Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 31 augusti 2020

BAAAM

Jag drog sista skurtrasan över golven igår eftermiddag. Idag har jag beställt ett litet skåp till, som ska rymma hela mitt kontor är det tänkt. Det får plats vid skrivbordet och ska precis på håret rymma mina pärmar.

skänk svart

Eftersom jag inte har en aning om när jag börjar jobba med Flanagans 3 igen kommer jag att läsa det som andra har skrivit, tre timmar varje förmiddag.
Jag har börjat på Ninni Schulmans självbiografi, Flickebarn 291. Ni förstår ju själva här hur stark den är:

"Ninni Schulman befinner sig på botten efter en uppslitande skilsmässa. I samtalen med sin terapeut inser hon att hon måste ta itu med de barndomsupplevelser som har format henne, och hon beställer fram sina gamla sjukhusjournaler. Född med en ryggskada som hotade att ta hennes liv genomlevde Ninni en uppväxt präglad av sjukhusvistelser, ensamhet och utanförskap.
Vad gör det med ett barn att skiljas från sina föräldrar och alltid känna sig annorlunda? Och hur gör man för att våga tro på att man är värd att bli älskad just så som man är?"
Flickebarn nr 291

Det var det. Måndag. 
I morgon ska jag ha filmmöte om Sonja. Det projektet lever och om det blir en film av det till sist återstår att se. Det är extremt mycket som ska falla på plats, men att det ens diskuteras känns fortfarande surrealistiskt.
September. Finns det något mysigare? (Det skulle väl vara oktober och november då.) Hoppas att ni får en fin första höstvecka!



3 kommentarer:

Anonym sa...

Skönt att höra att det finns någon annan än jag som gillar oktober och november, jag brukar kalla dem vilomånader! De flesta bara klagar över hur hemska dessa månader är men inte jag! Sedan kommer december och det är en ljuvlig månad då man får fira jul! Mycket att se fram emot med andra ord! Kram från Marianne

Eva-Lotta sa...

Så grym du varit👏🏻👏🏻👏🏻

Åsa Hellberg sa...

Tack Marianne!

Eva-Lena, visst har jag :)