visste att jag skulle arbeta om på det här sättet.
Det gör inget. Jag har gott om tid till sexan ska ut (2016).
Och Sara blir grym.
Grym!
lördag 19 juli 2014
En helt perfekt dag.
Jag jobbade om ett kapitel i morse och under förmiddagen och om en dag börjar så kan den bara bli bra.
Hittills jag jag tagit bort 15 000 ord ungefär.
Och ersatt dem med hälften.
Jag fortsätter det här roliga, roliga, roliga jobbet i morgon.
Ps, sedan har jag ätit min första mat på tre veckor.
En kycklingfilé och grönsaker. En sked ayvar relish.
Fantastisk gott!
Hittills jag jag tagit bort 15 000 ord ungefär.
Och ersatt dem med hälften.
Jag fortsätter det här roliga, roliga, roliga jobbet i morgon.
Ps, sedan har jag ätit min första mat på tre veckor.
En kycklingfilé och grönsaker. En sked ayvar relish.
Fantastisk gott!
Egentligen borde jag lägga mig igen,
men nu har jag druckit upp kaffet, skakat på ögonlocken, och insett att det inte finns någon bättre tid för att skriva än just precis nu.
Nisse sover gott i det kombinerade vardags - och sovrummet, alltså kan jag inte sitta i soffan som jag brukar.
Istället har jag satt mig i fåtöljen i gästrummet, det som tidigare var sonen och flickvännens rum. Här är det rensat sedan de flyttade ut, och numera går rummet i beiga toner. Väry behagligt.
Ibland går jag in och lägger mig på sängen bara för att känna in hur det kommer att bli när jag själv flyttar in (när sonen har ett förstahandskontrakt, eller har fyllt ... 25), och jag tror att det blir jättebra.
Nu Sara och redigering. Fram till 15 september kommer jag att skriva mer eller mindre varje dag, men om solen fortsätter skina kanske jag pausar och går ut i eftermiddag.
Det var ett par dagar sedan.
Nisse sover gott i det kombinerade vardags - och sovrummet, alltså kan jag inte sitta i soffan som jag brukar.
Istället har jag satt mig i fåtöljen i gästrummet, det som tidigare var sonen och flickvännens rum. Här är det rensat sedan de flyttade ut, och numera går rummet i beiga toner. Väry behagligt.
Ibland går jag in och lägger mig på sängen bara för att känna in hur det kommer att bli när jag själv flyttar in (när sonen har ett förstahandskontrakt, eller har fyllt ... 25), och jag tror att det blir jättebra.
Nu Sara och redigering. Fram till 15 september kommer jag att skriva mer eller mindre varje dag, men om solen fortsätter skina kanske jag pausar och går ut i eftermiddag.
Det var ett par dagar sedan.
fredag 18 juli 2014
Jag ser oerhört mycket fram emot dagens skrivpass.
Men måste hänga upp tvätt först.
Jag vet inte riktigt vad det är som gör att det är så galet roligt att skriva just nu, för det är det verkligen inte alltid, men jag tror att det beror på att jag känner att manuset får precis den energi som jag tror att det saknade.
Min förläggare sa inget om det, inte min testläsare Nisse heller, det är en känsla som jag själv har haft ett tag, och då måste jag göra något åt den.
När jag berättade det för förläggaren sa hon däremot kör.
Vad gör ni? Är det någon utöver mina författarvänner och jag som jobbar just nu?
Jag vet inte riktigt vad det är som gör att det är så galet roligt att skriva just nu, för det är det verkligen inte alltid, men jag tror att det beror på att jag känner att manuset får precis den energi som jag tror att det saknade.
Min förläggare sa inget om det, inte min testläsare Nisse heller, det är en känsla som jag själv har haft ett tag, och då måste jag göra något åt den.
När jag berättade det för förläggaren sa hon däremot kör.
Vad gör ni? Är det någon utöver mina författarvänner och jag som jobbar just nu?
torsdag 17 juli 2014
Noll manusproduktion,
istället har jag ägnat mig åt att köpa en ny hemresa till sonen. Den jag hade bokat lämnade Bryssel 22 oktober, inte juli.
Nu kommer han i alla fall hem.
TUR att jag upptäckte det in tid, så att han inte stod där på tisdag utan biljett.
Det är så segt i huvudet idag att jag provade kläder istället för att skriva (!).
Kjolar, jeans och kavajer från min egen garderob.
Jag är på 21 dagen av min diet och kan ha flera plagg redan. Men när jag i min iver tog fram "Åsa före 50" jeansen, så var det kört.
Jättekört.
Nu ska jag hålla på någon vecka till innan jag börjar trappa upp, men det är väl tveksamt om de någonsin passar igen.
De är förresten inte särskilt snygga. Men de gick på, det var det som var grejen med dem.
Ikväll teve och omladdning.
I morgon börjar jag det mesta klockan sju.
Manus och tvätt.
Hurra!
Nu kommer han i alla fall hem.
TUR att jag upptäckte det in tid, så att han inte stod där på tisdag utan biljett.
Det är så segt i huvudet idag att jag provade kläder istället för att skriva (!).
Kjolar, jeans och kavajer från min egen garderob.
Jag är på 21 dagen av min diet och kan ha flera plagg redan. Men när jag i min iver tog fram "Åsa före 50" jeansen, så var det kört.
Jättekört.
Nu ska jag hålla på någon vecka till innan jag börjar trappa upp, men det är väl tveksamt om de någonsin passar igen.
De är förresten inte särskilt snygga. Men de gick på, det var det som var grejen med dem.
Ikväll teve och omladdning.
I morgon börjar jag det mesta klockan sju.
Manus och tvätt.
Hurra!
Det gick sådär att sova.
Istället tänker jag strax börja jobba. En sådan här dag är jag glad om jag orkar ett par timmar, jag lite "placeringar" att göra = hitta ingångar där nya kapitel och stycken passar.
Den planen är bra att ha på plats, och jag har redan gjort den grovt så här långt.
Två nya karaktärer får mer utrymme och båda är ... grymma!
Och sonen borde sitta på flyget från Frankfurt mot Bryssel just nu.
Så länge jag inte hör något är nog allt bra.
Den planen är bra att ha på plats, och jag har redan gjort den grovt så här långt.
Två nya karaktärer får mer utrymme och båda är ... grymma!
Och sonen borde sitta på flyget från Frankfurt mot Bryssel just nu.
Så länge jag inte hör något är nog allt bra.
Nu sitter han på flyget
mot Bryssel och fem dagars festival.
Mellanlandning i Frankfurt.
Jag gick upp tre i natt för att köra honom till Arlanda, och ska försöka sova ett par timmar till nu när jag vet att han sitter på flyget.
Mitt enda restips är egentligen att fråga istället för att leta.
Efter gater, bussar, taxi, hotell eller vad det än gäller.
Det sägs att kvinnor är bättre på att just fråga än vad män är, så jag har präntat in det i den unge mannen som är på sin första ensamresa.
När jag vaknar igen ska jag skriva.
Hade fint flyt igår och tror och hoppas att det fortsätter idag.
Hurra.
Torsdag har börjat bra i min förort.
Mellanlandning i Frankfurt.
Jag gick upp tre i natt för att köra honom till Arlanda, och ska försöka sova ett par timmar till nu när jag vet att han sitter på flyget.
Mitt enda restips är egentligen att fråga istället för att leta.
Efter gater, bussar, taxi, hotell eller vad det än gäller.
Det sägs att kvinnor är bättre på att just fråga än vad män är, så jag har präntat in det i den unge mannen som är på sin första ensamresa.
När jag vaknar igen ska jag skriva.
Hade fint flyt igår och tror och hoppas att det fortsätter idag.
Hurra.
Torsdag har börjat bra i min förort.
onsdag 16 juli 2014
Bilder.
Jag försöker föra över bilder från min Sonytelefon till Mac och det går helt enkelt inte.
Grrrrr.
Nu har jag i alla fall fått tag på en som jag kunde lägga på Facebook.
Kolla in resten här hos Simona!
Har ni sett så fint vi har haft det idag;
Katarina Bivald (som har skrivet den fantastiskt framgångsrika "Läsarna i Broken Wheels rekommenderar",
Simona Ahrnstedt (som kommer med sin fyra - En enda natt - om bara några veckor!!)
och jag, Åsa Birgitta Hellberg (som jobbar på med att stryka en stor del av en princip färdig femma.)
Alla jobbade vi med alster som kommer på Forum förlag under 2015.
Grrrrr.
Nu har jag i alla fall fått tag på en som jag kunde lägga på Facebook.
Kolla in resten här hos Simona!
Har ni sett så fint vi har haft det idag;
Katarina Bivald (som har skrivet den fantastiskt framgångsrika "Läsarna i Broken Wheels rekommenderar",
Simona Ahrnstedt (som kommer med sin fyra - En enda natt - om bara några veckor!!)
och jag, Åsa Birgitta Hellberg (som jobbar på med att stryka en stor del av en princip färdig femma.)
Alla jobbade vi med alster som kommer på Forum förlag under 2015.
En helt underbar dag i Stockholm skärgård.
Katarina; tusen tack för att jag fick följa med!
Skrivdag tillsammans
med två kollegor från förlaget. Jag har aldrig skrivit tillsammans med andra, så det ska bli kul att se hur det funkar.
Nu har de andra två, precis som jag, deadlines, så jag skulle tro att de också vill jobba på.
Bilder kommer senare, men följ mig gärna på Instagram där det är så mycket lättare att lägga ut bilder direkt.
Jag har i alla fall börjat lyfta ut det som ska bort från Sara, och skrivit nytt. Än så länge är det inga problem eftersom vi pratat om hela kapitel.
Knivigheten kommer senare, i de sista 20 kapitlen, där jag ska behålla mycket men annat måste ryka.
Det blir en utmaning, men det kommer att bli fantastiskt bra när det är klart.
Mot 15 september.
Tjoho!
Nu har de andra två, precis som jag, deadlines, så jag skulle tro att de också vill jobba på.
Bilder kommer senare, men följ mig gärna på Instagram där det är så mycket lättare att lägga ut bilder direkt.
Jag har i alla fall börjat lyfta ut det som ska bort från Sara, och skrivit nytt. Än så länge är det inga problem eftersom vi pratat om hela kapitel.
Knivigheten kommer senare, i de sista 20 kapitlen, där jag ska behålla mycket men annat måste ryka.
Det blir en utmaning, men det kommer att bli fantastiskt bra när det är klart.
Mot 15 september.
Tjoho!
tisdag 15 juli 2014
Det här serverades på Västkusten.
Lördag kväll: Räkor, rökt makrill - jag älskar makrill - potatis som timmen innan låg i landet utanför köksfönstret. Vitt vin.
Söndag: Frukost med allt möjligt gott, sedan 75-års kalas med fantastisk smörgåstårta som min svägerska gjort, bullar, kakor och min mammas jordgubbstårta - jag älskar min mammas tårta. På kvällen Pizza.
Måndag: Frukost.
Gott?
Det vet jag inte, jag åt pulver hela helgen.
Söndag: Frukost med allt möjligt gott, sedan 75-års kalas med fantastisk smörgåstårta som min svägerska gjort, bullar, kakor och min mammas jordgubbstårta - jag älskar min mammas tårta. På kvällen Pizza.
Måndag: Frukost.
Gott?
Det vet jag inte, jag åt pulver hela helgen.
måndag 14 juli 2014
Duschad, i morgonrock och en gnutta parfym.
Rena lakan. Trött så att ögonlocken fladdrar mellan rynkorna. Tidigt i säng.
I morgon ska jag skriva-redigera-förfina Sara.
Ungefär en tredjedel ska bort och ersättas av nytt material.
Jag är alldeles till mig.
I morgon ska jag skriva-redigera-förfina Sara.
Ungefär en tredjedel ska bort och ersättas av nytt material.
Jag är alldeles till mig.
Sista frukosten hos lillebror,
sedan drar vi mot Stockholm i Forden.
Det har varit störtmysigt, inte minst att träffa de där tre som är sju, fyra och snart två (i september.)
Men min kattvakt vill flytta hem till sig, och jag ska skriva om och nytt och redigera.
Hurra, vad jag längtar tills i morgon bitti när jag ska börja.
Jag skrev ett kapiel på tåget, ett jättebra avstampt som jag är suuuupernöjd med.
Det kommer att bli mer av allt möjligt känns det som just nu.
Vi hörs sen, så länge kan väl ni berätta om vad ni pysslar med .... och om det är fint väder där ni är.
Här i norra Bohuslän är det sådär idag.
Det har varit störtmysigt, inte minst att träffa de där tre som är sju, fyra och snart två (i september.)
Men min kattvakt vill flytta hem till sig, och jag ska skriva om och nytt och redigera.
Hurra, vad jag längtar tills i morgon bitti när jag ska börja.
Jag skrev ett kapiel på tåget, ett jättebra avstampt som jag är suuuupernöjd med.
Det kommer att bli mer av allt möjligt känns det som just nu.
Vi hörs sen, så länge kan väl ni berätta om vad ni pysslar med .... och om det är fint väder där ni är.
Här i norra Bohuslän är det sådär idag.
lördag 12 juli 2014
Lite väl tidigt kanske,
åker inte från lägenheten förrän strax innan nio.
Men vaknade och kunde inte somna om.
Kan vi, snälla, snälla, snälla SJ, hoppas på att tåget går i tid och kommer fram till Tanum som det ska?
Min jättestora teve och katten överlämnar jag till sonen och flickvännen som flyttar hem ett par dagar och passar Misse, medan jag åker till mammas födelsedagskalas.
Där möter Nisse och min extradotter upp, och så åker vi hem tillsammans på måndag igen.
Längre än så kan jag inte stanna, jag har ju en booooook att redigera.
Tjoho!
Jag börjar på tåget idag. Nästan fem timmars resa (på sommaren går direkttåg).
Perfekt!
Om jag inte kan blogga från västkusten, och ni ändå vill hänga med dit, så finns jag på instagram.
Hej så länge!
Men vaknade och kunde inte somna om.
Kan vi, snälla, snälla, snälla SJ, hoppas på att tåget går i tid och kommer fram till Tanum som det ska?
Min jättestora teve och katten överlämnar jag till sonen och flickvännen som flyttar hem ett par dagar och passar Misse, medan jag åker till mammas födelsedagskalas.
Där möter Nisse och min extradotter upp, och så åker vi hem tillsammans på måndag igen.
Längre än så kan jag inte stanna, jag har ju en booooook att redigera.
Tjoho!
Jag börjar på tåget idag. Nästan fem timmars resa (på sommaren går direkttåg).
Perfekt!
Om jag inte kan blogga från västkusten, och ni ändå vill hänga med dit, så finns jag på instagram.
Hej så länge!
fredag 11 juli 2014
En Plan.
Man måste ha en sådan när man ska göra en sådan här förändring och jag fnular just nu på hur jag ska gå till väga för att göra det så smidigt som möjligt.
I den förra omgången, när jag tog bort en stor och avgörande händelse, hade jag också väldigt mycket kvar att skriva.
Den här gången är romanen klar, och jag uppskattar att minst en femtedel ryker. Någon roll krymper, en annan växer.
Allt jag klipper bort kommer jag att spara.
Karaktären Susanne, från Sonjaböckerna, är en sparad person.
Elsa, från En liten värld, likaså.
Spara är grymt.
Det jag tar bort nu kan mycket väl komma till pass i en annan roman.
För övrigt kan vi väl konstatera att flugor, stora och små, gärna får vistas utomhus.
I den förra omgången, när jag tog bort en stor och avgörande händelse, hade jag också väldigt mycket kvar att skriva.
Den här gången är romanen klar, och jag uppskattar att minst en femtedel ryker. Någon roll krymper, en annan växer.
Allt jag klipper bort kommer jag att spara.
Karaktären Susanne, från Sonjaböckerna, är en sparad person.
Elsa, från En liten värld, likaså.
Spara är grymt.
Det jag tar bort nu kan mycket väl komma till pass i en annan roman.
För övrigt kan vi väl konstatera att flugor, stora och små, gärna får vistas utomhus.
Ibland undrar Nisse
om jag inte ska fundera en stund först.
Vi kan väl säga att just med det där är vi lite olika.
Den nya teven är väl ett sådant exempel.
Det är sällan mina snabba beslut (även mina nej kommer blixtsnabbt) sätter mig i någon form av klister (längre) men det där med en teve som är så stor att jag inte kan hantera den själv, kanske visare sig vara galenskap.
Sonen kommer i alla fall hit och hjälper mig när den ska levereras mellan elva och två.
Jag ska bjuda på moderlig frukost. Själv äter jag ju inte annat än pulver sedan två veckor, så jag tänker festa till det med en chokladpulvershake.
Fram till han kommer ska jag tvätta. Och handla den där frukosten.
Och om jag hinner; påbörja det stora redigeringsjobbet som jag kom på igår.
Jag har fem finfina redigeringstimmar på tåget till mamma i morgon, sedan tar jag ledigt tills jag är tillbaka hemma på måndag kväll.
Det blir inget annat än redigering ett tag nu, eftersom jag har tänkt så nytt (jag undrar om min förläggare river sitt hår eller nickar gillande. Jag tror att hon förstår precis hur jag tänker.)
Så den nya boken, Sexan, får vila en stund. Jag är supernöjd med att ha plotten på den klar, det är en bra start.
Det kommer att bli grymma böcker framöver.
Tjoho!
PS. sådant är jättelätt att säga innan man har börjat arbetet. Vi får väl se vad jag säger när jag bryter ihop om en vecka eller två.
Vi kan väl säga att just med det där är vi lite olika.
Den nya teven är väl ett sådant exempel.
Det är sällan mina snabba beslut (även mina nej kommer blixtsnabbt) sätter mig i någon form av klister (längre) men det där med en teve som är så stor att jag inte kan hantera den själv, kanske visare sig vara galenskap.
Sonen kommer i alla fall hit och hjälper mig när den ska levereras mellan elva och två.
Jag ska bjuda på moderlig frukost. Själv äter jag ju inte annat än pulver sedan två veckor, så jag tänker festa till det med en chokladpulvershake.
Fram till han kommer ska jag tvätta. Och handla den där frukosten.
Och om jag hinner; påbörja det stora redigeringsjobbet som jag kom på igår.
Jag har fem finfina redigeringstimmar på tåget till mamma i morgon, sedan tar jag ledigt tills jag är tillbaka hemma på måndag kväll.
Det blir inget annat än redigering ett tag nu, eftersom jag har tänkt så nytt (jag undrar om min förläggare river sitt hår eller nickar gillande. Jag tror att hon förstår precis hur jag tänker.)
Så den nya boken, Sexan, får vila en stund. Jag är supernöjd med att ha plotten på den klar, det är en bra start.
Det kommer att bli grymma böcker framöver.
Tjoho!
PS. sådant är jättelätt att säga innan man har börjat arbetet. Vi får väl se vad jag säger när jag bryter ihop om en vecka eller två.
torsdag 10 juli 2014
Kvällens filmtips:
Hemma bäst, i orginal; Failure to Launch.
Matthew McConaughey (måste alltid kolla stavningen på hans namn, uttalas mäckonnöhäj) och Sarah Jessica Parker.
Fyran, 21.00.
Matthew McConaughey (måste alltid kolla stavningen på hans namn, uttalas mäckonnöhäj) och Sarah Jessica Parker.
Fyran, 21.00.
Iiiiiii.
Jag har tagit ett beslut om att ändra ett JÄTTEJÄTTEJÄTTEGREJ i Sara. Men det känns helt nödvändigt ju mer jag tänker på det.
Helt plötsligt känns deadline 15 september på håret, men det kommer att vara värt allt extrajobb eftersom jag tror att det blir skitbra!
Och jag kan få mer tid om jag skulle behöva, boken går inte till tryck förrän i kanske februari.
I morgon bitti börjar jag och jag kan nästan inte vänta på att få köra igång.
Jag sa väl att jag älskar redigering?
Helt plötsligt känns deadline 15 september på håret, men det kommer att vara värt allt extrajobb eftersom jag tror att det blir skitbra!
Och jag kan få mer tid om jag skulle behöva, boken går inte till tryck förrän i kanske februari.
I morgon bitti börjar jag och jag kan nästan inte vänta på att få köra igång.
Jag sa väl att jag älskar redigering?
Inte alltid så smart
att köpa saker som väger 45 kilo och är stora som hus, när man är ensam hemma. Särskilt inte om dessa stora (läs gärna tv-apparater) enbart levereras till entrén ...
Och även om jag nu skulle kunna släääpa upp den till lägenheten, så kommer jag inte att få upp själva teven utan hjälp.
Hm.
Då finns det två alternativ.
1. Ringa in sonen, som kanske inte har tid eftersom det här är i sista minuten och han jobbar i en studio.
2. Skjuta på sändningen till nästa vecka då Nisse är här igen.
Fram till jag får svar av min unge, så ska jag redigera Sara.
I förra omgången skrev jag klart (eftersom manuset bara var halvfärdigt i december när jag skickade det till min förläggare), och nu börjar liret. Spetsningen. Toppningen, på idrottsspråk.
Det här är bara roligt. En större nöt måste knäckas och som vanligt skriver jag mig dit. Känslan när vägen öppnar sig är grym.
Samtidigt pillar jag med nästa manus. Sexan, kallad. We have a plot, och för tillfället laborerat jag med första kapitlet.
Jag eller hon (som i vilken form hon än uppenbarar sig, är underbar!), första eller tredje person.
Eftersom jag sällan gillar att läsa jag, borde hon vara en självklarhet. Men allt är inte självklart i den här världen.
Det kallas att utmana sig själv.
Jag kör fram till tolv, sedan tar jag ledigt några timmar.
Det är ju sol i förorten, och då går jag och min transistor till stranden och lyssnar på Sommar i P1.
Och även om jag nu skulle kunna släääpa upp den till lägenheten, så kommer jag inte att få upp själva teven utan hjälp.
Hm.
Då finns det två alternativ.
1. Ringa in sonen, som kanske inte har tid eftersom det här är i sista minuten och han jobbar i en studio.
2. Skjuta på sändningen till nästa vecka då Nisse är här igen.
Fram till jag får svar av min unge, så ska jag redigera Sara.
I förra omgången skrev jag klart (eftersom manuset bara var halvfärdigt i december när jag skickade det till min förläggare), och nu börjar liret. Spetsningen. Toppningen, på idrottsspråk.
Det här är bara roligt. En större nöt måste knäckas och som vanligt skriver jag mig dit. Känslan när vägen öppnar sig är grym.
Samtidigt pillar jag med nästa manus. Sexan, kallad. We have a plot, och för tillfället laborerat jag med första kapitlet.
Jag eller hon (som i vilken form hon än uppenbarar sig, är underbar!), första eller tredje person.
Eftersom jag sällan gillar att läsa jag, borde hon vara en självklarhet. Men allt är inte självklart i den här världen.
Det kallas att utmana sig själv.
Jag kör fram till tolv, sedan tar jag ledigt några timmar.
Det är ju sol i förorten, och då går jag och min transistor till stranden och lyssnar på Sommar i P1.
onsdag 9 juli 2014
Min son fyller 20 om en månad,
och vi har just bokat hans present. Flyg och fem nätter i Belgien, där han ska träffa sitt Kanadensiska skivbolag som han ska gå på festival med.
Jättekul att få ge honom en upplevelse och att han törs åka ensam. Skivbolaget har han aldrig träffat, men pratat med på nätet och samarbetat med i många år.
Jag är superglad för hans skull, det är ju fantastiskt roligt att resa - och i hans värld att gå på en av världens största festivaler, Tomorrowland.
Jättekul att få ge honom en upplevelse och att han törs åka ensam. Skivbolaget har han aldrig träffat, men pratat med på nätet och samarbetat med i många år.
Jag är superglad för hans skull, det är ju fantastiskt roligt att resa - och i hans värld att gå på en av världens största festivaler, Tomorrowland.
Jag vaknade på ett strålande humör,
8,5 timmar efter att jag la mig.
Va?
Är det inte fantastisk hur jag sover nu för tiden.
Snark, snark, och härligt utvilad.
Är jag trött handlar det aldrig om att jag inte har kunnat sova, istället har jag tvingats upp tidigt av en eller annan anledning (läs resor, katt, tvättstuga, redigering.)
Idag är det onsdag (för er som har semester och har tagit det begåvade beslutet att strunta i veckodagarna ett tag) och det är tre dagar kvar innan jag åker till västkusten på lördag och firar min mamma som fyller 75 år. Och idag tänker jag mest vara ledig. Under dagen kommer jag att få tillbaka Sara från min förläggare, men jag tror faktiskt att jag öppnar dokumentet först i morgon bitti.
Det blir en typ liiite varm dag.
Jag går till stranden.
Tjohej.
Schmohej.
Sverige glööööööder.
Va?
Är det inte fantastisk hur jag sover nu för tiden.
Snark, snark, och härligt utvilad.
Är jag trött handlar det aldrig om att jag inte har kunnat sova, istället har jag tvingats upp tidigt av en eller annan anledning (läs resor, katt, tvättstuga, redigering.)
Idag är det onsdag (för er som har semester och har tagit det begåvade beslutet att strunta i veckodagarna ett tag) och det är tre dagar kvar innan jag åker till västkusten på lördag och firar min mamma som fyller 75 år. Och idag tänker jag mest vara ledig. Under dagen kommer jag att få tillbaka Sara från min förläggare, men jag tror faktiskt att jag öppnar dokumentet först i morgon bitti.
Det blir en typ liiite varm dag.
Jag går till stranden.
Tjohej.
Schmohej.
Sverige glööööööder.
tisdag 8 juli 2014
Min tv, som i princip står på dygnet runt,
är på väg att ta slut.
Jag älskar tv. ÄLSKAR. Det är min kompis, min tröst, mitt gömställe, men allra främst min inspirationskälla.
Jag skriver i en genre, romantisk komedi, där det är helt nödvändigt att se mycket film (jag skulle tro att thriller/deckarförfattare också gör det).
Men senast såg jag en som inte har ett dugg romantik i sig, En familj. I orginal; August: Osage county.
Fantastiska skådespelarinsatser av bland andra Meryl Streep och Julia Roberts (båda Oscarsnominerades för sina insatser) men filmen gav mig ingenting.
Nada.
Jag blev inte ens upprörd, trots att det var ett familjedrama med osedvanligt egoistiska karaktärer.
Och så har jag sett American Hustle.
Också bra skådisar: Christisan Bale, Amy Adams, Jennifer Laurence, Jeremy Renner och Bradley Cooper.
Bra film. Se den, är tipset trots att den inte heller är romantisk.
Jag är rädd för att min gamla brakar vilken dag som helst, alltså har jag köpt en ny teve, en jättestor. 60 tum. 138 centimeter bred och 80 centimeter hög. Den levereras om ett par dagar.
Fattar ni hur grymt det kommer att vara i höst när jag bara ska skriva? När jag är trött efter ett skrivpass, eller har kört fast, är det perfekt att få ny inspiration från en film.
Jag tror att jag ska bjuda hem några goda vänner på soppa och film, i september när det är mörkt igen.
Visst låter det som en bra idé?
Jag älskar tv. ÄLSKAR. Det är min kompis, min tröst, mitt gömställe, men allra främst min inspirationskälla.
Jag skriver i en genre, romantisk komedi, där det är helt nödvändigt att se mycket film (jag skulle tro att thriller/deckarförfattare också gör det).
Men senast såg jag en som inte har ett dugg romantik i sig, En familj. I orginal; August: Osage county.
Fantastiska skådespelarinsatser av bland andra Meryl Streep och Julia Roberts (båda Oscarsnominerades för sina insatser) men filmen gav mig ingenting.
Nada.
Jag blev inte ens upprörd, trots att det var ett familjedrama med osedvanligt egoistiska karaktärer.
Och så har jag sett American Hustle.
Också bra skådisar: Christisan Bale, Amy Adams, Jennifer Laurence, Jeremy Renner och Bradley Cooper.
Bra film. Se den, är tipset trots att den inte heller är romantisk.
Jag är rädd för att min gamla brakar vilken dag som helst, alltså har jag köpt en ny teve, en jättestor. 60 tum. 138 centimeter bred och 80 centimeter hög. Den levereras om ett par dagar.
Fattar ni hur grymt det kommer att vara i höst när jag bara ska skriva? När jag är trött efter ett skrivpass, eller har kört fast, är det perfekt att få ny inspiration från en film.
Jag tror att jag ska bjuda hem några goda vänner på soppa och film, i september när det är mörkt igen.
Visst låter det som en bra idé?
Och dagens första hiss går till Måns Zelmerlöw
som törs berätta att han upprepade gånger har varit otrogen, och att han går i terapi.
Heja unga grabbar som vågar ta tag och förändra sina beteenden.
Dagens andra går till mig och Teresa som hade ett lysande möte på Forum idag.
Jag slänger mig handlöst över Sara i morgon bitti. Nu ska hon redigeras, hurra!
Deadline 15 september.
Från och med nu kommer jag att varva henne och Sexan (nästa manus - utgivning 2016 - som jag har en egen deadline på 31/12 eftersom jag vill vara ledig hela januari nästa år också.)
Det är en underbar sommar i min skrivstuga.
Nu ska jag sova en stund.
Heja unga grabbar som vågar ta tag och förändra sina beteenden.
Dagens andra går till mig och Teresa som hade ett lysande möte på Forum idag.
Jag slänger mig handlöst över Sara i morgon bitti. Nu ska hon redigeras, hurra!
Deadline 15 september.
Från och med nu kommer jag att varva henne och Sexan (nästa manus - utgivning 2016 - som jag har en egen deadline på 31/12 eftersom jag vill vara ledig hela januari nästa år också.)
Det är en underbar sommar i min skrivstuga.
Nu ska jag sova en stund.
Bokförlaget Forum
Jag ska dit idag och vi ska prata om Sara (som hon inte heter längre, men jag väntar med titeln ett tag.)
Min bebis. Mitt jobbigaste manus hittills för att livet kom emellan och tog så mycket kraft.
Det som var obearbetat och halvfärdigt när min förläggare fick det för några månader sedan, och som jag sedan skrev klart både hemma och utomlands.
Det ska vi prata om. Bland annat.
Och så ska jag försöka låta bli att sno med mig böcker.
Jag måste läsa alla de andra först.
måndag 7 juli 2014
Åsa, the caretaker, del 392.
Förra året hittade jag en överbliven unge på Skansen. Av arten människa.
Den var så liten att den knappt kunde prata, och min mamma som såg mig komma med den på höften var rädd att det var en unge jag hade stulit, eftersom den satt så bra och bekvämt.
Inte då.
Här stjäls inga ungar, däremot tar jag hade om dem som har tappat bort sina föräldrar.
Ni kan alltså vara helt trygga om ni släpper era telningar om jag är i närheten. Minsta gråt får mig nämligen att reagera.
Eller sömn. Det är inte så länge sedan jag hystade ut ett sovande pyre från tunnelbanan, när dagiset gick av och glömde honom sovande i en stol.
Idag var det Adam 4 år, som dyblöt och med oranga armpuffar kom till strandkiosken precis när jag stod där och skulle köpa vatten. Han hade tappat bort sin pappa. Han var inte ledsen, men letade. Enligt Adam hade nog pappan gått hem ...
Vi satte oss ned lite, blev lite jag och du med varandra, men efter fem minuter var vi klara med småsnacket och jag började undra var pappan hade tagit vägen.
Hade det varit jag så hade jag gapat ut min unges namn så att han skulle hitta mig, men så var inte fallet här uppenbarligen.
Efter ytterligare någon minut bad jag en mormor bredvid att passa Adam medan jag gick på pappajakt.
Ingenstans såg - eller hörde - jag en härjad man som såg ut att ha förlorat ett barn, och då gick jag ändå fram och tillbaka över stranden flera gånger. Frågade tre helt oskyldiga män om de möjligtvis hade tappat bort ett barn, vågade inte säga barnets namn eftersom någon av dem kanske hade försökt ta honom i så fall. Man kan aldrig vara nog försiktig.
Till sist kom kvinnan som nu hade ansvaret för Adam, och Adam, gående mot strandbrynet. Han var trött på att sitta på fiket och ville bada, och mormorn var tvungen att ta hand om sina barnbarn.
Jag försökte säga till Adam att det kanske vore bra om vi hittade hans pappa först, men det höll han tydligen inte riktigt med om eftersom han fortsatte att gå rakt ut i vattnet. Jag ropade på honom och frågade om han kanske såg sin pappa nu och då pekade han rakt fram.
Adam pratade inte så bra, men jag tror att han sa att han "trodde" att det var hans pappa som stod i vattnet och pratade med en kvinna.
Jag ropade och frågade om Adam var hans son, och det var det tydligen.
Han har suttit med oss i över en kvart, och hade tappat bort dig, ropade jag.
Och det är här jag inte vet om den här mannen bara var cool eller dum i huvudet, för han svarade jaha.
JAHA.
När ens barn har varit borta i kanske en kvart?
Det var uppenbart att han inte ens hade märkt det.
Dum i huvudet, jag ser det nu när jag skriver.
Tur i alla fall att det gick bra, att inte pappan låg druknad någonstans. Det flyger ju ett och annat genom huvudet när en förälder är borta och inte verkar leta efter sin fyraåring.
Den var så liten att den knappt kunde prata, och min mamma som såg mig komma med den på höften var rädd att det var en unge jag hade stulit, eftersom den satt så bra och bekvämt.
Inte då.
Här stjäls inga ungar, däremot tar jag hade om dem som har tappat bort sina föräldrar.
Ni kan alltså vara helt trygga om ni släpper era telningar om jag är i närheten. Minsta gråt får mig nämligen att reagera.
Eller sömn. Det är inte så länge sedan jag hystade ut ett sovande pyre från tunnelbanan, när dagiset gick av och glömde honom sovande i en stol.
Idag var det Adam 4 år, som dyblöt och med oranga armpuffar kom till strandkiosken precis när jag stod där och skulle köpa vatten. Han hade tappat bort sin pappa. Han var inte ledsen, men letade. Enligt Adam hade nog pappan gått hem ...
Vi satte oss ned lite, blev lite jag och du med varandra, men efter fem minuter var vi klara med småsnacket och jag började undra var pappan hade tagit vägen.
Hade det varit jag så hade jag gapat ut min unges namn så att han skulle hitta mig, men så var inte fallet här uppenbarligen.
Efter ytterligare någon minut bad jag en mormor bredvid att passa Adam medan jag gick på pappajakt.
Ingenstans såg - eller hörde - jag en härjad man som såg ut att ha förlorat ett barn, och då gick jag ändå fram och tillbaka över stranden flera gånger. Frågade tre helt oskyldiga män om de möjligtvis hade tappat bort ett barn, vågade inte säga barnets namn eftersom någon av dem kanske hade försökt ta honom i så fall. Man kan aldrig vara nog försiktig.
Till sist kom kvinnan som nu hade ansvaret för Adam, och Adam, gående mot strandbrynet. Han var trött på att sitta på fiket och ville bada, och mormorn var tvungen att ta hand om sina barnbarn.
Jag försökte säga till Adam att det kanske vore bra om vi hittade hans pappa först, men det höll han tydligen inte riktigt med om eftersom han fortsatte att gå rakt ut i vattnet. Jag ropade på honom och frågade om han kanske såg sin pappa nu och då pekade han rakt fram.
Adam pratade inte så bra, men jag tror att han sa att han "trodde" att det var hans pappa som stod i vattnet och pratade med en kvinna.
Jag ropade och frågade om Adam var hans son, och det var det tydligen.
Han har suttit med oss i över en kvart, och hade tappat bort dig, ropade jag.
Och det är här jag inte vet om den här mannen bara var cool eller dum i huvudet, för han svarade jaha.
JAHA.
När ens barn har varit borta i kanske en kvart?
Det var uppenbart att han inte ens hade märkt det.
Dum i huvudet, jag ser det nu när jag skriver.
Tur i alla fall att det gick bra, att inte pappan låg druknad någonstans. Det flyger ju ett och annat genom huvudet när en förälder är borta och inte verkar leta efter sin fyraåring.
Jag är väldigt ensam den här veckan.
Mannen har tagit Forden och sin dotter och dragit på Sverigeturné, medan jag ska träffa förlaget (i morgon) och börja redigera Sara (omgång två).
Idag står det återigen läsning på schemat. Och lite sol. Börjar man som jag att jobba klockan sju så kan man ta en rejäl mittpådagenpaus. I alla fall kan jag det.
Jag tar en promenad till min strand här i förorten och så ligger jag där tills jag svettas. Ymnigt. Då är det oftast inte skönt längre.
Mitt mål med soleriet är sällan att ha det skönt (möjligtvis på våren innan det blir riktigt varmt), jag är bara ute efter att bli brun eftersom jag känner mig mycket finare då.
Mina rynkor gör sig helt enkelt bättre i brunt.
Men först dagens första pulverdos.
Dag 11.
Det går finfint eftersom jag inte är hungrig.
Däremot sugen.
Allra mest på steksmak, som i kött med mycket salt & peppar.
Istället äter jag potatis - och purjolökssoppa, som faktiskt är riktigt god.
Häpp!
Idag står det återigen läsning på schemat. Och lite sol. Börjar man som jag att jobba klockan sju så kan man ta en rejäl mittpådagenpaus. I alla fall kan jag det.
Jag tar en promenad till min strand här i förorten och så ligger jag där tills jag svettas. Ymnigt. Då är det oftast inte skönt längre.
Mitt mål med soleriet är sällan att ha det skönt (möjligtvis på våren innan det blir riktigt varmt), jag är bara ute efter att bli brun eftersom jag känner mig mycket finare då.
Mina rynkor gör sig helt enkelt bättre i brunt.
Men först dagens första pulverdos.
Dag 11.
Det går finfint eftersom jag inte är hungrig.
Däremot sugen.
Allra mest på steksmak, som i kött med mycket salt & peppar.
Istället äter jag potatis - och purjolökssoppa, som faktiskt är riktigt god.
Häpp!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)