Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 14 april 2026

Lindad tumme natt två.

Och vi sov i nio timmar, minus kisspaus i natt någon gång. 

Jag lindar den så bekvämt att jag släpper den mentala upptagenheten på den. Sitter det för hårt så bryr jag mig i sömnen, om ni fattar vad jag menar. 

Vaknade med en hel tumme även denna morgon, hurra för det och för min linda. 

Idag, när jag knappt har ont i höften (det går ju upp och ned) och knappt ont i tummen, ska jag till sjukgymnasten om en timma. Innan dess ska Selma få mat men jag tror att jag själv äter efteråt. 

Igår kväll när jag hade duschat satte jag på mig en deo, som jag inte har använt på ett tag för jag tyckte att jag fick problem i armhålorna av den, men när det nu var borta var det dags att testa igen. 

WELL. Det borde jag inte ha gjort. Klådan i morse var hemsk. 

Så nu ryker den. Jag har smörjt in med mild kortison, och det hjälpte rätt snabbt tack och lov. Så synd på god doft, men nu blir det Acos oparfymerade ett tag. 

Jag hängde tavlor igår. Min små fina, lätta, fick sitta på nya hängare med klister. 

WELL2. Det borde jag inte ha gjort. En av dem ramlade ned och gick sönder i ramen. Inte mycket, och jag hittade det mesta av biten som ramlat, men ändå. Så trist för ramarna var perfekta. 

Sedan ramlade en till, en annan med samma kassa upphängning, men den gick inte sönder tack och lov. Nu måste borren fram. I hate borren, trots att den är så smidig. 

Men inte idag. Efter sjukgymnasten ska jag sola och jobba och gå ut med Selma igen.

___________

Det tog så lång tid hos sjukgymnasten att jag inte hade hjärta att vara borta längre, alltså blev det ingen sol.

Han var bra. Noggrann. Trodde inte på Trocanterit eftersom jag har haft det till och från i så många år. Jag har dessutom inte ont på riktigt rätt ställe. Det kan vara en långsamt utvecklande artros men också något i leden. Inget farligt dock. 

Jag hade ju nästan inte ont alls idag, så sjukt stor skillnad mot för ett par veckor sedan när jag var hos doktorn. Det går verkligen fram och tillbaka. Mina perfekta skor från Adidas kan också göra att det är bättre. Jag har köpt 2 par till så att jag har att byta med. Det har varit mina bästa i flera år nu. 



Adidas Ultra boost 1.0
Det finns nyare varanter, 2.0 etc, men 1an är min favorit.

Du är väldigt rörlig, sa sjukgymnasten nästan lite imponerad.

JOJO. 

Och om tummen: blir den inte blir bättre ska jag kontakta dem  igen och få träffa en arbetsterapeut som är duktig på händer.

All koll av mig nu som säger bra saker, är inspirerande för då vill jag fortsätta vara rörlig och ha bra värden som jag hade hos doktorn häromsistens. 

Jag fick med mig stretchövningar hem, och sedan ska vi höras i slutet av maj, per telefon.

Nu ska jag äta frunsch (kyckling och grönsaker, som ju uppenbarligen är bra för mig eftersom jag äter det mer än något annat) och JOBBA som kanske är det allra bästa ändå.


Inga kommentarer: