Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

lördag 27 september 2014

Tröttsamt.

Inte mässan, men vissa grejer man upptäcker här (eller rättare sagt min agent upptäckte).
Mitt ljudsboksförlag (på Sonjorna har jag fler förlag än jag kan räkna ...) ger ut en ny bok där plotten är den samma som i Sonjas sista vilja. Och som har ungefär samma formspråk som En liten värld på omslaget. För säkerhets skull har de anlitat samma omslagsdesigner.

 Vad säger ni om den här likheten?:

"Anna Holm är 30 år och fastighetsanalytiker från Kungälv. Livet står still. Hennes pojkvän Jesper är trevlig och jobbet är okej, men det är ändå något väsentligt som saknas. En dag får hon ett rekommenderat brev från advokatbyrån Linberg & Co. Med stigande förvåning läser hon att hon har angetts som arvtagare till fem miljoner euro. För att få ta del av arvet måste hon dock utföra ett uppdrag. Hela brevet känns fullständigt otroligt, men hon måste ju i alla fall höra vad det är hon ska göra för att få arvet. Hon bestämmer sig för att ringa advokatbyrån och boka ett möte. "

Författare som inte har någon egen fantasi kan man inte göra så mycket åt, men mitt ljudboksförlag? De ville gärna ge ut en tredje Sonja om och när det blir aktuellt, vi kan väl säga att den chansen är borta nu.e

14 kommentarer:

sandra sa...

men vad tråkigt åsa. jag skulle flippa lite grann tror jag.

Hanna Lans sa...

Men? Vilket märkligt beteende?

Åsa Hellberg sa...

Sandra; ja, trist som tusan.

Hanna; jag vet. Total brist på fantasi, och respekt.

Sus sa...

Men så himla ruttet!

Jenny Magnusson sa...

Jag gjorde samma reflektion som du när jag såg den. Så trist, fantasilöst. Jag undrar lite hur de tänkte. Men din är bättre, mycket bättre.

Unknown sa...

Ogillar verkligen! Kramar till dig Åsa: orginalförfattaren.

Kati sa...

Imitation is the sincerest form of flattery.

Cicci H sa...

Kan i och för sig hålla med Kati ovan, men vaddå? Man får väl hitta på sin egen bok? Inte ta en som redan finns! Dessutom är Sonjaböckerna så himla bra, varför skriva om dem?

Agneta sa...

Okej att man får lov att låna och stjäla av andra författare, men vill man inte att ens idé ska vara någorlunda originell?
Okej att den andra författaren kanske faktiskt har missat Sonjaböckerna, men förlaget???!

Izabella sa...

Men så lågt! Kan du åtminstone fråga förlaget hur tänkte de egentligen?

Åsa Hellberg sa...

Tack för ert stöd!
Kram, ni är bästa bloggkompisarna ever!

Jenny Magnusson sa...

Det jag tycker är trist och fantasilöst i det här är i huvudsak förlagens agerande. Det finns alltför många historier som känns snarlika om man ser till baksidestexter, framsidor, marknadsföring, säljtexter osv.

Jag tycker de gör er författare en rejäl otjänst när de gör böckerna alltför lika och inte ger dem en chans att stå på egna ben. Marknadsföringen av en bok har en enorm betydelse när läsare väljer vad de ska läsa och att då låta marknadsföring, layout och baksidestexter påminna så mycket om varandra är inte juste.

Tyvärr är det här inget unikt utan något som verkar bli allt vanligare, kanske är det fantasin som tryter, vad vet jag.

Vi hade en jätteintressant diskussion på Bokmässan om böcker som till utseendet är så förvillande lika att man är osäker på vilken man läst. Riktigt trist!

Åsa Hellberg sa...

Jenny, jag håller helt och hållet med dig. Författaren må vara fantasilös, men det är förlaget - MITT förlag - som agerar fel.

Anna Hansson sa...

Va? Kan det verkligen få gå till så där?