Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

lördag 16 mars 2024

Jag har blivit med hund tills på tisdag.

 Men jag tar henne med glädje, såklart, så mycket som Jonathan och Linnea har ställt upp när jag har behövt. Ev skulle jag behöva handla eftersom jag trodde att hon skulle till Sumpan i morgon, men kanske Mathem kan leverera om det är så att jag inte får ihop tillräckligt av det jag har i frysen: lax, torsk och hamburgare. Ibland gillar jag att testa att rensa totalt och det funkar ju oftast. Grejen här är att det inte finns ett uppbyggt lager, det har jag inte hunnit med än. 

Men nu kom jag på att jag ju har köpt sötpotatis (funkar fint för mig), kålrot och morötter som jag kan göra mos av. Citron har jag inte men det går fint ändå. Tror jag har frusen spenat. Ni ser, man trollar ihop lite lunch och middag ändå. Hurra!







Bilturer är numera inga problem alls, men ska fixa ett skydd över framsätet på något sätt för smutsiga tassar är inte kul och ibland ställer hon sig och kollar läget i baksätet, som idag när vi hämtade upp en av våra kompisar. 
Häromsistens fick hon sitta i knäet på Linnea i baksätet när jag hämtade henne och Jonathan, men Selma skrek tills hon fick komma tillbaka och sitta med mig där framme.
Hon är otroligt tydlig. När jag hämtade henne häromdagen likaså. Då markerade hon att hon tänkte stanna med mig i bilen och inte gå med Linnea tillbaka till lägenheten. Och när jag lämnar henne är hon nöjd och glad över att vara tillbaka i Sumpan. Hon gillar oss alla tre, vilket är så fint att se. 

Jag har börjat med Berocca, en uppiggande som man löser upp i vatten. Jag undrar om magen reagerar på det. Måste kolla. Tycker att jag reagerar på något men vet inte vad det är och så slog det mig att det kanske är den där uppiggaren. På tal om precis ingenting.

Idag har Selma och jag träffat en bebis, hennes mamma och pappa, och två kompisar till. Så mysigt. Många samtal om barn, och föräldraskap och BÖCKER eftersom vi alla, mer eller mindre, är i branschen.  Selma var hyfsat lugn, hon är inte van vid att vara flera och hemma hos någon annan, i alla fall inte tillsammans med mig, men det gick rätt bra. Hon är ju snäll om än lite intensiv och behöver passas. Jag hade henne kopplad, det gjorde mig tryggare. 

Frågan i Stockholm just nu är om det kommer snö eller inte. Hos mig är det än så länge barmark i alla fall, ev kommer det en skvätt i morgon. Temperaturen sjönk rejält här för ett några timmar sedan. 

Det var det, lördag på Ingarö. Jag installerar appar på alla mina tv-apparater och Selma ligger på golvet och sover. 

Vi har det rysligt bra i vårt lilla hörn av världen. 

2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Alla dina tv-apparater? Hur många har du?

Åsa Hellberg sa...

3 :)