Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 16 december 2015

Jag kom iväg på mina grejer idag,

yrseln gick tack och lov över.
Först träffade jag min väninna från Fjällbacka, vi har känt varandra sedan lekis - alltså i 47 år (hisnade, eller hur?) - och bodde tillsammans i Strömstad i gymnasiet och senare i Göteborg. Lång vänskap och vi kan bara ta vid där vi slutade senast, som jag tycker är betecknande för den där riktigt långa vänskapen.

Jag har några sådana relationer kvar sedan jag bodde på västkusten (jag flyttade därifrån för mer än 30 år sedan) och alla är lika fina, trots att vi varken ses eller hörs särskilt ofta.

Sedan gick jag på julfest hos Grand Agency, där jag hängde med Susanne Boll ochde här två sköna bönorna. Framgångsrika som tusan.
Catharina Ingelman-Sundberg och Karin Wahlberg.
Pensionärer möjligtvis i ålder, men mer produktiva än någonsin.
Den ena med sin pensionärsliga och den andra med sitt lasarett.
Jag beundrar båda två enormt mycket.





1 kommentar:

Ezter sa...

Catharina gillar jag mycket! De andra känner jag inte till.