Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 13 mars 2024

Jag har sagt förut att jag kan få en trötthet som känns som sockerdricka i kroppen.

 Idag klippte det till vid halv två, men då var jag i princip klar med jobbet så det gjorde ju ingenting. Jag är också en gnutta kass i magen, och har varit i några dagar, men vad det beror på vet jag inte riktigt och om det kanske hänger ihop. 

JAJA, jag vilar mig när det behövs så det går verkligen ingen nöd på mig alls. Och trots sockerdrickan tog jag mig faktiskt iväg ut och köpte en tapetkniv, för i morgon är det dags. Jag måste bara göra en PLAN på hur jag ska gå tillväga. Jag gör det från soffan i tv-rummet där jag tänker hänga resten av den här dagen.

Igår fick jag äntligen till mina garderober och any day now ska jag packa upp mina juveler och lägga i smyckeslådan. Sedan har jag verkligen inget mer att packa upp. Att anlita någon som gjorde det stora uppackningsjobbet för mig var så bra. Att slippa alla kartonger (utom 8) och bli av med dem direkt var fantastiskt! Att det hamnade på fel ställen, gjorde ju inget, det var ju bara att flytta på. Och under flytten satt ju jag och pekade, så det löste sig smidigt måste jag säga. Bokhyllorna, som jag tittar på just nu bredvid tv:n trodde jag skulle gå in i förrådet, men det fick jag ändra på och nu tycker jag att de är perfekta i röda rummet. De ska fixas till, för böckerna står huller om buller, men det fixar jag ju en vacker dag.



Tapeten är av vinyl, men ser ut som sammet.

Sen är jag en fena att bli klar snabbt, mest för att jag inte har tålamod att vänta men också för att jag vet rätt per omgående hur jag vill ha det. Och för att jag har en PLAN (allt utom de vita hyllorna funkade)! Plan. Min livboj i livet. 



Gardinen jag köpte till det här fönstret var alldeles för kort. Får se vad jag hittar på där. 

Det känns som om jag har bott här långt mycket mer än 3 veckor (2 egentligen, för jag var ju bortrest i nästan en). 



Sovrummet är också klart, tjohej.

Hurra!



2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Måste du ha gardin där? Tycker det ser fint ut utan☺️

Åsa Hellberg sa...

Det ÄR finare utan men behöver dölja ljuset, särskilt i sommar tror jag. Vi får se.