Jag läste någonstans igår att frusen axel är världens femte mest smärtsamma tillstånd och om läkaren idag ber mig göra rörelser som gör ont så kommer jag att vägra (förstås. I am över 50. Jag gör det jag vill nu för tiden.)
Det finns egentligen bara två scenarier:
1. Att jag inte har fått en så svår variant och att det inte blir värre fruset/orörligt än nu.
2. Att det här bara är början och att det kommer att bli ett extremt utdraget förlopp.
Jag får nog inte svar idag, men förhoppningsvis en remiss till röntgen för att utesluta till exempel en tumör.
Annars vaknade jag feberfri idag, vilket väl får ses som en enorm framgång.
Om jag jobbar under dagen eller inte får vi se, jag har en känsla av att jag nog tar en sjukdag till (alltså, inte via försäkringskassan, utan via min goda manusplanering som gör att sådana här dagar funkar alldeles utmärkt att inte göra ett dugg på. Jag tänker. Det är gott nog.)
Ungefär så.
Vad gör ni?
Fick ni också störtregn på er igår?
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
2 kommentarer:
Skrivjobb på förmiddagen, och städning och träning i eftermiddag. I morgon: research!
Hoppas det löser sig med axeln snart!
Tack Helena, det tar nog ett tag men det är okej, bara det inte blir värre:)
Skicka en kommentar