Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 7 mars 2018

Jag hade glömt att Kerstin ville ha feedback på baksidestext

till Ett oväntat besök, så innan jag gjorde något annat idag så fixade jag med det och skrev om hela hennes och min förläggares förslag. Det är så jag brukar göra och vi brukar enas runt ett mellanting till sist.
Grejen den här gången var att jag var så jäkla nöjd med säljtexten och ville använda den, men Kerstin var inne på ett annat spår så nu får vi se vad hon säger efter att jag har tyckt till.

Grejen med Forum är att de är så himla prestigelösa. De har bara slutresultatet för ögonen och vem som har bestämt vad, eller kommit med bäst förslag, är helt ointressant för dem och det är så tacksamt att jobba med sådana människor.
Dessutom inbillar jag mig att Kerstin (och Teresa) kan ta min rakhet. Jag behöver inte linda in.
Ett mejl från mig kan se ut så här efter att jag har fått ett förslag på något:

Okej, jag håller inte med. Platt och tråkigt.
Så här tycker jag.
Kram

En mer inlindande människa (oftast mycket trevligare, såklart) säger istället:

Hej Kerstin. Hoppas att du har det bra och att semestern med (barnens namn) blev så bra som du hoppats på. Gick det bra på (barnets namn) prov? Hoppas det, så som hen har kämpat.

Tusen tack för förslaget.
Jag har vänt och vridit på det lite, och bifogar mina tankar. 
Vi hörs snart,
Kram Åsa




Det var det.
Nu ska jag strax börja manusjobba och det får verkligen inte bli platt och tråkigt.
Tjoho!


6 kommentarer:

Simona sa...

Haha. Jag är DEFINITIVT alt nr 2. (minus prat om barn)

Åsa Hellberg sa...

Men så är du mycket trevligare än jag också!

Simona sa...

Sant!

Haha.

Åsa Hellberg sa...

Men det där var ju inte särskilt trevligt. Nu står det ett ett i trevlighet tycker jag!

Pia sa...

Vet inte riktigt var jag ska börja, jag är helt blown away. En väninna rekommenderade din bok, Sonjas sista vilja. Jag beställde hem den och Sonjas hemlighet och började läsa.
Ja där börjar ett nytt kapitel i mitt liv känns det som. Ett omtumlande sådant, en del käftsmällar och brutala upptäckter, och samtidigt en drömmande magisk tid att livet inte är kört.
Oj jag skulle kunna skriva en hel bok i denna kommentaren men jag ska låta bli ;) Jag får spara det till min egen, som jag funderat på länge länge att skriva och nu ska jag banne mig ta tag i det.
Tusen Tack för att ha hittat en skattkammare i dina böcker!
Kramen
Pia

Åsa Hellberg sa...

Men Pia, tusen tusen tack vad glad jag blir!!
Och bara gört!
Sätt dig på rumpan och skriv!
Lycka till,
kram Åsa