Två saker slår mig den här morgonen.

Mitt hår är så kort att det inte går att ha i en tofs och min arm är kass för tredje dagen dagen i rad trots att jag låg blickstilla i natt.
Men Misse kräktes, och ni som har katter vet vad jag menar när man hör hulkandet någonstans i lägenheten och så måste man springa dit direkt så att inte soffa/dator/matta/eluttag blir drabbat av kattinnehåll.
I alla fall, då svängde jag väl till med armen som redan gjorde ont så att den gjorde ännu ondare.

ALLT blir bättre av kaffe, så jag börjar med det innan jag ska skjutsa Nisse till jobbet.
Sedan ska jag redigera, vilket nog är den bästa smärtlindringen av dem alla.

Hurra.
Nu kör vi.
Tjohej!