En ledig dag i Farsta.

 Och det kommer flera. Resten av veckan tänker jag bara ta det piano. Det är jag galet bra på.

Idag ska jag kolla på lägenhet, i morgon blir det äntligen julbord och på söndag pyntdag. Förr har vi gjort godis andra advent men nu när Linnea bakar och fixar varje dag på sina sociala medier, kanske vore skönt för henne att slippa när hon kommer hit. Vi får väl se vad de unga tu säger. Jag har bokat träning på söndag, ett corepass, så först det – och sedan hämta i Sumpan. 

Idag hade jag planerat att SOVA UT, men så blev det ju inte. Jag måste nog försöka att somna lite tidigare, för jag vaknar samma tid varje morgon. OCH är uppe på toa på natten. Just det är jag såååå trött på, men det spelar ingen roll att jag inte dricker på kvällen och går på toa en sista gång till strax innan jag somnar.

Jag tror att det handlar om snabba kolhydrater, faktiskt. De samlar vätska, som rinner ut när jag återigen äter min vanliga mat. För om jag äter massor av bröd och sånt kissar jag inte på samma sätt. Där har ni det, Åsas analys av läget. 

Men det är skönt att komma in i matrutiner, äta min morgonmedicin och inte behöva oroa mig för att ha en toalett i närheten. Jag klarade mig superbra på Värmlandsresan, men det är lite av ett lotteri med en känslig mage. Att sitta i bil när en attack kommer är inte kul och det är svårt att hitta rätt mat på vägen. Det blir otroligt mycket bröd. 

Hemma äter jag oftast kyckling, numera bara ekologisk. Tyvärr har inte Mathem annat än ekologiska lårfiléer, men det funkar det också. (Jag är inte så intresserad av fryst kyckling.) Igår slängde jag in kycklingen i en form, och i en annan blomkål, paprika och små söta tomater. 24 minuter i 200 gr. Och en sås på Turkisk Yoghurt, olivolja och fransk senap till det. SMASKENS för Åsas mage. Har man haft problem så är det underbart att ha hittat en lösning som funkar. 

Igår skickade jag manus, tjohej. Jag tror att jag till och med fick till slutet. Fast några kapitel bör kanske byggas ut lite till, och själva finsömmen kommer jag ju att ägna mig åt framöver. Nu sitter det ihop med lite större stygn. Manuset är uppdelat i tre delar och varje del behöver ju sin utmaning och lösning (så tänker jag i alla fall.) Allt måste leda till något, och jag försöker hålla det i minnet när jag skriver "episodiskt". Man kan inte bara slänga in en händelse om den inte har något med framtiden i handlingen att göra. Men händelser kan knyta samman människor, få dem att skiljas åt, skapa ilska, vanmakt och en massa annat och jag hoppas att jag har fått till just det okej. 

Vet inte när jag får tillbaka mitt manus, vi kommer att sätta en dag rätt snart tror jag. Och sedan har jag fram till 17 januari på mig innan det går vidare till en redaktör. 

December och snö. Man måste ju ändå älska de centimetrar som kom och la sig som ett tunt vitt täcke över Farsta natt. Fast det är bara i december jag gillar det, sedan är jag klar med vinteriet. Mest för att min bil står ute. 

Kollade idag, och jag hade för första gången köpt en försäkring till mina flygbiljetter till New York. Bra gjort, Åsa, ifall resan inte går att genomföra. Den hade generösa villkor och man kan via den boka av om man känner sig osäker. Det gör jag absolut inte än, men hur det ser ut i april går ju inte att säga. 

Det var det. Onsdag. Bra dag så här långt.