Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 6 februari 2022

Jag fortsätter min attack på eksemet.

 Märker jag någon skillnad efter 4 solningar. Njae, eventuellt på ovansidan händerna. Fast jag ska sola tre gånger till innan jag säger något mer. 



Idag ska jag promenera till solariet (om solen kommer fram för just nu blåser det mest) och räkna ut posterna som sedan ska in i mitt bokföringsprogram. 

Jag gör det där i flera steg eftersom jag tycker att det är så tråkigt. En dag printar jag papper och noterar vilka poster som ska föras in, nästa räknar jag ut momsen på varje post (allt mellan 6 och 25 %) och letar reda på alla underlag (det är det jag ska göra nu) och sedan är allt klart för att läggas in i programmet vilket jag gör en helt annan dag innan den 14e då det ska vara inne hos Skatteverket. 

Man kan redovisa moms en gång per år, men då tappar jag kontrollen. Jag vill göra det en gång i kvartalet så jag ORDNING! Det kan man säkert ha ändå, men det här passar mig. 

Och sedan ska jag väl inte göra så mycket mer. idag I morgon börjar jag jobba ordentligt med manuset när jag får det från Lena. Det har jag lite ångest för, men det har jag ju alltid när jag får tillbaka saker från redaktör och förläggare. Det känns emellanåt rätt brutalt. KÄNNS, alltså. Det är långt ifrån samma sak som att det är det. Känslan är "du är så dålig och nu ska vi, inte du, se till att det blir dugligt."

HU!

Men som sagt, det går över. Och jag bestämmer ju. Jag kan strunta helt i att redigera om jag vill, fast frågan är ju hur många fler böcker som Forum hade velat ge ut av mig då. Vägrar redigering gör bara manliga självutnämnda genier. 


Söndag. Bra dag så här långt.



2 kommentarer:

Kerstin Brandt sa...

Hahaha - ja, det är en intressant tanke! Män är inte alls så självkritiska som kvinnor! Tänk på hur många romaner du skrivit och hur många språk de översatts till! Du behöver verkligen inte känna så 😏
Kerstin

Åsa Hellberg sa...

Tusen tack Kersin.