Så jag ska träffa kidsen idag.

Ta tunnelbanan, tänkte jag. Bion är tidig, vi ska gå på Hötorget och jag slipper leta parkering (även om jag nu oftast ställer mig i garage för att jag till sist inte orkar leta längre.)
I morgon ska jag också till stan, på födelsedagskalas, men det är senare och på Kungsholmen, så då är bilen given.

Alltså, min bil. Mitt lilla hjärta. Jag är glad så länge hon håller. Det låter oroväckande underifrån just nu. Kan vara någon avgasrörsaktigt ... Inte vet jag och just nu orkar varken jag eller min ekonomi med mer reparationer.
Hon ska besiktigas innan sista februari. Vi får väl se vad de säger om hennes kondition.
På väg till och från stan ska jag läsa det jag måste läsa för mitt manus. Det får bli dagens arbetspass utöver en snabb koll på det jag skrev igår.

Vi hörs kanske sen.
Tjoho!