Vissa dagar vaknar jag med sockerdricka i huvudet och kroppen.

och då vet jag att det är en grymt trött dag på gång. Det är liksom ingen idé att ens försöka komma igång. Jag borde inte vara trött men är det ändå, och att piggna till är rakt omöjligt.

Men jag vet också att sådana dagar går över efter 24 timmar och har man semester kan man ju faktiskt skita i inköpslistan och istället ta det piano hemma.

Så städningen som skulle ha inletts idag skjuts på till onsdag.
I morgon är jag skjutsare av son och det är mitt på dagen vilket betyder att jag nog inte hinner göra något alls på förmiddagen.

Det enda jag tänker att jag ska göra idag är att rensa skåp i badrummet så att jag kan åka förbi sopstationen med grejer i morgon på väg till Jonathan, ni vet det där man inte kan slänga i soprummet som sprayburkar, intorkat nagellack och sånt med ... sprängkraft.
Jag har också en påse kläder i bakluckan som jag kan lämna till insamling där.
Då har jag i alla fall kommit en liten bit på väg.

Den här dagen ska jag försöka läsa mellan gäspningarna.
Tyvärr blir det väl inget störtregn här idag, det hade annars passat mig perfekt.
Det enda städaktiga jag har gjort idag är att ha slängt tråkiga, torra, växter från balkongen och det  nu är pelargonerna, som är de snällaste blommor jag vet, ensamma kvar där ute. Vi får väl se hur länge de tänker hålla sig. Just nu är det bara knoppar och jag tänker att de kanske kan blomma en gång till.

Helt okej tisdag, så här långt även om planen sprack redan första dagen.