Det här är av många anledningar inte min årstid.

Dels är jag en fattig kulturarbetare. Allt blir roligare med inte fattig. (Men fattig för mig är inte vad fattig är för många många andra. Jag är extremt medveten om det såklart).
Andra skäl till att det här inte min årstid är ljuset som plötsligt väller in genom fönstren. Det går inte att värja sig egentligen.
Men jag gillar första mars, för då är snart det eländigaste över.

Mamma och jag (på tal om fattig) åker till Cypern igen i maj (ett par veckor senare än vi brukar.)
Det ger en ordentlig dos med sol och det brukar kännas som en rejäl vitaminspruta.
Efter det är jag okej med allt ljus.

Mamma och jag.

Efter det är jag med i matchen igen och hela sommaren är okej (om den inte blir överjävligt varm) men sen kommer ju min höst. Åh, jag älskar min höst när det bara blir mörkare och mörkare. November är underbart.
Och december sen på det. Med jul, ljus och musik.

Om jag någonsin kommer härifrån en längre period som jag drömmer om, skulle det definitivt vara någon gång mellan första januari och sista april.
Jag tror att om jag får uppleva något annat (och är lite rikare) den perioden, så blir den lättare att stå ut med.

Det var det. Jag har inte skrivit idag, bara funderat.
Även det är jobb i min värld.
Jag har kommit på exakt ingenting alls, så morgondagen blir nog en kopia av den idag.

Nu ska jag läsa lite anteckningar. Det kanske kan få igång skallen.