Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 2 mars 2022

Jag har redan fått soltid,

 alltså inte sol första gången kanske, men kallelse till första möte. 30e mars. Vi får se hur mina eksem mår då, det är ju nästan en månad kvar, och på den tiden kortisonkuren vara klar och jag kan förhoppningsvis sola lite på egen hand fram till dess. 

Idag har jag jobbat med mitt manus, var duktig och igång vid 9. 



Sittplatsen i skrivsoffan. Funkar fint, tycker jag. Jag gillar den inte alls annars. För hård och obekväm för att användas till något annat än skriverier.

Under eftermiddagen har jag varit på återvinningscentralen i Enskede (en grannförort) med massor av kläder till Myrorna eftersom inte Naturkompaniet förmådde att ta emot mer. Myrorna säljer och ger till välgörenhet, så det kommer förhoppningsvis någon till godo ändå. 

Däremot kan jag ju inte ta min stora bil och åka runt i Stockholm och och fylla den med andras grejer till Naturkompaniet som jag hade tänkt att göra i helgen. 

Verkligen SuperTrist för den som hade förväntat sig det, men helgen är enda tiden jag hade att hämta grejer för manuset måste helt enkelt gå före allt annat just nu.

Men helgen var hela tiden planen så jag känner mig inte skyldig. I annonsen stod att man fick lämna in kläder till och med den 6e. Men trist är det.

Efter det åkte jag vidare till Ica och handlade burkar, kaffe och torrvaror eftersom jag vill vara förberedd om RYSSEN kommer.  Jag skämtar ju inte om det, utan menar att jag som ensam måste tänka på hur jag skulle agera om det värsta händer. Jag har kollat skyddsrum (också hos Jonathan såklart, jag mejlat och informerat på mammavis) och behöver också ett sätt att laga mat om nu strömmen går. Det är väl den formen av attack som skulle komma först tänker jag. Cyberskit. Fast det är förstås bättre än något annat.

Så i morgon bitti åker jag till Biltema, som får hem stormkök då. Det kan man ju använda på balkongen. 

Sedan har jag förhoppningsvis det jag behöver. Ja, just det, en liten radio också kanske. Det var också slut hon Claes Ohlson. Jag hittar inte min gamla strandradio, möjligtvis har jag slängt den eftersom CYBERATTACKER från Ryssland aldrig ens har slagit mig.

De två sista åren har verkligen lärt mig nya saker. 

Att ett virus skulle kunna ta över världen hade jag inte förstått, det var för mig helt och hållet främmande. Ändå mindes jag ju fågelinfluensan och alla varningar runt den, men det var ju aldrig så som det har varit nu. Men jag minns rädslan då, och att det kändes så himla viktigt att få i Jonathan vaccin och när man vaccinerade i hans skola blev jag lugn. Själv hann jag aldrig få vaccin innan det i princip var över. Varje gång jag åkte till Farsta var det nämligen slut och jag fick återvända hem obesprutad. 

Men jag minns inte något av att hålla avstånd eller att det kom sådana uppmaningar, men det gjorde det kanske.

Och nu det här, då. 

Jag är extremt dåligt påläst på världens olika faror. Jag har fokuserat på det lilla, det som händer här i Farsta, i Sverige, men aldrig tänkt på andra hot mer än klimatet. 

Det är ofantligt naivt och i framtiden måste jag vidga mina vyer. Så här överraskad blir säkert inte den som följer med i världsläget. 

Undrar ni vad jag har "bunkrat"?



och förstås många burkar Äppelmos. Älskar Önos lågkalorimos så de går nog åt innan Ryssen kommer. Äter det till allt.
Till keso med en skvätt kanel på. Till kycklingen, blandat med salsa. Tusen användningsområden. 

Tubost, många olika smaker.

Tunnbröd som jag förvarar i frysen så länge.

Jag har massor av burkar med soppor för att vara beredd om jag får ont i magen, och har nyss kompletterat det med fler burkar av gulaschsoppa som är mättande. 

Makrill i tomatsås. 

Färdiglagad köttfärssås i burk. Tänker att man i värsta fall måste stå ut med att äta kall mat och det tror jag går i mig, precis som gulaschsoppan gör (som jag tvingades testa i Åre i oktober 2020. Det funkade!)

Knäckebröd. Flera paket.

Jag har sedan länge massor av bönor och kikärter i skåpet som funkar finfint kallt. 

Torkat kaffe. 

Jag har också köpt en extra stor powerbank så att jag kan ladda telefonen ett tag, batterier i mängd och jag ska nu fylla mina ficklampor med fräscha batterier. 

Värmeljus har jag också köpt ett gäng till men sedan var det nog inget mer. Idag. 

Vattenflaskor har jag rätt många av, men jag skulle också vilja ha ett par tomma dunkar. Jag tänker också att man kan, om man hinner, fylla badkaret kanske, i alla fall så att man kan spola toaletten med det vattnet. 

I övrigt tänker jag att tanken på bilen alltid ska vara full, att jag måste kolla hur man kommer ur garaget om strömmen är borta, och att jag förhoppningsvis bara har överdrivit och får sitta här med min soppa i värmeljusets sken i flera år framöver. Det gör jag gärna!


Inga kommentarer: