Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 30 juni 2019

Nu går de allra flesta på förlaget på semester,

och det gillar jag.
Då får jag vara ifred, haha.
Jag träffade ju Helen häromdagen och jag ser att hon tittar lite frågande på mig när jag drar min numera vanliga trall om hur bra jag trivs med ensamhet. Det var ju inte sådan jag var en gång i tiden. Eller så var jag det, men visste inte om det. Så var det nog.
Jag hade en annan vän som kallade mig social ensamvarg och då var jag 23. Jag hängde med när det var fest (eller gick ut ensam) men sällan på en fika, promenad eller sådant som mina andra väninnor höll på med.
Däremot pratade jag gärna med dem i telefon, men att träffas var överkurs.

_______________________________________________________________

Igår jobbade jag på kvällen vilket gick finfint och det blir samma procedur idag eftersom jag ska hjälpa Jonathan att flytta en stol och sedan vill jag sola innan molnen drar in nästa vecka.
På tisdag och onsdag är det foto-intervju men på torsdag är allt sådant över.
Jag tycker redan väldigt illa om att bli fotograferad och nu när håret är i så dålig kondition ser jag ännu mindre fram emot det.

Jaja, det blir väl bra.

Hoppas att ni också har en skön helg!


3 kommentarer:

Simona sa...

Man kan även vägra att fotas, just saying.

Eva-Lotta sa...

Att fotas är verkligen ingen hit!

Åsa Hellberg sa...

Ja, men då kanske man missar intervjun och det vill jag ju inte.

Eva Lotta, nej, fy,