Stark film

based on a true story.
Den här.
Vi var båda superberörda. Den tredje av oss gråter aldrig på film. Inte ens på Livet efter dig.
Konstig människa, den där flickvännen.

(Skojade förstås, hon är bäst. Men ogråtig.)

Filmen var slut strax innan nio vilket var perfekt för då var jag hemma tjugo minuter senare, kunde dricka en kopp kaffe och nu ska jag lägga mig och se på något på teven i sovrummet.
Och kela med Misse som tycker att det är störtmysigt att lägga sig i sängen ett tag.

I morgon är det arbete igen.
Någon dag bör jag nog vara ledig men jag vill gärna nå en liten bit till först.
Drygt fyra veckor kvar till deadline.