Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

fredag 10 april 2026

Då är jag av med det onda i skuldran,

 För jag var hemma hos Linnea igår och hon tryckte på rätt punkt i ryggen, så idag är det borta. 

Istället vaknade jag i natt och då kändes det som om min högra tumme hade hoppat ur led, vid den enda leden som finns just i tummen. Det kändes som om all ledvätska var borta och det enda som återstod var ben mot ben, när jag skulle räta på fingret. Det knäppte högt.

Det gick över, kom igen, och gick över. Och idag är jag öm vid tumbasen, men inte så mycket över leden som var knasig.

Jag tror det kallas triggerfinger, men jag vet inte. Och just nu, när det inte ens märks, är det ju inget att söka vård för, det får jag göra den dagen/natten det kommer tillbaka i så fall.

TACK OCH LOV gick det snorbra att jobba idag och jag har förstås ansträngt tummen i vanlig ordning. Först med att försöka klä om soffan i nya tyget (det visade sig att de hade skickat fel modell, mitt armstöd (man har bara ett i den här modellen) är till vänster och det som de hade skickat är till höger.

Och sedan lät det som om de inte trodde mig, och då blev jag förstås irriterad. 

Nu har jag reklamerat det, satt på mitt bruna igen, det får duga så länge, och då kan vi lugnt säga att tummen har fått jobba.

Och sedan kom världens finaste nyklippta pojke hit och hälsade på, och när han ville vara hos mig  jobbade tummen igen. 

Ikväll ska jag bara vila!






Selma väntar medan jag hämtar grejer.



Felvänt sofföverdrag



Lille hjärtat



Haha, min farmor är rolig.

Men jobbet går bra. Sakta men stadigt framåt. 

Jag begär inget mer än så!



4 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Så bra att din axel blivit bra. Jag har artros i tumbasen på båda händerna. Just nu är det illa. Det skiftar väldigt. Ibland kan jag knappt knäppa bh:n, ibland har jag nästan inte ont alls.
Nyklippt och fin gäst😍

Åsa Hellberg sa...

Vad gör man åt artros?

Eva-Lotta sa...

Ingenting, verkar det som. Vilar?

Åsa Hellberg sa...

Okej, knepig sjukdom det där.