Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 25 mars 2024

Jag traskar på framåt i mitt manus,

 Har ett större utbrott av något på mina händer, det ser mer ut som ett allergiutbrott än  än psoriasis, men vad vet man. Jag försöker tänka på vad jag kan ha reagerat på i så fall. Sol, är ett förslag. Det ser ut som en minivariant av nässelutslag. Konserveringsmedel? Soya? Lax?

Är det efter min dåliga mage som jag hade i flera dagar och som avslutade med en heldag dålig innan jag slutade med Beroccan? Magen hänger ju ihop med huden. Har jag varit stressad (ja, det har jag ju)?

Eller så är det bara psoriasis och ett nytt utbrott för att det är så sjukdomen fungerar, punkt.

JAJA, jag tänker inte börja medicinera nu i alla fall. Vi får se i höst. 

Idag är arbetsdag (och jag måste handla). I morgon stängs elen av mellan 8 och 13 och då passar jag på att åka till Ikea och lämna tillbaka grejer, och äta lunch, innan jag hämtar Selma klockan 14. När vi är hemma igen hoppas jag att elen är tillbaka. 

Dagen efter är det parkeringsförbud i hela området, som ska städas och sopas efter vintern, så då får vi väl hitta en parkering någon annanstans. 

Selma är kvar hos mig till påskafton då Jonathan och Linnea kommer hit (hurra!), sedan är det slutspurt på riktigt gällande Fjällbacka 3. Manus ska lämnas den 3e, min snälla redaktör har gett mig hela den dagen också. Därefter är det Spanien 2 igen, jag vill verkligen blir klar med den så att jag kan börja med det NYA manuset som hela tiden skvalpar i huvudet. 

Nu när jag bor här tycker jag att det är mysigt att ha henne i flera dagar. Dels kommer jag naturligt ut några gånger per dag och den rörelsen behöver jag sannerligen, men hon är ju också ett härligt sällskap. Rolig. Jag skrattar väldigt mycket när hon är här. 

Klagomål 1. Tyvärr har jag fortfarande inget varmvatten i duschen, det är ljummet, och jag hatar att duscha så kallt. I morgon bitti, innan elen stängs, måste jag tvätta håret, och det är ju VIDRIGT. Jag får väl stöta på igen, antar jag. 

Klagomål 2. Det är insyn här och jag känner ju hur ovan jag är vid det. Alltså drar jag ned på kvällen, för jag vill inte att andra ska kunna kika in. Men det är ju enkelt löst med mina hissgardiner i matrummet och köket, och vanliga gardiner i sovrummet. Det är verkligen ingen stor grej alls. Det är bara en ovana. 



Från dörren till höger smiter man ut rätt bra (jag är ju en toamänniska, som behöver gå efter jag har laft mig). Har jag bara nedddraget i köksfönstren så kan inget se mig. Från dörren till vänster hade det varit en annan sak. Då hade jag fått dra ned i matrummet också. Så bra val att sova i det lilla rummet! Jag sover superbra, bättre än Farsta känns det som än så länge. 

Typ så. Nu är det dags att jobba!

2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Fast när det är mörkt inne syns du ju inte ut. Eller du gör som Maken och tänder lampan?
Bra jobbat, men det blir väl bökigt att hitta parkering någon annanstans, det lär vara fler än du som behöver det, tänker jag.
Trevlig påskvecka!

Åsa Hellberg sa...

Har alltid en lampa tänd i hallen :)