Mitt ex var ett väldigt bra bollplank när jag behövde prata manus. Han hjälpte till att öppna de där väggarna jag stångade mig blodig mot. Oftast med att ställa en fråga eller komma med ett påstående som inte hade ett dugg med min min box att göra, vilket låste upp min hjärna så att den kunde tänka nytt igen.
Just nu har jag min anteckningsbok som dörröppnare.
Vilken tokig bokidé som än kommer till mig, skriver jag ned. Jag tror att jag en vacker dag kan kombinera flera av idéerna och möjligtvis kom jag på något bra till nian i går kväll.
Det återstår att se när jag börjar jobba med den igen. Jag tänker att det är ett finfint sommarprojekt att färdigställa.
Till dess forsätter jag ha den här snyggingen i sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar